Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - Embelia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Embelia—Emerentius
403
Embe’lia, hot., växtsläkte av fam.
Myrsina’-ceæ. Klätterbuskar med stenfrukter. —
E. Ribes, Ostindien och s. Kina, lämnar
s. k. barabangfrukter, vilka
användas som maskmedel och till
förfalskning av peppar.
Embelle’ra (/. angbell-, fr. emhellir)y
försköna; smycka; pryda; förskönas. —
Em-bellissement, fr. {1. -issma’ng), försköning,
prydnad.
Emberi’za, zool., finksläktet
Buskspar-V a r. — E. citrine’lla, gulsparv. — E.
mi-lia’ria, kornsparv. — E. ru’stica, videsparv.
— E. schæni’clus, sävsparv.
E’mbla, eg. alm; nord. myt., den första
skapade kvinnan. Se Ask och Embla.
Emble’m (fr. emblème [I. angblä’m], av gr.
e^mblema, insatt stycke), urspr.
metallornament på guld-, koppar- 1. silverkärl;
. numera: attribut, sinnebild. —■
Emblema-ti’k, inskrifts- och sinnebildskonst. —
Em-blema’tisk, sinnebildlig.
Emboite’ra (1. angbåat-, av fr. boUe, låda),
inlägga i låda, inpacka.
Emboli’, med., blodpropp.
Emboli’t, miner., dubbelsalt av silverklorid
och silverbromid. Viktig silvermalm i
Chile.
Embololali’ 1. Embolophrasi’, instickande i
talet av meningslösa ord, stavelser 1.
bokstäver.
Émbolus {gr. e’mbolos, av emballein, insätta,
inskjuta), pumpkolv, pistong; sidogång i
gamla grekiska kyrkor; krigsk.,
viggfor-mig uppställning av en krigshär.
Embonpoint, fr. (1. angbångpåä’ng), fetma,
gott hull.
Embossedels (Z.embå’ssdöls) 1. Serafins, eng.,
ylletyger med brokiga blommönster på vit
botten. —■ Embossed, eng. (1. embå’ssd),
tyger med upphöjda, tryckta mönster.
Embouchy’r (fr. Embochure), mynning;
tonk., munstycke på blåsinstrument;
läppamas ställning vid blåsningen.
Embranche’ra (1. angbransj-, fr.
embran-cher), förena flera vägar 1. gator på en
punkt; byggn., sammanbinda bjälkar med
varandra; sammanfläta, t. ex. grenar. —
Embranchement (1. -mang), vägmöte;
ut-grening; sammanflätning; byggn.,
hop-fogning av bjälkar och sparrar.
Embrase’ra (1. angbras-, fr. embraser),
antända, sticka i brand. — Embrasy’r,
be-fästn., skottglugg; öppning i en mur för
dörr 1. fönsterluft.
Embrasse’ra (1. angbrass-, fr. embrasser),
omfamna, omfatta; krigsk., bringa mellan
tvenne eldar. — Embrassade 1.
Embrasse-ment (1. -a’dd, -ma’ng), famntag,
omfamning.
Embrasy’r, se Embrasera.
Embre’gma, gr. (av en, på, och bre’chein,
fukta), med., droppbad, regndusch. —
E’m-brocha och Embrokatio’n = embregma (se
föreg. ord); även baddning, frottering.
Embrocation, eng. (1. embråkä’sjn), fr. (1.
angbråkasiå’ng), medel mot
försträckning, ledvrickning och reumatism (i
synnerhet hos husdjur). Det beredes av
träättika, utspädd med vatten, sprit,
terpen-tinolja och något äggvita.
Embroche’ra (1. angbråsj-, fr. embrocher),
fäktk., vid fäktning ränna värjan genom
livet på sin motståndare.
Embrokatio’n, se under Embregma.
Embrouille’ra (1. angbroj-, fr. embrouiller) j
förvirra, bringa i oreda; intrassla. —
Embrouillement, fr. (1. -ma’ng), oreda,
förvirring.
Embrune’ra (1. angbryn-, fr. embrunir),
stryka brunt 1. dunkelt; giva mörkare
skuggor; mörkna.
E’mbryo, gr. bot., växtämne; zool., foster,
fetus (se d. o.). — Embryo’fyta
asifono’-gama, bot., dets. som ormbunkar och
mossor. — Embryofyta sifono’gama, bot., dets.
som fanerogamer. — Embryogeni’,
alstringen, tillblivandet av livsfrukten. —
Embryoktoni’ (av gr. ktei’nein, döda),
dödande av livsfrukten. — Embryolo’g,
forskare i embryologi. — Embryologi’ (av
gr. lo’gos, lära), läran om embryos
utveckling.—Embryona’1, tillhörande
fosterlivet; bot., skottspets, vars inre ännu ej är
differentierat. — Embryo’msk, rör.
embryo, embryoartad; ofullgången,
outvecklad. — Embryosäck, den stora cell i
fröämnet hos högre växter ur vilken
äggcellen och embryot uppstå. —
Embryo’thla-sis, sönderkrossning av fostret vid svår
barnsbörd. —• Embryothla’st, redskap,
varmed denna handling utföres. —
Embryo-tomi’ (av gr. te’mnein, skära, stycka,
sönderdela), sönderstyckning av ett foster i
moderlivet (vid svår barnsbörd). —
Em-bryulki’, förlossnirigslära.
Embusque’ra (1. angbysk-, fr. embusquer),
ligga i bakhåll. — Embuscade, fr. (1.
ang-byska’dd), bakhåll.
Eme’er, bibliskt namn på urbefolkningen i
Moab.
Emeli’na, kvinnonamn = Emelie och Emilia
(se Emil).
Eme’nda, lat. (av e’mere, köpa), med.,
läkemedel, som köpas av och således icke
förfärdigas på apoteken (såsom rötter,
barkar m. m.).
Emenda’nda, se Emendera.
Emende’ra (lat. emenda’re av e, ifrån, och
me’ndum, fel), befria från fel, förbättra,
rätta. — Emendatio’n, förbättring,
rättelse. — Emenda’tor, förbättrare av en
skrift. — Emenda’nda, rättelser (i tryck
och skrift), tryckfel.
Emera’ldgrönt = Malakitgrönt (se d. o.).
Emeraldi’n 1. Aldehy’dgrönt, kem., en
smaragdgrön anilinfärg.
Emere’ntius, latinskt mansnamn (av
eme-re’re, förtjäna), välförtjänt. Däravkvinno-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
