Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - Enografi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
412
Enografi—Entente
Enografi’, Enologi’ m. fl., se (Enografi,
(Eno-logi o. s. v.
Enomani’ = (Enomani (se d. o.). Jfr
Dipso-mani.
Enomota’rk, anförare för en Enomoti (se
följande ord).
Enomoti’ {gr. enomoti’a), den minsta
avdelningen inom den spartanska
slagordningen.
Enonce’ra (lat. enuncia’re), tillkännagiva.
Enophtha’lmus (av gr. en, i, och ofthalmo’s,
öga), med., insjunkning av ögat. Kan
uppkomma genom yttre våld 1. sjukliga
förändringar.
Enoptromanti’ (av gr. e’noptron, spegel),
spegelspådomskonst.
Eno’rm (lat. eno’rmis, av e, utom, och no’rma,
rättesnöre), omåttligt stor, ofantlig;
oerhörd. — Enormite’t, utomordentlig storhet
1. myckenhet.
E’nos, hebr., "människan’^ mansnamn, buret
av Sets son, Adams sonson. Motsv. Ame’lu
i den babyloniska sagan.
Enosichton 1. Ennos^gaios, gr. myt.,
jord-skakaren", binamn på Poseidon (se d. o.).
Eiiosto’s 1. Enosto’sis, gr., med., bensvulst
(av bensubstans), som inom ett ben
utvecklar sig inåt, mot märgen. ) ( Exosto’s
(se d. o.).
En parure, fr. (1. ang pary’r), i galadräkt, i
högtidsdräkt.
En passant, fr. (1. ang passa’ng), i
förbigående, tillfälligtvis.
En peine, fr. (1. ang pän), i förlägenhet, i oro.
En personne, se E. p.
En petite tenue, fr. (1. ang pötit teny’), i
liten festdräkt. Jfr En grande tenue.
En plein champ, fr. (1. ang. pläng sjang), på
fria fältet.
En profil, fr. (1. ang pråfi’ll), sedd från
sidan, i genomskärning. Jfr En face.
En question, fr. (1. ang kestiå’ng),
ifrågavarande.
Enquéte, fr. (1. angkä’t, av lat. inquisi’ta,
det efterforskade, undersökta), jur., laga
undersökning, besiktning, rannsakning;
rundfråga av en tidnings redaktion ang.
vissa personers åsikter i ett föreliggande
ämne.
Enragé, fr. (1. angrasje’), ursinnig
passionerad älskare av något nöje. — Les enragés
(1. -sje’), urspr. beteckning för det mest
radikala partiet bland revolutionsmännen
under franska revolutionen; sedermera
beteckning för medlemmarna av den
yttersta vänstern. — Enrage’ra, vara ursinnig,
rasa; göra ursinnig.
En regard, fr. (1. ang röga’r), i betraktande
av.
Enregistre’ra, fr. (1. angresjist-), införa i en
förteckning, inskriva. Jfr Inregistrera. —
Enregistrement (1. -röma’ng), införande i
förteckning, inskrivning.
Enrhume’rad (1. angrym-, fr. enrhumé, av
rhume, snuva), förkyld, snuvig.
Enrolle’ra (1. angråll-, fr. enröler), krigsk.,
inskriva i rullan, antaga till krigstjänst,
inregistrera.
Ens, medelt.-lat., ting, väsende. — E. mo’rbi,
sjukdomsväsende. — E. reali’ssimum, det
verkliga varat.
Ensa’jn (av eng. ensign, flagga; fänrik; jfr
Enseigne), befälsgrad närmast under
kapten i Frälsningsarmén.
Enseigne, fr. (1. angse’nj) märke,
kännetecken; skylt; fana; fänrik.
Enseignement mutual, fr. (1. angsenjma’ng
mytye’11), se Lancastermetoden.
En seigneur, fr. (1. ang sänjö’r), på
herremansvis, på stor fot.
Ensemble, fr. (1. angsa’ngbl), tillsammans;
något helt; överensstämmelse mellan
delarna av ett helt; sammanfattande
benämning på ett antal gemensamt uppträdande
artister; samspel; tonk., samverkan av
självständiga stämmor och instrument.
E’nsifer, lat., svärdbärare; fordom titel för
kurfursten av Sachsen såsom Tyska rikets
stormarskalk. — Ensifo’rmis, lat.,
svärds-formad.
Ensilage, fr. (1. angsila’sj). pressfoder. —
Ensile’ring, ett sätt att i gropar 1. kulor i
jorden förvara gröna foderämnen så gott
som. färska under vintern.
Ens mo’rbi, se under Ens.
Enspännare, kamer., fordom benämning på
ett, slags vaktmästare och postiljon vid
länsstyrelsen.
Ens reali’ssimum, lat. se under Ens.
Enstati’t, miner., ett mineral av
pyroxén-gruppen.
En suite, fr. (1. angsvi’tt), i följd, i rad.
Ensymme’trisk, hot., detsamma som
två-si digt symmetrisk.
Entablement, fr. (1. angtablöma’ng), hyggn.,
bjälklag; arkitraven, frisen och gesimsen
tillsammantagna.
Enta’da, bot., tropiskt växtsläkte av fam.
Legumino’sæ. — E. sca’ndens (E.
gigalo’-biiirn), slingrande buske med meterlånga
baljor. Fröna föras ofta av Golfströmmen
till Europas kuster (no. sönödder), och ha
fordom även hamnat i Sverige.
Entame’ra (1. angtam-, fr. entamer) eg. göra
inskärning uti; begynna; företaga.
E’ntasis, gr., hyggn., en knappt märkbar
ut-svällning å mitten av en grekisk kolonn.
Entasse’ra (/. ang-, fr. entasser, av tas, hop,
hög), lägga i hög, hopa.
Ente, ty., and.
Entelechi’ (gr. entele’chia), idén; den i sin
aktualitet framträdande kraften;
människosjälen.
Entele’don, paleont., tertiärt däggdjur av en
noshörnings storlek.
Entente, fr. (1. angta’ngt), förstånd; gott
förhållande. — E. cordiale (/. - kårrdia’ll),
’’hjärtlig överensstämmelse" i politiska
åsikter och planer mellan stater (särskilt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
