- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
389

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - Echo ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Echo—Ecuyer

389

Echo’, gr, myt., en bergnymf som, sedan
Hera inskränkt hennes talförmåga till ett
blott upprepande av andras slutord,
förförtärdes av obesvarad kärlek till
Narcis-sus, tills endast hennes stämma återstod.

E’cho (gr. echo’), genljud, återskall. Se Eko.

— Echolair, med., mekaniskt upprepande
av hörda ord hos sinnessjuka. —
Echo-me’ter, fys., mätare av ljudets
varaktighet. — Echomimr, mekaniskt upprepande
av andras gester och miner hos
sinnessjuka. — Echophrasi’, dets. som Echolali.

— Echopraxi’, mekaniskt, meningslöst
upprepande av tvångshandlingar hos
sinnessjuka.

TEcho de Paris (/. lekå’ dö pari’),
"pariser-ekot", daglig, nationalistisk, klerikal
Paristidning, utg. sedan 1884.

Echu’ja, ett sydafrikanskt pilgift, berett av
mjölksaften från Ade’nium Bæhmia’num.
Jfr följ. ord.

Echujfn, kem., en ytterst giftig, ur det
sydafrikanska pilgiftet echuja (se d. o.)
framställd glykosid med digitalisliknande
verkningar.

E’ckart, E’ckard 1. E’ckhart, forntyskt
mansnamn (av eck, egg, svärd, och hart, hård,
fast), i tyska hjältesagan ofta buret av
män, som representera tysk trohet. ’’Der
getreue Eckart" (den trogne E.), en ballad
av Goethe.

E’cken ausfahrt 1. E’ckenlied (1. -lid), en
gammaltysk hjältedikt.

E’ckensteher, ty. (av Ecke, hörn, och stehen,
stå), i Berlin benämning på personer, som
posterade i gathörnen vänta på tillfällig
arbetsförtj änst; sj åare.

Ecklesia’rk (av gr. ekklesi’a, kyrka, och
a’rchein, härska), kyrkoföreståndare inom
den grekiska kyrkan. — Ecklesiasti’k,
kyrkolära. — Ecklesiastikdepartementet,
förv., det av svenska statsförvaltningens
departement, där det beredes och
föredra-ges frågor, som angå kyrkan och
prästerskapet, undervisningsväsendet, vetenskap
och konst, fattigvård, allmänna
välgörenhetsinrättningar och fromma stiftelser. —
Ecklesiastikministern, det statsråd, som
är chef för ecklesiastikdepartementet. —
Ecklesiastikstaten, sammanfattningen av
alla präster och lekmän i kyrkans tjänst.

• — Ecklesiastikåret, prästernas fardagsår
(ingår 1 maj). —• Ecklesia’stisk, kyrklig,
andlig.

E. C.-krut, röksvagt jaktkrut.

Éclaire’ra, Éclaireur m. m., se Eklärera.

Eclampsi’, Eclampsi’a, med., krampanfall. —
E. gravida’rum, krampanfall hos havande.
—■ E. infa’ntum, krampanfall hos barn. —
E. parturie’ntium, krampanfall hos
födande kvinnor.

Eclat, fr. (1. ekla’), knall; buller; uppseende,
rykte; glans; prakt. Se vid. Eklatera och
Eklatant. — Eclatement, fr. (1. -töma^ng),
med., bristning.

École, fr. (1. ekå’ll), skola. — É. centrale des
arts et manufactures (1. - sangtra’ll däsa’r
e manyfakty’r), teknisk högskola för konst
och industri i Paris. — É. de droit (Z. - dö
dråa’), läroanstalt för jurister. — É. de
médecine (/. - medci’nn), läroanstalt för
läkare. — É. des beaux arts (L - dä båsa’r),
franska konstakademiens läroverk i Paris.
—• É. des Chartres (1. - sjartr),
arkivhögskolan i Paris. — É. libre des sciences
politiques (1. - libr sia’ngs pålliti’ck),
högskola i Paris för undervisning i
ekonomiska, sociala och politiska ämnen;
världens förnämsta diplomatskola. — É.
mili-taire (Z. - militä’r), krigsakademi. — É.
normale supérieure (1. - nårrma’ll
sype-riö’r), "högre normalskola", namn på ett
högre lärareseminarium i Paris. — É.
polytechnique (/. - pållitekni’ck),
polytek-nisk skola. — É. pratique des hautes études
(/. - prati^ck däså’t ety’dd), läroanstalt i
Paris för historia, filologi och
religionshistoria. — É. spéciale des langues
orien-tales vivantes (1. - spesia’ll dä lang
åriang-ta’ll viva’ngt), läroanstalt i Paris för
studiet av levande orientaliska språk.

Economic Journal, The E. (1. ickånå^mmick
djö’näl), förnämlig nationalekonomisk
fackskrift utg. av Royal Economic Society
i London.

Economiser (1. ickånå’mmisser), tekn.,
för-värmare för matarvattnet till ångpannor.

Economist The (1. the ickå’nnåmisst),
engelsk ekonomisk veckoskrift, grundad 1843.

Écossaise, fr. (1. ekossä’s), gammal skotsk
dans; musiken därtill.

Ecoute, fr. (1. eko’t), plats för lyssnande;
krigsk., benämning på mingallerier.

Ecrase’ra, se Ekrasera. — Ecrassement, fr.
(1. ekrassma’ng), med., krossning.

Écrasez Tinfame, fr. (1. -se’ längfa’m),
"krossen den usla (vidskepelsen 1. katolska
kyrkan) !", ett uttryck, som ofta användes av
Voltaire.

Écraseur (1. -sö’r), se Ekrasör.

Écritoire, fr. (1. ekritåa’r), skrivtyg.

Ecrusilke (1. ekry’-), fr. Soie écrue (1. så’a
-), råsilke.

Ectasi’, med., utvidgning. — Ectopi’, felläge
genom utskjutning. — Ectro’pium,
Ectro-pi’sm, felläge genom utåtvridning av
läpp-formade organ.

Ectopi’a, se Ektopi.

Écu, fr. (1. eky’), eg. sköld, franskt mynt =
3 livrés (se Livré).

Écumeur, fr. (1. ekymö’r, av écumer,
avskumma), eg. en avskummare; fig.,
snyltgäst, tallriksslickare.

Écusson, fr. (1. ekyså’ng), herald., mindre
vapensköld, omfattad av en större;
sköldmärke; baksida på ett mynt; ryggtitel på
en bok; namnbräde å fartyg.

Ecuyer, fr. {1. ekuije’), vapendragare;
stallmästare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0397.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free