- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
413

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - Enteradenografi ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Enteradenografi—Entozoon

413

mellan Frankrike och England), förtroligt
förhållande. Jfr Lilla ententen.

Enteradenografi’ (av gr. e’nteroii, tarm,
inälvor, ade’n, körtel, och grajein, skriva),
med., beskrivning över tarmkörtlarna. —
Enteradenologi’ (av gr. lo’gos lära),
tarm-körtel-lära. — Entera’1, som rör tarmen. —
Enteralgi’ (av gr. a’lgos, smärta),
tarmsmärta. — Enterangiemfra’xis,
förstoppning i tarmkärlen. — Enteremfra’xis,
tarmförstoppning. — Entere’nchyta,
tarmspruta. — Enterepiploce’le, nät-tarmbråck.
—• Ente’risk, till inälvorna hörande, dem
vidkommande. —• Enteri’t 1. Enterftis,
tarminflammation. — Enterocele,
tarm-bråck. —• Enteroce’ntesis (av gr. kente’in,
sticka), öppna en tarmslinga med ett
skarpt instrument. — Enterocystoce’le,
tarm- och urinblåsbråck. — Enterodyni’
(av gr. odyne’, smärta), plåga i tarmarna.
Enteroflogi’ = Enteritis (se ovan). —
Enterogastroce^le, buktarmbråck. —
En-terografi’ (av gr. grajein, beskriva),
beskrivning av inälvorna. — Enterokina’s,
kem., ett till sin natur ännu obekant ämne,
som är verksamt i tarmarna. —
Entero-kly’s (av gr. kly’sis, sköljning), spolning
av tarmarna med stora vattenmängder. —
Enterokoirt (av gr. ko’lon, tjocktarm),
katarr i grovtarmen. — Enteroli’t (av gr.
Wthos, sten), stenartad förhårdning i en
tarm. — Enteroliti’asis, stenbildning i
tarmarna och inälvorna. — Enterologi’, läran
om inälvorna. — Enteromalacf 1.
Entero-mala’xis, tarmuppmjukning. —•
Entero-meroce’le, ett slags tarmbråck. —
En-tero’mphalus, navelbråck. — Enteropati’
(av gr. pa’thos, lidande), tarmlidande. —
Enteroperi’stole, tarminklämning. —
En-teropto’s (av gr. pto’sis, fall),
nedsjunkande av bukens inälvor. — Entero’pyra,
tarminflammation. — Enterorafi’,
tarm-hopsyning 1. söm på tarmarna. —
En-teroragi’, blodflöde ur tarmarna. —
En-terosarcoce’Ie, köttigt tarmbråck. —
Enteroskopi’ (av gr. skope’in, se),
undersökning av tarmarna medelst enterosko’p,
ett instrument med konstgjord belysning.

— Enterotomi’ (av gr. te’mnein, skära),
tarmsnitt; uppskärning av en tarm
(medelst ett instrument, kallat EnteroWm).—

— Enterozo’on 1. Entozo’on, pl. -zo’a, zooL,
djur i inälvorna (intestinalmaskar). —
Enterydroce’le, tarm- och vattenbråck.

Enterlooper, holl. (1. enterlåper), en
sjöfarare 1. ett fartyg, som driver förbjuden
handel.

Entero-, se under Entera-.

Enterolo’bium, bot., växtsläkte av fam.
Legu-mino’sæ, i tropiska Amerika. — E.
elli’p-ticum, ger angicoträ och ett gummiharts
(Brasilien). — E. Timbouva, ger
para-carabark ochparacarafrukter,
vilka äro tannin- och saponinhaltiga.
Veden användes till byggnadsvirke.

En tete, fr. (1. ang tät), eg. i huvudet, i
spetsen; handelst., benämning på en tryckt
adress, ett firmamärke 1. dyl. upptill på
ett affärsbrev.

Entété, halsstarrig, envis. — Entétement, fr.
(1. angtätöma’ng), egensinnighet,
halsstarrig envishet.

Enthallo’phyta, bot., dets. som Thallophyta.

Enthelmi’nta, Enthelminter, zool.,
invälvs-maskar.

Enthuli’n, fabriksnamn på en
salubrinimita-tion.

Enthyme’m, se Entymem.

Entite’t (av lat. ens, det varande), tingens
väsen.

Entobla’st, dets. som Entoderm.

Entode’rm (av gr. ento’s, inom, och deWma,
hud), det cellager som i fosterutvecklingen
betäcker den första kroppshålighetens
(ur-tarmens) inre.

Entoftalmi’ (av gr. ento’s, inuti, och
ofthal-mi’a, ögonsvaghet), med., inflammation i
det inre av ett öga.

Entofy’t, gr., bot., snyltväxt, som lever av
en annan växts saft. Jfr Epifyt och
Parasit.

Entolo’ma, bot., skivsvampsläkte, r ö d s k i
v-lingar. — E. li’vidus, bolmörtskivling,
är mycket giftig.

Entomofa’g (av gr. e’ntomon, insekt, och
fa’gein, äta), zool., insektätare. —
Ento-moffla 1. Entomoga’ma blommor (av gr.
fi’los, vän, 1. ga’mos, äktenskap), bot.,
in-sektälskande blommor, d. v. s. sådana,
vilkas pollination förmedlas av insekter. Jfr
Anemofila blommor. — Entomoli’t (av gr.
Wthos, sten), paleont., förstenad insekt. —
Entomologi’ (av gr. Wgos, lära), läran om
insekterna. — EntomoIo’g, insektkännare.

Entoni’, gr., med., spänning. — Ento’nisk,
spänd, särskilt i överdriven grad.

Entonnoir, fr. (1. angtånnåa’r, av entonner,
fylla tunnor), tratt; den trattformiga
fördjupningen i en sprungen mina.

Entoparasiter, zool., inälvsdjur.

Ento’pisk (av gr. en, i, och to’pos, ort, ställe),
bunden till en plats, inhemsk, inländsk.

Ento’ptiska fenomen, fys., i smälta och
hastigt avkylda ämnen iakttagna
polarisationsfenomen ; med., synförnimmelser,
förorsakade av skuggor från bildningar inom
ögat.

Entosto’sis, gr. (av ento’s, inuti, och osto^sis,
förbening), med., en inre, benartad svulst.

Ento’tisk, med., belägen i örats inre.

Entours, fr. (1. angto’r), pl. ~ Environs (se
d. o.). — Entourage (Z. -ra’sj), infattning,
omgivning. — Entoure’ra, omgiva,
omringa.

En tout cas, fr. (1. ang to ka), i varje fall
1. händelse; ett slags större parasoll till
skydd mot både sol och regn.

Entoxi’sm 1. Entoxisi’sm (av gr. to’xicum,
gift), förgiftning.

Entozo’on, se Enterozoon.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0421.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free