- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
409

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - Endokrina körtlar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Endokrina körtlar—Enfant

409

Endokrina körtlar, anat., vävnader med inre
sekretion (se d. o.). — Endokrinologi’,
läran om de endokrina organen.

Endoly’mpha (av lat. lympha, vätska), anat.,
den klara innervätska, som fyller örats
labyrint.

Endometrftis, med., inflammation i
livmoderslemhinnan.

Endome’trium, anat., livmoderslemhinnan.

Endommage’ra {1. angdåmmasj-, fr. [-endom-mager]f-] {+endom-
mager]f+} skada.

Endoparasi^t, hot., en parasit, som lever inne
i den organism, ur vilken den hämtar sin
näring. Jfr Ektoparasit.

Endoperikardi’tis, med., inflammation i
hjärtats yttre och inre hinna.

Endoplasma, se Cell.

Endopleu’ra, bot., växternas inre fröskal.

Endospe’rm (av gr. sperma, säd), hot.,
frövita.

E’ndosis, gr. (av endido’nai, kvarlämna,
efterlämna), med., eftersläng av en
sjukdom.

Endosko’p (av gr. e’ndon, invärtes, och
skope’in, se), med., instrument, genom
vilket man kan se in i människokroppens
trånga kanaler (såsom urinröret).

Endosmo’s och Exosmo’s, fys., vätskors
förmåga att genomtränga organiska ämnen
och vissa oorganiska kroppar. —
Endosmo-me’ter, fys., instrument för undersökning
av detta fysiska fenomen.

Endossement m. fl., se under följ. ord.

Endosse’ra (1. ang-, fr. endosser, av en, på,
och dos, rygg, baksida), handelst., göra en
anteckning på baksidan av en växel,
varigenom den överlåtes till en annan. —
Endossement, fr. {1. angdåssma’ng), en
sådan anteckning. — Endossement in
blanco, endossentens namnteckning på
baksidan av en växel med plats ovanför för
ifyllande av endossementet. — Endosse’nt,
den person, som gör anteckningen. —
En-dossa’t, den person, på vilken växeln
överlåtes. — Endo’sso 1. Indo’sso, itaL,
överlåtelse, transport.

Endo’stium, anat., bindvävshinnan på
insidan av ben (mot märgen).

Endote’l (av gr. e’ndon, invärtes, och thele’,
bröstvårta), anat., cellförband 1. epitel,
uppbyggt av tillplattade, skivformiga
celler.

Endote’rmisk förening, kem., kemisk
förening, som bildas under upptagande av
värme. )( Exotermisk.

Endotorea’l, anat., som angår brösthålan.

Endotoxi’ner, toxiner (se d. o.), som endast
förekomma inom de alstrande bakterierna
men frigöras, då dessa dö.
Endotrypta’s, hem., äggvitespjälkande
endo-enzym, t. ex. i jäst.

Endozo’isk (av gr. zo’on, djur), hot.,
spridning tillgår så, att djur äta frukter och
frön av en växt och avlämna dessa
oskadade i exkrementeii.

Endy’mion, gr. myt., en skön yngling, i vilken
Selene (Diana) så förälskade sig, att hon
försänkte honom i en evig sömn för att
ostörd kunna kyssa honom.

En écharpe, fr. (Z. angnesja’rp), krigsk.,
(skjuta) i sned riktning.

En èchec, fr. {1. angnesjä’ck), i schack.

Eneche^m, gr. (av ene’chein, ljuda), med.,
öronsusning.

En effet, fr. (1. angneffe’), i själva verket.

E’nema, pl. Ene’mata (gr. e’nema, av
eni’esthai, inkasta), med., klystir,
lavemang, flytande läkemedel, vilka äro
ämnade att insprutas genom ändtarmen. —
E. commu’ne, vanligt klystir. — E. opii,
opiumklystir.

Energeti’k, fys., läran om energien och dess
omvandlingar; fil., världsförklaring, som
reducerar såväl andliga som materiella
fenomen till energiformer. — Energetiska
skolan, de personer, som omfatta
energ-etiken såsom världsförklaring.

Energi (1. sji’, fr. énergie, av gr. energo’s,
verksam), eftertryck, kraft; ihärdighet,
uthållighet. — Ene’rgisk, verksam,
kraftfull, stark.

Energico, ital. (1. ene’rdjikå), tonk., med
kraftigt föredrag.

Energian, näringsmedel, framställt av
ris-gluten.

Energu’menus, pl. -meni, 1. Energume’n, pl.
-me’ner (gr. energu’menos, av ene’rgein,
åstadkomma), en besatt, en vansinnig
svärmare. — Energume’nisk, rasande,
vansinnig, svärmisk.

Enerve’ra (lat. enerva’re, av prep. e, ifrån,
och ne’rvus, styrka), göra kraftlös,
utmärgla, försvaga; förse med nerver; göra
nervös. — Enervatio’n 1. Enerve’ring,
ut-märgling, kraftlöshet; förseende med
nerver.

En escarpins, fr. (1. angeskarpä’ng), "i lätta
skor’^ manlig hov- 1. baldräkt i
1700-t.-stil, d. v. s. med skor, silkesstrumpor och
knäbyxor.

Eneso’l, farm., förening av salicylarsinsyra
och kvicksilver. Användes mot syfilis.

En espèce, fr. (1. angnespä’s), i klingande
mynt.

En face, se under Face.

En famille, fr. (1. ang fami’j), omgiven av
sina närmaste anförvanter, förtroligt.

Enfant, fr. (1. angfa’ng), barn. — E. gàté
(1. - gate’), kelgris, gunstling, favorit. —
E. perdu, fr. (1. - perdy’), förlorat barn;
person, som så låtit insnärja sig i
lasternas, vanornas 1. lidelsernas nät, att han
icke kan lösgöra sig; pl, krigsk., ett lätt
infanteri under medeltidens senare del (se
Compagnons perdus). — E. terrible (Z.
–i’bbl), eg. förskräckligt barn; person,
som håller anförvanter i skräck och
ängslan. — Enfants de France (1. - dö fra^ngs),
pl., eg. Frankrikes barn; de franska
konungarnas barn, barnbarn samt syster-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0417.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free