- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
407

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - En- ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

En–Enchantera

407

En-, gr. nyttjas i sammansättningar och
betyder iy påy hos m. m.; förvandlas framför
en labialbokstav (b, p, f, m) till em-,
framför 1 till el-.

En, fr. (1. ang), uti, på, till m. m. I
sammansättningar förvandlas n framför en
labialbokstav (se föreg. ord) till m.

En, hot., se Juniperus.

Enæore’ma (gr. enaio’rema) y med., urinmoln,
i urinen simmande flockar, liknande moln.

Enaki’ter, Anaki’ter, Anaks barn,
gammaltestamentligt namn på en folkstam av
okänt ursprung.

Enali’der (av gr. ena’lios, i havet levande),
bot., huvudsakligen fanerogama
havsväxter, vilka, helt nedsänkta i vatten, växa
på lös botten såsom sand 1. lera, och där
bilda täta ängar. — Enaliosa’ura, paleont.,
fossila havsödlor, ofta jättestora.
Omfattar Ichtyosa’ura, fisködlor, och
Pleisio-sa’ura, svanödlor.

Ena’llage, gr. (av en-alla’ssein, byta,
förväxla), förväxling; talk., utbyte av ett
ord mot ett annat av samma ordklass, t. ex.
ett abstrakt substantiv mot ett konkret,
släktnamnet mot artnamnet o. s. v.

Enamora’do, sp., förälskad; älskare (i det
spanska dramat).

Enandry’l, farm., preparat av testiklar,
binjurar, yohimbin och stryknin för
behandling av impotens.

Enante’ma 1. Enante’m, gr. (av anthe’in,
blomstra), med., utslag invärtes, i
synnerhet på tarmkanalens slemhinna. —
Enan-tema’tisk, som rör utslag på kroppens inre
delar. )(Exantematisk.

Ena’ntiodromi’ 1. Ena’ntiotropi’ (av gr.
enan-ti’os, mittemot, och dro’mos, lopp, 1.
tro’-pos, vändning), tingens ständiga verkan
mot varandra, varigenom det ena förgås
och det andra bliver till. — Enantiologi’
(av gr. lo’gos, lära), motsägelse,
gendrivande.

Enantiomeri’, fys., optisk stereoisomeri.

Enantiomorfi’ (av gr. enanti’os, motvänd,
och morfe’, form), föreligger hos
kristaller, hos vilka symmetrien genom
förminskning 1. undertryckande av vissa ytor, är
upphävd, så att kristallformen till sin
spegelbild förhåller sig som t. ex. den
högra handen till den vänstra.

Enantiosty’l, bot., kallas en blomma, i vilken
stiften och ståndarna äro ställda på
motsatta sidor om blomaxeln, varigenom
självbefruktning förhindras.

E’nar, fornnordiskt mansnamn, den ende i
sitt slag.

Enargi’t, miner., en arsenik- och svavelhaltig

kopparmalm.
Enarratrv (av lat. enarm’re, berätta) =
Deskriptiv (se d. o.).

Enarthro’s, anat., kulled.

Enatio’n, bot., förekomsten av
missbildningar i form av svulster på blad och
stammar.

En attendant, fr. (1. angnattangda’ng), i
avvaktan, emellertid.

En avant, fr. (1. angnava’ng), framåt.

Enaxig glimmer, se Biotit.

Enaxlig, bot., kallas en växt, hos vilken
huvudskottet utvecklar samtliga de hos
detsamma förekommande bladen, alltså såväl
hjärtblad som örtblad, högblad och alla
till blomman hörande blad.

En bagatelle, fr. (ang bagatä’ll), som en
lapprisak (t. ex. behandla någon 1. något).

Enba’sisk, kem., syra, varav en molekyl med
en ekvivalent av en bas ger ett salt.

En beau, fr. (1. angbå’), på dess vackra sida,
till dess fördel (t. ex. måla 1. se en sak).

Enbladstryck, riktigare Ettbladstryck (se
d. o.).

En blanc, fr. (1. angbla’ng) = In blanko (se
under Blanko).

En bloc, fr. (1. angblå’ck), "i klump", i massa.

Encablure, fr. (1. angkably’r), kabellängd, i
Frankrike 195 m.; i dagligt tal = 200 m.

Encadre’ra (1. angkad-, fr. encadrer), mfattSL
i ram.

En camarade, fr. (1. angkammara’dd), som
en kamrat, på kamratfot.

En canaille, se under Canaille. —
Encanail-le’ra {1. angkanaj-, fr. encanailler), införa
i sällskap med slödder. — E. sig, umgås
med dåligt folk.

En carré, fr. (1. angkarre’), i fyrkant.

Enca’ustum, tryck med uppvärmda stämplar.
Jfr Enkaustik.

Ence’falos 1. Ence’phalum, gr.-lat. (av gr.
kefale’, huvud), vad som är i huvudet,
hjärnan. — Encephalalgi’ (av gr. a’Ig os,
smärta), hjärnlidande. — Encephali’tis,
hjärninflammation. — Encephaiodyni’ (av
gr. odyne’, smärta), svår huvudvärk. —
Encephalognomi’k, forskningar rör.
huvudets byggnad, hjärn- 1. huvudskålslära. —
Encephalolithfasis (av gr. Wthos sten),
eg. hjärnförstening; partiell förhårdning
av hjärnan. — Encephalologi’ (av gr.
lo’gos, lära), läran om hjärnan. —
En-cephalomala’xis 1. -malaci’,
hjärnuppmjukning. — Encephalopati’ (av gr. pa’thos,
lidande), hjärnlidande. — Encephaloskopi’
(av gr. skope’in, se), hjärnundersökning.
— Encephalotomi’ (av gr. te’mnein,
skära), hjärnsnitt, sönderdelning av
hjärnan för vetenskapligt ändamål.

Enceinte, fr. (1. angsä’ngt), omfång,
inhägnad; befästn., fästningsverk kring stad,
läger o. d.; med., havande (i grossess).

Ence’ladus, en av giganterna, över vilken
Atena vältrade vulkanen Etna.

Encephal-, se under Encefal-.

Ence’phala, lat. (av gr. kefale’, huvud), bot,,
med kärna.

Enchante’ra (1. angsjangt-, fr. enchanter;
av lat. incanta’re, besvärja, förhäxa),
förtrolla, hänrycka. — Enchantement (1.
-ma’ng), förtrollning, förtjusning. — En-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0415.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free