- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
405

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - Emmelina ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Emmelina—Emplastrum

405

namn (av im, med, anu, oss, och el. Gud),
Gud (är) med oss.

Emmeli’na, kvinnonamn, dimin. av Emma
(se d. o.).

Emmena’goga {gr. emme’nia, av emme’nios,
månatlig), pL, medel, som befrämja
men-struationen. —■ Einmenialogi’, läran om
månadsrening.

Emme’nier, pL, med., månadsrening,
menstruation.

Emmentalost, ett slags schweizerost.

Emmensft, tekn., ett sprängämne.

E’mmerich, forntyskt mansnamn, den flitige.

Emmery-meda’ljen (/. -meri’-). en medalj,
som av Patriotiska sällskapet utdelas till
sjömän för långvarig trogen tjänst.

Emmetropi’ (av gr. e’mmetros, väl avvägd,
och ops, öga), med., egenskapen hos ögat
att hava normal ljusbrytning, d. v. s. vara
varken närsynt 1. långsynt.

E’mmy, engelskt kvinnonamn = Emma (se
d. o.).

Emodfn, farm., den verksamma
beståndsdelen i rabarberrot och sennablad.

E moll, tonk., molltonarten med e till
grundton; förtecknas med it för f.

Emollie’ntia, lat., pL, med., lenande,
uppmjukande, fördelande medel.— Emollie’ra,
lena, uppmjuka, fördela. — Emollitio^n,
uppmjukning; med., hjärnemollition =
h j ärnuppm j ukning.

Emo’llit mo’res, nec si’nit e’sse fe’ros, lat.,
mildrar sederna och tillåter en ej att vara
rå (om musiken o. a.).

Emolume’nt {lat. emolume’ntum), nytta,
fördel; inkomst; pl., löneförmåner;
biinkomster (sportler).

Emotio’n, fr. (av lat. emove’re, sätta i
rörelse), häftig sinnesrörelse; jäsning,
uppror. — Emotioiie’ll, som rör känslolivet.

Emotioni’sm, fil., viljans beroende av
känslolivet (såsom argument för determinismen,
se d. o.).

Émouchette, fr. {1. emosjä’tt, av mouche,
fluga), flugnät för hästar.

Émouchoir, fr. {1. emosjåa’r) flugviska.

Empaille’ra {1. angpaj-, av fr. paille, halm),
inpacka, inbädda i halm.

Empai’sm, gr., inläggning av guld i
silverarbeten och av metall i stålarbeten. —
Empaistfk, konsten att utföra
metallinläggning.

Empaquete’ra (Z. angpaköt-,/r. empaqueter),
inpacka.

Empàtement, fr. {1. angpatöma’ng), målark.,

. tjock påläggning av färg; med., degig
svullnad.

Empeche’ra {1. angpäsj-, fr. empècher),
hindra, avhålla. — Empéchement, fr. {1.
-ma’ng), hinder, motstånd.

Empereur, fr. {1. angpörö’r, lat. impera’tor),
kejsare. — Vive Tempereur! {1. viv lang-),
leve kejsaren.

Empetra’ceæ, hot., växtfamilj tillhörande
ordn. Tricoccæ. Se Em.petrum nigriim.

E’mpetrum ni’grum, hot., kråkbär, låg buske
med barrlika blad, mörkröda blommor och
blåsvarta stenfrukter, allmän i skog över
hela landet. Bären ätliga. De utgöra en
viktig del av eskimåernas vinterföda.

Empha’s, se Emfas.

Emphyse’m, Emfyse’m 1. Emphyse’ma (av

gr. emfysa’n, uppblåsa), med., samling av
luft 1. andra gaser under huden 1.
slemhinnan.—Emphysema infectio’sum, veter.,
mjältbrandsemfysem, en sjukdom, som
angriper nötkreatur. — Emphysema
infec-tio’sum tara’ndi, renpest. — Emphysema
pulmo’num, smärre luftblåsor, som bildas
på lungorna. — Emfysema’tisk, som har
anlag för 1. lider av emfysem. —
Emphyse-ma’ticæ vari’olæ, pl., vattkoppor.

Emphyte^nsis, rom. jur.,^ ett slags sakrätt,
utgörande ett mellanting mellan
äganderätt och arrendeinnehav.

Empire, fr. {1. angpi’r), kejsardöme. —
L’em-pire c’est la paix, fr. {1. langpi’r sä la pä),
kejsardömet är freden. {Napoleon III.) —
Empirestilen, konstt., utvecklad i
Frankrike under Napoleon I, anslöt sig till den
romerska kejsartidens klassiska stil.

Empire day, eng. {1. e’mpajr dä), allmän
festdag i brittiska riket, firad på drottning
Victorias födelsedag (24 maj).

Empiri’ {gr. empeiri’a), fil.,
erfarenhetskunskap, insikt, grundad på erfarenhet 1.
iakttagelser. — Empfriker 1. Empirist, person,
som anser erfarenheten som den högsta
kunskapskällan 1. som grundar sitt
handlingssätt därpå. — Empiriokritici’sm, en
av Avenarius grundlagd filosofisk
riktning, som genom utrensande av alla
erfarenhetsfrämmande faktorer ur
kunskapsteorien vill skapa en den "rena
er-farenhetens^’ filosofi. — Empi’risk,
grundad på erfarenheten. — Empiriska
vetenskaper, företrädesvis naturvetenskaper. —
Empirfsm, åsikten att erfarenheten är
tillräcklig för en sann uppfattning av
verkligheten.

Emplacement, fr. {1. angplasma’ng), ställe,
byggnadsplats; befästn., hastigt
uppkastad förskansning( kanongrop 1. vall).

Empla’strum, lat. (av gr. empla’ssein,
på-stryka), farm., plåster, benämning på feta
blandningar, som äro hårdare än salvor.

— E. o’xidi plu’mbici, blyplåster. — E.
adhæsiVum, häftplåster. — E. ammom’aci
scilli’ticum fås av ammoniakgummi och
sjölöksättika. — E. cantha’ridum cola’tum,
spansk-flugplåster. — E. caiitha’ridum
cum eupho’rbio, janiniplåster, består av
venedisk terpentin, mastix, euphorbium
och spanska flugor. — E. ce’ræ, vaxplåster.

— E, coni’i, odörtplåster. — E.
gummi-resino’sum, gummiplåster. — E. Hjærne’ri
fås genom kokning av tvål med matolja,
blyvitt och mönja, varpå venedisk
terpentin tillsättes. — E. hydra’rgyri, gråsalva,
fås av kvicksilversalva, kvicksilver, vene-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0413.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free