- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
396

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - Ekvation ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

396

Ekvation—Elasmobranchii

Ekvatio’n, mat., algebraisk likhet, bestående
av tvenne genom likhetstecken förbundna
expressioner.

Ekvationsteori’, mat, den del av
matematiken, som behandlar ekvationers allmänna
egenskaper och metoderna för deras
lösning.

Ekva’tor (av lat. æqua’re, göra lika), geogr.,
den storcirkel på jordklotet, som är lika
långt avlägsnad från båda polerna. —
Ekvatorea’l, astr,, astronomiskt instrument
för bestämmande av stjärnornas
deklination och timvinkel m. m. — Ekvatorshöj d,
den vinkel, som horisonten för en ort
bildar med ekvatorn. — Ekvatorsminuter =
Nautiska mil (se d. o.).

Ekvatoria’lkalmerna, vindstillans bälten
strax n. om ekvatorn i Atlantiska oceanen.
— Ekvatorialström, luftström, som går
från ekvatorn mot polerna.

Ekve’strisk (av lat. e’quus, häst), som hör
till ridning. — E. staty, ryttarestaty. —
E. prestation, konstridning.

Ekvidista’nta (av lat. æ’quus, lika, och
di-sta’ntia, avstånd), belägna med jämna
mellanrum.

Ekviglacia’ler (av lat. æ’quus, lika, och
gla’-cies, is), meteor., hnjer på en geografisk
karta, som åskådliggör tiden, under vilken
olika trakters sjöar äro isbelagda.

Ekvilatera’1 (av lat. æ’quus, jämn, lika, och
la’tus, gen. la’teris, sida), liksidig.

Ekvilibri’st (av lat. æquili’brium, jämvikt),
person, som förstår att hålla jämvikten;
lindansare.

Ekvili’brium, lat. (av æ’quus, jämn, lika, och
Whra, våg), jämvikt; tungan på en våg.

Ekvinoktia’l (se Ekvino’ktium), som hör till
dagjämningen. — Ekvinoktial-linje, den
linje som förenar de båda
dagjämnings-punkterna. — Ekvinoktial-punkt,
dagjäm-ningspunkt. — Ekvinoktial-stormar, svåra
stormar, som pläga inträffa vid
dagjäm-ningstiden. — Ekvinoktial-ström, meteor.,
den havsström, som går från ö. till v. i de
varma haven. — Ekvinoktial-ur, ett slags
solur. — Ekvinoktial-zoner, de mellan
vändkretsarna liggande zonerna.

Ekvinoktia’lkolu’ren, se Kolurer.

Ekvino^ktium (av lat. æ’quus, lika, och nox,
natt), dagjämning, de tvenne tider på året
(i mars och september), då dag och natt
äro lika långa.

Ekvipolle’ns (av lat. æ’que, lika mycket, och
polWre, förmå), log., liktydighet;
förhållandet mellan två omdömen, som hava
samma innehåll men olika form. —
Ekvi-polle’nskalkyl, mat., ett sätt att lösa
geometriska problem, grundat på geometrisk
addition och multiplikation.

Ekvivale’ns (av lat. æ’quus, lika, och vaWre,
gälla), likvärdighet. — Ekvivale’nt, lika
gällande; kem., de mängder av olika
ämnen, som kunna ersätta varandra i en
kemisk förening. — Ekvivalenta bild-

ningar, geol, geologiska bildningar, som
kunna samordnas i tiden.

Ekze’m, se Eksem.

El, tecken för en elektron (se d. o.).

El, arabisk artikel. Se Al.

El, hehr., gud, ingår i många bibliska namn.

El, holl., aln, förr omkr. 69 cm., numera namn
på en meter.

Elabore’ra {lat. elahora’re), utarbeta. —
Elabora’t, Elaboratio’n, utarbetning. —
Elaborationsbok, Elaborationsjournal,
apoteksförteckning över hemmagjorda
läkemedel.

Elæagna’ceæ, bot., dikotyledon växtfamilj
av serien Myrtiflo’ræ. En art, Hippo’phaè
rhamnoi’des, vild i Sverige. Några arter
av släktet Elæa’gnus odlas som
prydnadsväxter.

Elæa’gnus, hot., se Elæagnaceæ.

Elæ’is, bot., afrikanskt palmsläkte (syn.
Al-fo’nsia).—E. guinee’nsis, oljepalmen,
förekommer kring Guineabukten. Frukterna
lämna palmolja. Ur kärnorna pressas
palmkärnolja. Pressresterna,
palmkärn-mjöl, är ett viktigt kraftfoder.

Elæoco’ccaolja, se Aleurites-olja.

Elæografi’ (av gr. e’laion, olja, och grajein,
skriva), oljemålning; oljetryck.

Elæoli’t, se Nefelin.

Elæopte’n, se Eleoptener.

Elæosa’ccharum (av gr. e’laion, olja, och
sa’kcharon, socker), kem., oljesocker. —
E. ci’tri, citronsocker. — E. cinnamo’mi,
kanelsocker. —• E. fæni’culi, fänkolsocker.
E. me’nthæ piperi’tæ, pepparmyntsocker.

Elaidi’n, kem., en genom beröring med
sal-petersyrlighet åstadkommen fast
modifikation av elain (se d. o.). — Elaidinsyra,
en isomerisk, fast olja, bildad av oljesyra
och salpetersyrlighet.

Elai’n, kem., den flytande beståndsdelen i
djurfett och icke torkande oljor.

Elaiopla’st (av gr. e’laion, olja, och pWssein,
bilda), bot., oljeförande plasmadroppar i
överhudscellerna hos vissa orkidéer och
liljeväxter.

Elami’ter, forntida semitisk benämning på
de folk, som bebodde nuv. Persien.

Élan, fr. (1. ela’ng), anlopp; lyftning;
hänförelse, "schwung".

E’landantilo’p, zool., afrikanska antiloparter
(Tauro’tragus).

Elanguesce’ra (lat. elangue’scere), avmattas.

Elaphomy’ces, bot., svampsläkte, tillhörande
gasteromyceterna. — C. granula’tus,
hjortsvamp, växer under jorden, som
vårtiga potatisstora bollar. Spelade förr stor
roll i medicinen.

E’laps, zool, ett släkte giftsnokar. — E.
co-ralli’nus, karmosin- 1. korallorm, en
sydamerikansk art.

Elarge’ra (1. elarsj-, fr. élargir), utvidga.

Elasmobra’nchii, zool., underklassen
Brosk-fiskar av fiskarnas klass. Viktigaste
avdelningar äro Hajar och R o c k o r.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0404.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free