- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
421

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - Epopt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Epopt—Eranska 1. Eraniska språken

421

t. ex. Artursagorna, Tristan och Isoide,
Parzival m. fl.

Epo’pt (av gr. o’psis, syn), person, som var
invigd i de eleusinska mysteriernas största
hemligheter; svärmare.

Epopti’k (av gr. epo’ptes, åskådare), läran
om åskådandet av föremål; en del av
färgläran.

Epoque, fr. {1. epåck), epok, period.

E’pos (gr. epopoWa, av e’pos, ord, berättelse,
och poie^in, göra), förr epopé (se d. o.),
hjältedikt; numera även en längre,
versifierad, berättande dikt i allm. — E’piker
1. E’pisk skald, författare av episka dikter.

— E’pisk hexameter 1. Ve’rsus hero’icus,
metr. — Daktylisk hexameter (se Daktyl
och Hexameter). — Episk poesi,
berättande poesi, en av poesiens tre
huvudgrenar. — Episk versart, företrädesvis
hexameter (se d. o.). — Djur-e’pos, djurfabel.

— Fabelepopé, en till en längre berättelse
i bunden 1. obunden stil utspunnen fabel.

Epouvanta’bel (L epovang-, fr.
épouvan-table), förskräcklig, fasaväckande.

Épreuve, fr. (1. eprö’v), prov, försök. —
Épreuves d’artiste (1. - darti’st), de första
och dyrbaraste avtrycken av ett
kopparstick, utan över-1. underskrift. Jfr Après,
Avant och Avec la lettre.

Eprouve’tter (Z. eprov-, av fr. éprouver,
pro-bera), provrör; namn på flera slags
provapparater.

Epsomft, se Bitter puring salt.

E’psom-salt, se Engelskt salt.

Epte’sicus, zooL, se Pipistrellus.

E’pulæ, lat. (sing. E’pulum), festmåltider
hos romarna vid religiösa 1. andra
högtidligheter. — Epulum Jo’vis, festmåltid på
Kapitolium vid de plebejiska spelen till
Jupiters, Junos och Minervas ära,
ombesörjdes av sju personer, septemviWi
epu-lo’nes.

Epuli’d 1. E’pulis, gr. (av epi’ på, och u’lon,
tandkött), med., svampaktig utväxt på
tandköttet.

Epulo’iier (lat. epuWnes) hos de gamla
romarna arrangörer av offentliga
festmåltider; frossare, dyrkare av ett gott bord.
Jfr Epulæ.

Epulo’tika (av gr. epi’, på, och u’le, ärr), pL,
med., medel, som befordra läkning och
ärrbildning.

Epulum, se Epulæ.

Epure’ra, nylat. (avpn’rus, ren), rena, rensa,
utvälja. — Epuratio’n, rening, utgallring.

E pur si muo’ve, ital., och ändå rör hon
(jorden) sig. Yttrandet säges vara fällt av
fysikern Galilei sedan han inför
inkvisi-tionstribunalet nödgats avsvärja sin åsikt,
att jorden rör sig kring solen.

Epworthförbundet (Le’ppoöth-), central
ungdomsorganisation inom metodistkyrkan.

Epy’llion, gr., sv. pl. Epy’Ilier, litet epos.

Epåle’tt (fr. épaulette), axelprydnad till-

hörande den militära uniformen och
vanligen försedd med rangtecken.

Equabilme’nte, ital., tonk., likartat, på
samma sätt.

E’ques, se Equites.

Eque’stris, lat., bot., ridderlig.

E’quidæ, zool, däggdjursfamiljen hästdjur.

E’quina, lat., bot., häst-.

Equipe’ra m. fl., se Ekipera.

Equiseta’ceæ, bot., kryptogamfamiljen f r ä
-kenväxter. — Equise’tum, bot.,
frä-ken, skavgräs, kryptogamsläkte av fam.
Equiseta’ceæ. — E. arve’nse, åkerfräken.

— E. fluvia’tile, dyfräken. — E. hiema’le,
skavgräs. Användes förr som polermedel.

— E. palu’stre, kärrfräken. — E.
silva’ti-cum, skogsfräken.

Equitatio’n, lat., ridning, ridkonst.

E’quites, lat. (sing. E’ques, av e’qims, häst),
ryttare, riddare; i det forna Rom urspr.
en militär inrättning, sedermera en
privilegierad samhällsklass, som särskilt
omfattade det romerska rikets
storfinansiärer.

Equity, eng. (1. e’kkoiti), eg. billighet; jur.,
rättsregler, som tillämpas utan att vara
erkända av den allmänna lagen (common
law).

Équivoque, se Ekivok.

E’quuleus, astr., stjärnbilden Lilla
Hästen.

E’quus, zooL, hästsläktet. — E. a’sinus,
tamåsna. — E. caba’llus, tamhäst. — E. c.
meli’ni, tarpan. — E. hemfonus, kulan,
dschiggetai 1. dschan. — E. klang, kiang.
—■ E. ona’ger, onager. — E. ze’bra, m. fl.,
zebra.

Eqval, se Ekval

Er, se Eir.

Er, kem., atomtecken för Erbium.

E’ra (lat. æ’ra) 1. Ä’ra, tidräkning; tidpunkt,
varifrån en tidräkning börjas; tidevarv;
geol., de stora, grundläggande perioderna
i jordens utveckling (indelas i
formationer) .

Eradiatio’n (av lat. ra’dius, stråle),
utstrålning; opt., ljusstrålars spridning från en
lysande kropp.

Eradica’tus, lat. (av ra’dix, rot), bot., ej
rotslående.

Eradi’t, Hyraldi’t, Rongalft, kem., preparat
av natriumhyposulfit. Användes som
blekmedel vid färgning och tygtryck.

Eragro’stis, bot., svenskt växtsläkte. Syn.
Poa.

Era’n, se Iran.

E’ranos, gr. (pl. E’ranoi), i forntidens
Grekland måltid, vartill varje deltagare
lämnade bidrag (picknick); sammanslutning
därstädes för sällskapsliv och inbördes
hjälp; namn på svensk tidskrift för
klassisk filologi (sedan 1896).

Era’nska 1. Era’niska språken tillhöra västra
avdelningen av den indoeuropeiska
språkfamiljens ariska gren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0429.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free