Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - En grande tenue ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En grande tenue—Enodera
411
En grande tenue, fr. (L ang gr ang töny’),
i festdräkt, i full ståt.
En grand seigneur, fr. (1. ang grang sänjö’r),
som en förnäm person anstår, storståtligt.
Engra’ulis enchrasi’cholus, zool, se Ansjovis.
Engrélure, fr. (1. ang-grely’r), randprydnad
med rundade uddar, spetsrand.
Engrer, se Angarier.
En gros, fr. {1. ang grå), handelst., i stort, i
stor skala, i stora partier. )( En détail.
— Handel en gros, grosshandel.
Engyme’ter (av gr. engy’s, nära, och me’tron,
mått), distansmätare för korta avstånd.—
Engysko’p (av gr. skope’in, se),
förstoringsglas.
En haie, fr. (L ang ä), "i häck", uppställning
i två rader mittemot varandra.
Enharmo’nisk (gr. enharmoniko’s), tonk.,
kallas den tonföreteelse, som betingas
därav, att två toner, t. ex. ciss och dess,
sammanslås till en, som bär bådas namn.
E’nhydra 1. E’nhydris, zooL, havsuttersläktet.
— E. marfna, havsuttern 1. kalanen.
Enhydro’s, miner., kalcedon med vätskeinne-
slutningar.
Enhärjar 1. Einherjer, nord. myt., de tappre
kämpar, som efter döden kommo till Oden
i Valhall.
Enhörning, ett fabeldjur likt en häst med ett
rakt, spiralvridet horn i pannan; kunde
endast fångas av en jungfru. Kristen
symbol för renhet, kyskhet och styrka. Ofta
använd i heraldiken, t. ex. i engelska
riksvapnet. Förekommer på A. Böcklins
berömda målning "Waldeinsamkeif’
(Skogsensamhet) .
Enicone’tta, zool., andfågelsläktet A1 f ö r
-r ä d a r e.
Eni’f, astr., stjärna i stjärnbilden P eg a sus.
Eni’gma, lat. {gr. a’inigma), gåta. —
Enig-ma’tisk, gåtlik, svårtydd.
Enjambement, fr. {1. angsjangbma’ng), det
förhållande, att i ett poem en mening ej
avslutas i en vers, utan fortsättes i en
följande.
Enjeu, fr. (1. angsjö’) insats i spel.
Enka’nthis, gr. (av kantho’s, ögonvrå), 7ned.,
tårkörtelsvulst.
EnkatWsma, gr. (av enkathi’zein, insätta
uti), sittbad.
Enkau’ma, gr. (av ma, brand, av ka’iein,
bränna), eg. något inbränt; med., djupt
liggande svulst i hornhinnan.
Enkau’sis, inbrännande.
Enkausti’k 1. Enkau’stisk målning, målning
med inbrända vaxfärger; vaxmålning; förr
även emalj-, porslins- och glasmålning.
Enkeblomster, hot., se Scabiosa.
En-ki 1. Ea, babyl. myt., havs- och
vattendjupens samt visdomens och ödets gud.
Enkla’v (fr. enclave), statsr., en mindre, av
en annan stat runtomkring innesluten del
av ett statsområde. — Enklave’ra (fr.
en-claver) ^ innesluta^ omfatta.
E’nklisis, gr., språkv., accentens
överkastande från ett ord till det näst föreg.
ordet. — Enkli’tika 1. Enkli’tiska, adj. pl.,
kallas de ord, som kasta sin accent tillbaka
på det näst föreg. ordet, t. ex. bror min.
Enko’mium (gr. enko’mion), lovsång, lovtal.
Enkondro’m, se Kondrom.
E’nkope, gr. (av enko’ptein, inhugga,
inskära) , med., huggsår isynnerhet i
huvudskålen.
Enkrati’ter, gr., eg. de avhållsamme; en
gnos-tisk-asketisk sekt, som avhöll sig från
äktenskap, kött och vin. Kallades även
akvarier (se d. o.).
Enkrini’tkalk 1. Enkrini’tmarmor, miner., en
marmorartad kalksten, som är rik på
förstenade sjöliljor, bl. a. Encri’nus
lilii-fo’rmis.
Enkri’t, se under Gabbro.
Enkurage’ra, se Encouragera.
Enkä’t, se Enquète.
Enlaide’ra, fr. (1. angläd-, av laid, ful), göra
ful, förfula.
Enlevagetryck, fr. (1. anglöva’sj-), tekn., en
metod att trycka mönster på tyg.
Enleve’ra (1. ang-, fr. enlever), bortrycka,
bortröva. — Enlèvement (1. -ma’ng) 1.
Enleve’ring, bortrövande, bortförande med
våld.
En ligne, fr. (1. ang. Hnj), i linje, krigsk.,
truppuppställning i lång linje. )(
Kolonnuppställning.
En-lil 1. Bel, fombabylonisk gud, dyrkad i
Nippur.
En maltre, fr. (1. ang mätr), som en mästare,
mästerligt.
En masse, fr. (1. ang mass), i massa, i mängd.
En miniature, fr. (1. ang -ty’r), i smått, i
förminskning (i synnerhet om porträtt).
Ennaete’ris (av gr. enne’a, nio, och e’tos, år),
kronoL, en inom den äldre grekiska
tidräkningen använd cykel.
Enneadekaete’ris (av gr. enne’a, nio, de’ka,
tio, och e’tos, år), kronol., metonska cykeln,
en period av nitton år, efter vilkas förlopp
månskiftena återkomma på samma
årsdagar.
Ennea’der (av gr. enne’a, nio), Plotinos
samlade skrifter med nio böcker i varje.
Enneago’n, gr. (av enne’a, nio, och gonüa,
hörn), niohörnig figur.
Enneandri’a 1. Ennea’ndria, bot., nionde
klassen av Linnés växtsystem. Innefattar
växter, vilkas tvåkönade blommor hava nio
fria ståndare.
Ennosiga’ios, gr. myt., binamn på Poseidon
(se d. o.).
Ennui, fr. (1. angnui’), ledsnad, leda. —
En-nuye’ra (1. angnui-), uttråka, göra utledsen.
— Ennuyant (1. -a’ng) , ledsam, tråkig.
E’noch 1. He’noch, hebreiskt mansnamn, den
invigde. Buret av Seths son, en av de
judiska patriarkerna.
Enode’ra (lat. enoda’re, av no’dus, knut),
uppknyta’ upplösa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
