- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
385

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Dysis ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Dysis—Dödsdans

385

Dysenteri’ (av gr. e’nteron, tarmar),
rödsot, elakartad utsot. ^— Dysente’risk, som
har avseende på rödsot; som lider av
rödsot. — Dysepulo’sis (av gr, uWein, gro
igen, ärra sig), svårläklighet. —
Dysepu-lo’tisk, som vidkommer hopläkningen av
sår. — Dysepulo’tica, pL, elakartade,
svår-läkliga sår. —■ Dyserethisi’, oförmåga av
retbarhet. — Dysesthe’sis 1. Dysestesi’,
känslolöshet, slöhet. — Dysfagi’ (av gr,
fage’in, äta), svårighet att svälja. —
Dys-foni’ = Dyslali (se d. o.). — Dysfori’,
svårighet att fördraga 1. illamående till följd
av ett intaget läkemedel. — Dysgalakti’
(av gr. gala, mjölk), dålig 1. svag
mjölk-avsöndring. — Dysgenesi’, sjuklig
avlings-förmåga. — Dysidri’ (av gr, hidro’s, svett),
oregelbunden, sjuklig, med svårighet
framkallad svettning. — Dyskinesi’ (av
gr, kine^in, sätta i rörelse), styvhet i
lederna, svårighet att röra sig. —
Dys-kæli’, underlivslidanden, uthållande
förstoppning. — Dyskopri’, sjuklig
avsöndring ur tarmarna. — Dyskrasi’ (av gr.
kra’sisy blandning), sjuklig förändring i
1. förstämning av iDlodet. — Dyskra’tisk,
dåligt blandad; tjockblodig. —
Dyskroma-topsi’ (av gr. chro’ma, färg, och o’ptein,
se), färgblindhet. — Dyslali’ (av gr. laWin,
tala), svårighet att tala. — Dyslochi’, svår
1. utebliven rening, i synnerhet efter
barnsbörd. —■ Dysmase’sis, svårighet att tugga.

— Dysmeni’ 1. Dysmenorre’ (av gr. me’n,
månad, och re’m, flyta), smärtsam 1.
oregelbunden månadsrening. —• Dysmnesi’
(av gr. mne’sis, minne), minnessvaghet. —
Dysmorfi’ 1. Dysmorffsm (av gr. mor fe’,
skapnad), vanskaplighet, missbildning. —
Dysodmi’ 1. Dysosmi’ (av gr. o’zein, lukta),
elak lukt, stank. — Dysodontfasis,
tand-sprickningssmärta, "ont för tänder". —
Dysopi’ 1. Dysopsi’ (av gr. ops, syn),
svag-synthet. —• Dysorexi’, bristande matlust,
matleda. —- Dysosfrasi’, bristande
luktsinne. — Dysosto’sis, bensjuklighet. —
Dysoxida’belt, kem., kallas ett ämne, som
först vid högre temperatur 1. under
påverkan av andra energiformer oxideras. —
Dyspati’ (av gr. pathe’in, lida), oro och
ängslan hos den sjuke. — Dyspepsi’ (av
gr. pe’ptein, smälta), dålig matsmältning.

— Dyspe’ptisk, som uppkommer av 1. har
avseende på matsmältningen; svårsmält.

— Dyspe’ptiker, person, som lider av dålig
matsmältning. — Dyspne’ (av gr, pne’in,
andas), svårighet att andas. —•
Dyspotfs-mus, svårighet att dricka. — Dyssiali’,
försvårad spottbildning. — Dysspermaci’,
försvårad sädesuttömning. — Dysspermi’,
sjuklig beskaffenhet av säden. —
Dyssy-nusi’, försvårat samlag. — Dysthelasi’,
svårighet att giva di. — Dystherapi’,
svårighet att läka. — Dystherape’uta, pL,
svårbotliga sjukdomar. — Dysthesi’, oro
hos den sjuke. — Dysthymi’, svårmod, ned-

25. — Ekbohrn, 100,000 främmande ord. I.

stämt lynne. — Dystoci’ 1. Dystoki’ (av
gr, Wktein, föda), svår barnsbörd. —
Dystokologi’ läran om svåra förlossningar.
—■ Dystrofi’, dålig, bristande föda. —
Drystro’pa insekter, insekter, som bita hål
på blommorna för att åtkomma honungen.
— Dystychi’, olyckligt öde, olycksfall,
olycka. — Dysuri’ och Dysu’resis (av gr,
ure’in, kasta sitt vatten), svårighet att
kasta sitt vatten; urinstämma; även
urinens sjukliga beskaffenhet.

Dy’sis (av gr, dy’ein, gå ned), sjunkande,
nedgång.

Dyslysi’n, kem., en hartslik anhydrid.

Dyspro’sium, kem., en av de sällsynta
jordmetallerna.

Dy’veke, holländskt kvinnonamn, liten duva.
Namn på danske konungen Kristian II :s
älskade.

Dyvelsträck, farm., Gn’mmi-resi’na a’sa
fæ’-tida, ett vidrigt luktande gummiharts, som
fås av en asiatisk umbellat, Scorodo’sma
fæWdum m. fl. växter. Beståndsdel av
några förr mot kramp brukade läkemedel.

Dy vika, sjöv., en i ett borrhål i fartygets
botten inpassad träplugg, genom vars
borttagande, då fartyget står på land, man
kan få det samlade vattnet att rinna ut.

Dyört, hot., se Limosella.

D-züge, ty., förk. för Durchgangszüge,
järnvägståg, som bestå av D-wagen (se d. o.).

Dåb, se Daube.

Dådra, bot,, se Camelina och Neslea.

Då’in, nord. myt., en av de fyra hjortar, som
betade i världsträdets grenar; namn på
flera dvärgar.

Dån, hot., se Galeopsis.

d. ä., förk. för den äldre. Jfr Senior.

Däckel, boktr., se Deckel.

Däcker {ty. Decher, av lat. de’cem, tio),
han-delst., ett antal av 10 stycken (om
pälsverk) ; i ryska pälshandeln 40 stycken.

Dämon, se Demon.

Dämpspole, se Drosselspole.

Däumling, ty., tummeliten.

Dä’vert (fr. davier, eng. davit), sjöv,, ett
slags lyftkran, vari räddningsbåtarna på
en ångare hänga.

Döbatta’nger, se Deux-hattants,

Döbere’inerska elddonet, kem,, ett förr
brukligt vätgaselddon.

Döcka’lfar, nord, myt,, svart- 1. mörkalfer.

Döda ko’nti, handelst., impersonalkonti,konti
för livlösa föremål. )(
Personal-konti 1. levande konti.

Dödens triumf, freskomålning från 1300-t.
i Pisas Camposanto.

Dödsboken, benämning på en fornegyptisk
religionsurkund, vars källor gå tillbaka till
de äldsta dynastiernas tid.

Dödsdans (ty. Todtentanz, fr. danse macahre,
lat. choræ’a macchabræo’rum), konstt., i
konsthistorien bildliga framställningar,
som under form av en dans, anförd av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0393.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free