Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - Erser ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erser—Erytrin
425
visningsfel, grundat därpå, att
bevisningsgrunden är falsk. — Salvo erro’re ca’lculi
(förk. S. E. C.) 1. Salvo errore et omissio’ne
(S. E. & O.) ; handelst., med förbehåll att
man icke missräknat sig 1. glömt något
(skrives på räkningar och kontokuranter).
Ersa 1. Erser, se under Finsk-ugriska språk.
E’rsiska, högskottarnas gaeliska dialekt.
Ersmässa, se Eriksmässa.
Erts (ty. Erz), malm.
Erube’scens, lat. bot., rodnande.
Erucæfo’rmis, lat., bot., lik en larv.
Eruca’strum, bot., syn. Hirschfeldia (se d. o.).
Erucifolius, lat. (av fo’lium, blad), bot., med
blad som Eru’ca.
Eructatio, med., se Eruktation.
Eruditio’n (lat. erudi’tio, av eriidi’re,
undervisa), undervisning, lärdom.
Eruktatio’n (av lat. eructa’re, uppstöta),
rapning, uppstötning.
Erumpe’ra (lat. eru’mpere), utbryta,
framstörta.
Eruptio’n, geoL, våldsamt framträngande av
lava, slam, aska o. d. ur jordens inre;
krigsk., utfall (av belägrade). —
Eruptionsstadium, med., det stadium av en
infektionssjukdom, då de första symtomen
visa sig. — EruptiV, geol., uppkommen
genom en eruption (om plutoniska och
vulkaniska bergarter)
Ervale’nta, se Revalenta.
Er ward geboren, er lebte, nahm ein Weib
und starb, ty., han föddes, levde, gifte sig
och dog. (Gellert.)
Er va santo, se Baccharis.
E’rvin, forntyskt mansnamn = Hervin (se
d. o.). Motsvarar kvinnonamnet Ervi’na.
E’rvum lens (syn. Lens culina’ris), bot., lins,
ärtväxt med blåvita blommor, odlad för
sina ätliga frön, stundom förvildad.
Erycfna, "den erycinska", ett av Venus’
binamn, efter berget Eryx på Sicilien, där
gudinnan hade ett präktigt tempel.
Eryma’nthos, gr. myt., en av Apollos söner,
som av Afrodite slogs med blindhet,
emedan han sett henne i badet. — Erymantiska
vildsvinet, som dödades av Herakles, levde
på berget Erymanthos, det nuv. Olonos.
Ery’ngium, bot., umbellatsläkte med många
odlade arter, utmärkta av sina
egendomliga former och den blå färgen hos så gott
som hela örtståndet De äro i allm.
bergväxter. — E. marftimum, martorn, växer
i Sverige på sandiga havsstränder. Har
torniga blad och blå blommor.
Erysiba’ceæ, bot., syn. Erysiphaceæ (se d. o.).
Erysfchton, gr. myt., son av Triopas,
straffades med omättlig hunger, emedan han
förolämpat Demeter.
Ery’simum, bot, gyllen, gyllenram,
växtsläkte tillhörande fam. Crucijeræ. —
E, cheiranthoi’des, åkergyllen. — E.
hiera-ciifo’lium, berggyllen. —■ Odlade som
prydnadsväxter äro bl. a. E. Marschallia’num
(Kaukasus), E. ochrole’ucum (Schweiz,
Tyrolen), E. Petrowskia’num (Kaukasus)
och E. pulche’llum (s. ö. Europa).
Erysfpelas, gr. (av erythro’s, röd, och pe’lla,
hud), med., ros, rosfeber. — Erysipelatö’s,
Erysipeloi’d, som har anlag för ros;
ros-artad.
Erysipha’ceæ, bot., mjöldaggsvampar, en
familj skadesvampar av gruppen
Pyreno-myce’tes. Angripa vinstockar,
krusbärsbuskar, ärter, bönor, humle, rosor m. fl. —
Erysfphe, bot., mjöldagg. — E. mors u’væ,
krusbärsmjöldagg. —• E. panno’sa,
törn-rosmjöldagg.
Eryte’m, Erythe’ma 1. Erythre^ma, gr. (av
erythro’s, röd), med., ros utan feber;
rodnad i huden. — Ery’thema soIa’re, med.,
solutslag, en hudåkomma, som framkallas
genom för långvarig inverkan av
solstrålar. — Erythrfasis, rödsot hos nyfödda
barn. — Erythrfnsyra, kem., spritlöslig
eosin, en violett färg. — Erythro’sis 1.
Erythremi’, med., alltför riklig
blodberedning i lungorna; blodfullhet.
Ery’theia (lat. Erythe’a), gr. myt., sagoö
väster ut.
Erythræ’a, bot., växtsläkte, tillhörande fam.
Gentiana’ceæ. — E. centa’urium, arun. —
E. glomera’ta, topparun. — E. vulga’ris,
kustarun.
Erythra’sma, med., en parasitär
hudsjukdom.
Erythrelska sibyllan, gudaingiven sierska
från staden Erythra’i i Beotien. Se Sibylla.
Erythri’na, bot., korallträd, växtsläkte av
fam. Leguminos’æ. — E. crista galli
(Brasilien), m. fl. arter odlas som
prydnadsväxter.
Erythrfnsyra m. fl., se under Erytem,.
Erythroca’rpa, lat. (av gr. erythro’s, röd,
och carpo’s, frukt), bot., med röda frukter.
Erythro’cebus pa’tas, zooL, husarapa.
Erythro’nium, bot., ett släkte odlade
liljeväxter; kem., vanadinsyra. Se Vanadin.
Erythrophlæ’um guinee’nse, bot.,
sussy-trädet, rödvattensträdet, västafrikanskt
träd av fam. Legumino’sæ. Barken
innehåller ett rött giftämne, erythrophlæ’in,
som verkar starkt avförande och
kväljande. Användes av infödingarna till
’^gudsdomar", emedan medlet ej skall
verka på en oskyldig.
Erythro’xylon, bot., artrikt släkte av fam.
Erythroxyla’ceæ (serien Gerania’les).
Sydamerika och Västindien. Veden är oftast
röd och användes till finsnickerier. —
E. areola’tum, innehåller avförande och
urindrivande ämnen. —• E. coca,
koka-busken, odlas i Bolivia och Peru. Bladen
tuggas som njutningsmedel. De innehålla
alkaloiden kokain. —■ E. novogranate’nse,
Columbia, ger likaledes kokain.
Erytre’n, kem., dets. som Butadien.
Erytrfn, kem., se Erytrit; miner., se
Koboltblomma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
