- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
424

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - Eristik ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

424

Eristik—Error

salen inkasta ett gyllene äpple med
påskriften till "den skönaste". — Erisäpple,
trätofrö, tvisteämne.

Eristi’k (av gr, e’Tis, tvist), den av
forntidens sofister använda konsten att ur
skenbart riktiga förutsättningar draga
slutledningar, som stå i strid med erkända
sanningar. — Eri’stiker, person, som är
förfaren i eristik. — Eri’stisk, trätgirig,
stridslysten.

Erke-, se Archi-.

E’rker, ty., hyggn,, överbyggd balkong 1.
framskjutande, tornlik utbyggnad på
boningshus, vanligen i form av en
halvpoly-gon med fönster på alla sidor.

Erland, forntyskt mansnamn, utlänning
främling.

Erlangenskolan, teologisk riktning i
Tyskland under 185t)—70-t.

Erlanger-bier, öl från den bajerska staden
Erlangen.

Erlangerblått, tekn., en blå färg, som
väsentligen består av ferri-ferrocyanid.

Erla’ucht (förk. av erleuchtet), ty., eg.
upplyst; förr titel för de regerande
riksgrevarna, senare för huvudmännen för de
mediatiserade grevliga husen (se
Media-tisera); avskaffad efter revolutionen 1918.

Erlenmeyers bromvatten, bromsalthaltigt
sodavatten för intagande under längre tid
vid vissa sjukdomar, t. ex. fallandesot.

E’rling, fornnordiskt mansnamn, arbetsam,
verksam.

Erlich-Hata 606, se Salvarsan.

Erlkönig, ty. (av da. elverkonge), älvornas
konung. — Der Erlkönig, namn på en
ballad av den tyske skalden Goethe.

Ermanarik, Ermenrik, Ermerik, östgotiskt
konunganamn.

Ermenonville {1. ärmenångvi’11), fransk by
nära Paris. Kousseau begravdes på
"pop-pelholmen" i dess slottspark, men stoftet
fördes 1794 till Panthéon i Paris.

Ermi’na 1. Ermi’nia, kvinnonamn = Hermina
(se d. o.).

E’rmingard 1. Irmingard, forntyskt
kvinnonamn, den ärbara.

Ermitage, se Eremitage.

Erna’ni, tonk., mansroll i operan Er7ia’ni av
Verdi (efter V. Hugos drama "Hernani").

Ernestfna 1. Ernestine (1. -i’n) kvinnonamn,
bildat efter Ernst (se d. o.).

Ernoli’t, ett ersättningsmedel för ebonit
m. m. av avfall från bryggerier och
jästfabriker.

Ernst, tyskt mansnamn, den allvarlige.

Erode’ntia, lat. (av er o’der e, gnaga, fräta),
yl., med., frätmedel.

Erode’ra, se under Erosion.

Ero’dium, bot., växtsläkte tillhörande fam.
Gerania’ceæ, ordn. Gruinales. — E.
alpi’-num, som prydnadsväxt odlad art från s.
Europa. — E. cicuta’rium, skatnäva,
allmän ogräsväxt. — E. grui’num, odlad art
från n. Afrika. Fröhusen av denna liksom

föreg. art användas till hygrometrar (se
d. o.). — E. moscha’tum, mysknäva,
stundom odlad.

Erogatio’n (av lat. eroga’re, utdela),
utbetalning, fördelning.

Ero’icasymfonien, se Sinfonia eroica.

Ero’ico, Eroicame’nte, ital., tonk., hjältelikt,
kraftigt.

E’ros, gr. myt., kärleksguden (= Amor,
Cu-pido); astr., en av småplaneterna. —
Ero’-ter, kärleksgudar. — Erotisk, läran om
kärleken; kärlekspoesi. —■ Ero’tika,
benämning på lättfärdiga litteraturalster, i
synnerhet från Frankrike under 18 :e årh.
— Ero’tiker, kärlekssångare; författare av
kärlekskväden. —. Ero’tisk, som har
avseende på kärlek. — Erotisk poesi,
kärlekspoesi; lättfärdig poesi. — Erotomani’ (av
gr. mani’a, raseri), vansinne av kärlek;
abnorm stegring av könsdriften. —
Eroto-ma’n, person, som lider av erotomani.

Ero’sa, lat. (av ero’dere, gnaga), hot.,
sönder-gnagd.

Erosio’n {lat. ero’sio, av er o’der e, gnaga,
fräta), söndergnagning, uppfrätning;
geol., bortnötning av fasta beståndsdelar
från jordens yta; med., skrubbsår. —
Ero’sio de’ntium, benröta = Caries (se
d. o.). — Erode’ra, framkalla erosion.

Erosio’nsterrass, geol., terrassformiga
av-lagringar alstrade genom havsvågors,
bränningars 1. strömmars inverkan på
förutvarande grus- 1. sandavlagringar.

Erotemati’k (av gr. ero’tema, fråga),
konsten att framställa lämpliga frågor. —
Erotema’tisk, skeende i form av frågor och
svar. Jfr Akroamatisk metod.

Ero’ter, Erotik, Ero’tisk, Erotomani’ m. fl.,
se under Eros.

Eroto’kritos, riddarroman på vers från
mitten av 1500-t.

Errai, astr., stjärna i stjärnbilden C e
-p h e u s.

Erra’re huma’num est, lat., att fela är
mänskligt.

Erra’re ma’lo cum PIato’ne quam cum i’stis
ve’ra senti’re, lat., jag vill hellre fela med
Plato än känna det sanna med dessa
(d. v. s. pythagoréerna). (Cicero.)

Erra’ta, se Erratum.

Erra’tisk, med., inträdande i vissa perioder;
vandrande.

Errattiska block (av lat. erra’re, irra
omkring), geol., kallas de på slättbygder
befintliga block, som i urtiden blivit
dittrans-porterade genom gletscher 1. flytande
isberg.

Erra’tum, pl. Erra’ta, lat. (av erra’re, råka
vilse), fel (i synnerhet tryckfel).

Errefo’rer, se Arreforcr.

Errhfna, gr. (av en, uti, och rhin, näsa), pl.,
med., medel, som reta till nysning.

E’rror, villfarelse, misstag; fel, förseelse. —
E. ca’lculi, räknefel. — E. fa’cti, ett
faktiskt misstag. — E. principa’lis, log., be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0432.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free