Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - Ekologi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ekologi—Ekval
395
Ekologi’ (av gr. o’ikos, hus, och Wgos, lära),
vetenskapen om djurens och växternas
levnadssätt.
Ekomimi’, psykopatoL, se Ekosymtom.
Ekono’m (fr. économe, av gr. o’ikos, hus, och
ne’mein, förvalta), hushållare, förvaltare.
— Ekonomi’, hushållning;
hushållsaktig-het, hushållskonst.— Ekonomi-byggnader,
hus som erfordras för drivande av ett visst
yrke, t. ex. ladugårdsskötsel. )(
Boningshus. — Ekonomi-rätt, jur.y
rättsnormer, som röra den allmänna
hushållningen och den medborgerliga
näringsverksamheten. — Ekonomise’ra, hushålla,
leva sparsamt. — Ekono’misk,
hushålls-aktig; som angår hushållningen. —
Ekonomisk lag, jur.y lag, som rör den allmänna
hushållningen och det av
statsförvaltningen, som ej tillhör den allmänna
rättskipningen. — Ekonomiska mål kallas i
den svenska statsförvaltningen sådana
mål, som angå allmänna hushållningen. —
Ekonomi’ster = Fysiokrater (se d. o.).
Ekopraxi’, psykopatoL, se Ekosymtom.
Ekorrbär, bot, se Majanthemum.
Ekorren, zool, en trädklättrande gnagare,
Sciu’rus vulga’ris. Skinnen kallas g r å
-verk.
Ekorrsnigel, bot., se Vulpia.
Ekosymtom, psykopatoL, hos sinnessjuka
ibland förekommande automatiskt
upprepande av andra personers ord {ekolaW),
miner (ekomimi’), gester (ekokinesi’) 1.
handlingar (ekopraxi’).
Eko ver k, tonk., namn på en manual (se
Manualer).
Eko-vers, metr., ett slags redan i forntiden
använda strofer, vilkas slut stavelser
upprepas.
Ekoxe, zooL, den största av våra skalbaggar,
Luca’nus ce’rvus.
Ekplexi’ (av gr. ekpWssein, slå ut, genom en
plötslig förskräckelse bliva förlamad),
vanmakt, bedövning.
Ekpye’ma, gr., med., inflammerat sår;
etterböld. —• Ekpye’sis, varflytning.
Ekpyro’sis, gr., världsbrand, världens
undergång genom brand.
e. Kr, förk. för efter Kristus (i årtal).
Ekrase’ra (fr. écraser), krossa, i grund
förstöra.
Ekrasi’t, ett pikrinsyresprängämne, som i
Österrike användes för fyllande av
brisans-granater.
Ekrasö’r (fr. écraseur), kirurg., ett
kirur-giskt instrument, som användes vid
operationer för att avlägsna någon kroppsdel.
Eksàrko’m 1. Eksarko’ma, gr. (av sarks,
gen. sarko’s, kött), med., köttig utväxt;
dödkött; svallkött.
Ekse’m 1. Ekze’ma, gr., med., en
utslagssjukdom på huden av växlande utseende.
Eksta’s, Eksta’tisk, se Extas, Extatisk.
Ekstrofi’, med., ut- och instjälpning.
Ektasi’ (av gr. ekte’inein, uttänja), med.,
sjuklig uttänjning av kroppens håligheter;
språkv., förlängning, t. ex. av vissa
stavelser.
E’kthesis, gr., förklaring, uttydning.
Ekthli’psis, gr. (av ekthWhein, utstöta),
språkv., utstötning av en 1. flera bokstäver.
Ekthy’ma, gr., med., hudutslag, framkallat
av varbakterier.
Ekthyreo’sis, med., operativt avlägsnande
av sköldkörteln.
EktobIa’st 1. Ektode’rm, bioL, yttre
groddblad ; ytter- 1. överhud.
Ektocardi’, med., blottläggande av hjärtat.
Ekto-co’lon, med., utbuktning av grovtarmen.
Ektode’rm, se Ektoblast,
Ektomi’, med., utskärande operativt ingrepp.
Ekto’mias 1. E’ktomos, gr. (av ekte’mnein,
utskära, omskära, snöpa), snöpning. Se
Kastrat.
Ektoparasi’t (av gr. ekto’s, utanför), bioL,
hudparasit, en på ytan av en annan
organism levande parasit. Jfr Endoparasit. —
Ektophy’ta, Ektofy’ter, svampar som
hudparasiter.
Ektopi’ (av gr. ek, ur, och to’pos, läge),
rn.ed., abnormt läge (utåt) av ett organ.
EktopIa’sma, hioL, det yttre, tunna, mindre
korniga skiktet av cellprotoplasman.
Ektosi’ta, dets. som Ektoparasiter (se d. o.).
Ektotoxi’n (av gr. ekto’s, utanför), fri toxin,
avsöndrad av bakterier i buljongkultur.
Ektozo’er, animala ektoparasiter.
Ektri’mma, gr. (av ektri’bein, uppriva),med,
hudlöshet; ridsår.
Ektrodaktyli’, med., medfödd saknad av
fingrar 1. tår.
Ektro’ma, Ektro’sis 1. Ektro’smus, gr. (av
titro’skein, genomstinga, genomborra),
missfall. Jfr Abortus. — Ektro’tika, pL =
Abortiva medel (se d. o.). — Ektro’tisk,
som har avseende på missfall.
Ektromeli’, med., medfödd förkrympning av
extremiteterna.
Ektro’pion (av gr. ektro’pein, vända bort),
med., framvällande av en slemhinna
utanför dess naturliga läge, ex. av ögats
bind-hinna. )( Entropion (se d. o.).
Ektro’sis, Ektro’tisk m. fl., se under
Ek-troma.
Ektylo’tica, gr. (av ty’los, valk), pL, medel
mot vårtor och liktornar.
Ekty’p 1. E’ktypon, pl. Ekty’per (gr.
e’k-typon), konstarbeten med upphöjda
figurer i trä 1. sten. — Ektypografi’, upphöjd
metalletsning; upphöjt tryck, relief tryck
för blinda.
Ekume’nisk (gr. oikumeniko’s, beträffande
den bebodda jorden, av oikei’n, bebo),
all-männelig, gällande för hela kristenheten
(t. ex. kyrkomöte). — Ekumeniska
sym-bola, se Konkordieboken.
Ekva’I (av lat. æqua’lis, likartad), tonk.,
stämmor med lika tonomfång; en
rör-stämma i orgeln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
