- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
402

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - Elyseiska fälten ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

402

Elyseiska fälten—Embauchera

(Z. palä’ döllellise’), bostad i Paris för den
franska republikens president.

Elyse’iska fälten m. fl., se Elysium.

Ely’sia, gr., forntidens grekers benämning
på de ställen, där åskan slagit ned, vilka
platser ansågos heliga.

Ely’sium, lat, (gr. Ely’sion), 1. Elyse’iska
fälten {lat. ca’mpi ely’sii)y hjältarnas och
de dygdigas härliga boningsort efter
döden ; fig., behagligt ställe omgivet av klara
vatten och skuggat av vackra träd (jfr
Champs elysées). — Elysée, fr. (1. elise’),
se Elyséepalatset. — Champs Elysées, se
under Champ. — Elyse’isk, paradisisk,
härlig.

E’lytron, gr., slida; med., moderslida. —
Elytri’tis, inflammation i moderslidan. —
Elytroce’le (av gr. ke’le, svulst, bråck),
livmoderbråck. — Elytrofy’ma, svulst 1.
polyp i moderslidan. — Elytro’nchus (av
gr. o’nkos, svulst, svullnad),
livmodersvulst. — Elytropto’sis (av gr. pto’sis,
fall), moderfall, livmoderns utträdande ur
dess naturliga läge.

Elzevierer 1. Elzeviria’na (av lat. Elzevirius),
åtskilliga berömda upplagor av latinska
klassiska författare, utgivna av
boktryckarefirman Elzevier i Holland mellan
åren 1583 och 1680. — Elzevirstil, en
bok-t rycks stil

E’läköön, /i, "leve^^ "hurra".

e. m., förk. för lat. ejusdem mensis, i samma
månad.

Em, kem., atomtecken för Radiumemanation
(se Radium).

Emacere’ra {lat. emacera’re), utmärgla,
uthungra. — Emaceratio’n 1. Emaciatio’n,
avmagring, magerhet.

Ema’lj {fr. émail [I. ema’j], ital. smalto),
kem., ett av olikfärgade glasflusser
bestående ämne, som genom smältning
anbringas såsom överdrag å glas, porslin 1.
metallföremål; anat., den hårda massa
(emaljväv), som bekläder tänderna på
människan och vissa djur. — Émail
om-brant (Z.-ångbra’ng), É. de Rubelles {l.-dö
rybe’ll), kärl 1. kakel med prydnader,
bestående av intryckta och med
halvgenomskinlig glasyrmassa utfyllda mönster. —
Emalj e’ra, överdraga med
emalj.—Emalj-fernissor, tekn., fernissor, som giva ett
hårt, varaktigt, glänsande överdrag åt
med dem bestrukna föremål. —
Emalj-färger, lättflytande, ogenomskinliga,
glasartade ämnen till målning och inbränning.

— Emalj målning utföres med emaljfärger.

— Emaljöga, i emaljglas utförd
efterbild-ning av ett människoöga, att insättas på
ett förlorat ögas plats. — EmaljÖ’r,
person, som arbetar i emalj.

Emanatio’n, Emanatorium m. fl., se under
Emanera samt Radium.

Emancipe’ra {lat. emancipaWe, av
manci’-pium, äganderätt; slav), frigiva, lämna
ur sitt våld; förklara myndig, — Eman-

cipe’rad, frigjord; stundom (om kvinnor)
okvinnlig, karlvulen. —• Emancipa’tio,
fri-givning från fadersvälde. —
Emancipa-tio’n, frigivelse (ur livegenskap 1. från
faders välde); förklarande för myndig;
frigörelse från tvång 1. förtryck. —
Kvinnoemancipationen, kvinnans höjande till
rättslig likställighet med mannen. —
Katolikernas emancipationsakt, en
engelsk lag av 1829, som för katolikerna
öppnade tillträde till parlamentet och de flesta
ämbeten. — Emancipationi’st,
motståndare till negerslaveriet. — Emancipa’tor,
befriare, förlossare.

Emane’ra {lat. emana’re), utflyta, utgå,
hava sitt ursprung. Låta emanera, utfärda
(t. ex. ett påbud). — Emanatio’n, utflöde,
utströmning, utdunstning. —
Emanations-läran, religionsfil., läran om alla tings
härflytande från ett högsta urväsen;
teoL, läran om Sonens och den Helige
andes "utgång från Fadern". —
Emanations-teorien, se Emissionsteorien. —
Emana-to’rium, inandningsapparat.

Ema’nium, kem., ett äldre namn på Aktiniurn
(se d. o.).

Emanome’ter, fys., apparat för mätning av
emanerande gasers mängd.

Emanuel, av port. Manuel, namn på
portugisiska konungar. Jfr Emmanuel. —
Ema-nuelstilen. Manuelstilen, efter Emanuel
den store benämning på den portugisiska
ungrenässansens säregna stil, främst
representerad av J. de Castilho.

Emargine’rad, lat. (av ma’rgo, brädd), hot.,
uttaggad (om kronblad).

Emballe’ra {1. angball-, fr. emhaller),
inpacka. — Emballage, fr. {1. -a’sj),
inpackning, omslag; packarlön. — Emballö’r,
in-packare.

Emba’mma, gr. (av emha’ptein, doppa i
spad), sås; läskmedel; något insyltat 1.
inlagt (till medicinskt bruk).

Emba’rber {1. ang-), dragsnören. Se under
Lisage.

Emba’rgo, sp., förbud för skepp att löpa ut;
beslag 1. sekvester på fartyg.

Embarfn, farm., kvicksilverpreparat mot
syfilis.

Embarke’ra {1. angbark-, fr. emharquer),
inskeppa ; gå ombord. — Embarquement, fr.
{1. -kma’ng), inskeppning, inlastning;
stigande ombord.

Embarras, fr. {1. angbarra’), hinder;
bryderi; oreda. — E. de richesse {1. - dö
risje’ss), förlägenhet i följd av rikedom
1. överflöd på någonting.—Embarrassa’nt,
besvärlig, brydsam. — Embarrasse’ra,
spärra; inveckla; bry, sätta i förlägenhet.

Embate’rier {gr. emhate’rion, av emhai’nein,
stiga in), krigssånger hos de gamla
spartanerna.

Embauche’ra {1. angbåsj-, fr. embaucher),
med list städja 1. värva. — Embaucheur,
fr. {1. -ö’r), listig värvare, själamäklare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0410.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free