- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
399

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - Elementar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Elementar—Elgin marbles

399

EIementa’r- 1. Elementä’r-, avseende de
första grunderna av något; förberedelse-,
begynnelse-, t. ex. elementarläroverk,
ele-mentarmetod o. s. v.

Elementa’ranaly’s, kem., sönderdelning av
organiska ämnen för att bestämma de i
dessa ingående elementens (se d. o.)
mängd.

Elementa’r-andar 1. Elementa’rer, de andar,
som enl. medeltida animistisk-kabbalistisk
naturuppfattning behärskade de fyra
elementen: gnomer (jordandar), undiner
(vattenandar), sylfer (luftandar) och
salamandrar (eldandar).

Eleme’ntsten 1. Firmame’ntsten, vissa slags
opaler.

Elementä’r, se Elementar-.

Elementära väderleksföreteelser, meteor.,
kallas lufttryck, vind, värme, ljus,
fuktighet och elektricitet, emedan alla andra
väderleksföreteelser härledas ur dem.

Elemi’hartser, farm., gemensamt namn på
flera olika produkter, väsentligen från
träd och buskar av fam. Bursera’ceæ, vilka
numera endast användas i fernissor.

Ele’nchus, gr.-lat., motbevis, vederläggning.
—Elenktfk, vederläggningskonst.—
Igno-ra’tio ele’nchi, log., det fel i en bevisning,
att man bevisar något annat än det, som
skulle bevisas.

Eleoli’t 1. Elæoli’t, miner., ett fältspatartat
mineral av gröngrå 1. gulbrun färg. En vit
varietet benämnes Nefelin (se d. o.).

Eleome’ter (av gr. e’laion, olja, och me’tron,
mått), fys., en areometer (se d. o.) för
bestämmande av eg. vikten hos feta oljor.

Eleono’ra, kvinnonamn (antingen härlett
från grekiska ordet e’leos, medlidande, 1.
Heliodora [se d. o.]). Förk. till Elin,
Elina, Elna, Ellen, Leonora, Nora. På
engelska Eleanor (1. e’linör).

Eleopte’ner (av gr. e’laion, olja, och pteno’s,
flyktig), kem., de flytande ämnen, som vid
låg temperatur återstå av vissa flyktiga
oljor, sedan resten avsatt sig i fast form.
Se Stearopten.

E’leos, gr. myt., medlidandets
personifikation.

EIeosa’ccharum, se Elæosaccharum.

Elepha’ntidæ, zool, däggdjursfamiljen
Elefantdjur. — E’lephas, zool.,
elefantsläktet (se d. o.).

Elephanti’asis, se Elefantiasis.

Elettora’li, ital., kallas ättlingarna av den
förnämsta venetianska adeln, särskilt de
som härstamma från de 12 familjer, vilka
deltogo i första dogevalet (709 e. Kr.).

Eleusfne, bot., ett grässläkte i gamla
världens varmare länder. — E. coraca’na,
korakan 1. dagussa, odlas som
brödsädesväxt i Ostindien.

Eleusi’nska myste’rierna, en i det forna
Grekland i Eleusis firad hemlig gudstjänst
till Demeters och Persefones ära. Blott av
mystagoger undervisade, invigda myster

ägde tillträde. De som fullständigt
genomgått mysterieritualen kallades epopter.
Översteprästen kallades hierofant.

Eleuteriologi’ (av gr. eleuthe’rios, fri, och
lo’gos, lära), läran om den mänskliga
viljans frihet.

Eleute’rios, gr., "den befriande", binamn på
Zeus. — Eleute’ria, forngrekisk fest till
Zeus Eleuterios’ ära.

Eleuteropeta’1 (gr. eleu’teros, fri, och
pe’ta-lon, blad), hot., benämnes en blomma med
fribladig krona. — Eleuterosepa’1 (av gr.
se’palum, kalkblad), bot., benämnes en
blomma med fribladigt foder. —
Eleutero-tepa’l (av anagrammet tepal av gr.
pe’ta-lon, blad), benämning på en blomma med
fribladig blomkalk. Se Perigon.

Eleuthe’rius, mansnamn (av gr. eleuthe’rios,
fri), friboren. Motsvarar kvinnonamnet
Eleuthe’ria, på franska Éleuthère (1.
elö-tä’r).

Ele’v (fr. élève), lärjunge, lärling.

Elevatio’n, Eleva’tor m. fl., se under Elevera.

Eleva’to, ital., tonk., upphöjt, med lyftning.

Eleve’ra (fr. éléver, av lat. eleva’re,
upplyfta), upphöja, uppresa; uppfostra. —
Elevera en protest, handelst., återskicka
en trasserad och behörigen protesterad
växel till den näst föreg. endossenten (se
d. o.). —■ Elevatio’n, riktning uppåt;
krig sk., den riktning uppåt man måste
giva ett skjutvapen för att träffa ett
föremål; astr., höjd; polhöjd; fig., lyftning,
högsinthet. —• Eleva’tor, inrättning,
varmed något upphissas, hissinrättning. —
Elevato’rium, nylat., med., instrument,
som tjänar till att höja och avlägsna
intryckta bendelar.

Elevsi’nska myste’rierna, se Eleusinska m.

Elfenben (lat. e’bur; fr. ivoire; eng. ivory),
som fås av elefantdjurens betar, har
samma beståndsdelar som vanligt ben,
men är värderikare än detta genom sin
elasticitet, sin hårdhet och sin förmåga
att antaga vacker polityr. Användes mest
till mindre prydnadsföremål.

Elfenbensvitt, kem., den renaste och vitaste
benaska. Brukas som polerpulver.

Elfenbensnötter, se följande ord.

Elfenbenspalmen, bot., Phyte’lephas
macro-ca’rpa, en vid Magdalenafloden i
Sydamerika växande pandanacé, vars
benhårda frövita, under namn av
elfenbens-nötter, taguanötter, stennötter 1.
vegetabiliskt elfenben brukas till knappar m. m.

Elfenbens-papper, ett slags tjockt, vitt
papper, som användes vid miniatyrmålningar
i st. f. elfenben.

Elfenbenssvart, kem., en fin bensvärta, som
erhålles genom förbränning av elfenben
utan lufttillträde.

Elfrfda, forntyskt och fornsvenskt
kvinnonamn, den alltid fredliga.

Elgin marbles, eng. (1. e’ldjin marbls), 1.
Elgin-galleriet, de Elginska marmorskulp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0407.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free