Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - Effroyable ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
392
Effroyable—Egyptienne
Effroyable, fr. (L effràaja’bbl), förskräcklig,
avskyvärd.
Effusio’n (av lat. effu’ndere, utgjuta),
ut-gjutning; utströmning.
Effusi’va bergarter (av lat. effu’ndere,
utgjuta), geol.y ytbergarter, bergarter, som
framträngt till jordens yta, bl. a. basalt,
trakyt och porfyr. )( Intrusiva
bergarter.
Efia’ltes, gr. myt., namn på en jätte; med.,
rnara.
Efidro’sis, gr. (av hidru’ny svettas),
svett-ning.
Efi’ppion, se Ephippium.
Efo’d, hehr.y axelbeklädnad, som bars av den
judiske översteprästen.
Efo’r 1. E’forus, pl. Efo’rer {gr. ejoros, av
efora’n, överskåda), ämbetsman, som har
Överinseendet över en offentlig anstalt (i
synnerhet läroanstalt). — Efora’l, som har
avseende på en eforus. — Efora’t,
eforus-ämbete.
Efraimi’ter, mynt som under åren 1756—63
slogos i Leipzig.
Efterkrav, handelst., den fordran för gjorda
utlägg (frakt, tull o. d.), som speditören
äger att utkräva hos mottagaren av en
vara. Godset utlämnas först, sedan
efter-kravet betalts.
e. g., förk. för lat. exe’mpli gra’tia, till
exempel. Jfr e. c.
Ega’l, fr. (lat. æqua’lis)y jämlik, jämgod;
vågrät; enahanda; likgiltig. — Egale’ra
1. Egalise’ra, göra lika 1. jämgod; jämna.
— Égalité, likhet; jämlikhet. — Liberté,
Égalité, Fraternité, frihet, jämlikhet,
broderskap, franska revolutionens valspråk.
Jfr Liberté. — Philippe Égalité (1. -li’pp),
namn, som hertigen av Orléans antog
under franska revolutionen.
Égard, fr. (1. ega’r), anseende; aktning,
uppmärksamhet; aktgivande. —• En égard (1.
angn -), i anseende till. — à tous égards
(Z. a tos -), i alla avseenden.
Égarement, fr. (1. -öma’ng), förvirring;
för-ryckthet.
Egaye’ra, fr. (1. egäj-), göra upprymd, roa.
Egbert, fomtyskt mansnamn (av ekka, egg,
svärd, och bert, bjärt, lysande).
Egder, se A g der.
Ege’isk kultur, numera vedertagen
benämning på den förhistoriska utvecklingen
kring Egeiska havet, särskilt under tiden
3000—1100 f. Kr.
Egera’n, miner., dets. som Vesuvian.
Ege’ria, fornromerskt kvinnonamn; rom.
myt., en nymf, med vilken Numa
Pom-pi’lius, Roms andre konung, ofta
rådplä-gade och som hade förmåga att
utrann-saka förborgade ting; sierska, profetissa.
E’ggert, svenskt mansnamn = Egbert (se
d. o.).
Eggjumstenen, en mycket märklig norsk
runsten i Sogn (Norge).
Egg-shells, eng. (1. själls), eg. äggskal; ett
slags tunt kinesiskt och japanskt porslin.
Egi’d (gr. aigi’s), gr. och rom. myt., Jupiters
(Zevs’) och Minervas (Athenes) sköld;
skydd, skyddsvärn.
Egfdius 1. ^gi’dius, latinskt mansnamn (av
gr. aigüs, gen. aigi’dos, sköld),
sköldbärare. Motsvarar kvinnonamnet Egi’dia
1. ^gi’dia.
E’gil, fornnordiskt mansnamn, buret av en
konung av Ynglingaätten.
Egilje’tt, se Aiguilette.
Egine’ter, invånare på ön Egina.
Egine’tgrupperna, en samling
gammalgrekiska skulpturbilder från ön Egina,
sannolikt tillkomna under persiska krigen.
Finnas nu i München. — Egine’tisk konst, den
på ön Egina blomstrande konst, för vilken
nämnda grupper äro exponenter.
E’ginhard, Eiginhart 1. Einhard, forntyskt
mansnamn (trol. av eigin, egen, och heard
1. hearth, härd, hem).
E’gir, se Ägir.
Egiri’n 1. Akmit, miner., grönsvart mineral
av titanhaltigt järnsilikat.
Eglande’ra, fr. (av lat. glans, ollon, dimin.
gWndula, litet ollon, körtel), med., utskära
en körtel.
Églantine (Z. eglangti’nn), nyfranskt
kvinnonamn, vild törnros.
Église, fr. (1. -gli’s, lat. eccWsia), kyrka,
församling.
Eglomisé, /r. (1. -åmise’), glas med på
baksidan anbragt mönster 1. målning. Till
prydnader, skyltar o. s. v.
E’gmond 1. E’gmont, nederländskt
mansnamn, lagarnas försvarare. Buret av
La-moral, greve av Egmont, ståthållare i
Flandern, förhärligad av Goethe i det
drama, som bär samma namn.
E’go, lat., jag.
Egoce’ntrisk (av lat. e’go, jag, och ce’ntriim,
mittpunkt), som gör sitt eget jag till
världens medelpunkt. — Egocentricite’t,
benägenhet att göra sig själv till alltings
medelpunkt.
Egoi’sm (av lat. e’go, jag), själviskhet,
egen-nytta. ) ( A11 r u i s m. — Egoi’st,
självisk, egennyttig person. — Egoistisk,
självisk, egennyttig.
Egorgera (1. egårsje’ra, fr. égorger),
avskära halsen.
Egoti’sm, lat., självförgudning.
Egrene’ra (fr. égrener, av grain, korn),
avskilja bomullsfrön från ullen.
Egre’tt, se Aigrette.
E’gron, mansnamn (möjligen av det
forn-franska ordet aigron, nu he’ron, häger).
Egrote’ra (av lat. ægrota^re), vara sjuk.
Egyptian ware, eng. (1. idji’psjön oä’r), se
Basaltgods och Wedgewood.
Egypterevangeliet, i Egypten spritt
apokry-flskt evangelium från 100-t.
Egyptienne 1. Egyptisk stil, fr. (1. esjip-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
