- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
426

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - Erytrit ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

426

Erytrit—Eskader

Erytri’t, kem., fyratomig alkohol. — Ery-

tro’n är en ester av erytrit med
orsellin-syra, förekommande i lavar av släktet
Roccella,

ErytrobIa’st, histol.y kärnhaltiga röda
blodkroppar, som normalt blott finnas i
benmärgen.

Erytrocy’t, histol.y vanlig röd (kärnlös)
blodkropp. — Erytrocyto’s, med., övergående
ökning av antalet röda blodkroppar per
volymsenhet.

Erytrodermi’, med., hudåkommor med röda
utslag av olika anledning.

Erytrodextri’n, kem., bildas ur amylopektin
vid hydrolys av stärkelse.

Erytrofy’ll, kem., bladrött, det röda
färgämne, som om hösten färgar trädens och
buskarnas blad röda.

Erytromelalgi’, med., smärtor med rodnad
och svullnad i lemmarnas perifera delar.

Erytropæ’s, Erytropæ’sis, histoL, bildningen
av de röda blodkropparna i benmärgen.

Erytropsi’, med., "rödseende", ett
egendomligt bländningsfenomen av övergående
natur.

Erytropsi’n, kem., synpurpur, det i ögats
näthinna befintliga röda färgämnet.

Erytrosideri’t, miner., ett rombiskt mineral
av klorkalium och ferriklorid.

Erytrosfn, kem., tetrajodfluorescin,ett
eosin-färgämne, som användes i ortokromatiska
fotografiplåtar.

Erytrozy’m, ett i krapprot förekommande
enzym, som bl. a. spjälkar druvsocker.

E’ryx, zool., sandormar, ett släkte icke
giftiga snokar.

Erz, ty., malm.

Erämark, se Eriemark.

6. s., handelst., förk. för efter sikt.

Esagila, den babyloniske nationalguden
Mar-duks storslagna tempel i Babylon.

Esa’ias, hebreiskt mansnamn (av jeschaja’h,
Jehovah är frälsningen). Namn på en av
de fyra stora profeterna.

E’sau, hebreiskt mansnamn, den hårbevuxne,
ludne. Namn på Isaks och Rebeckas äldste
son, Jakobs tvillingbroder.

Es biidet ein Tale’nt sich in der Stille, sich
ein Chara’kter in dem Ström der Welt, ty.,
en talang utbildas i stillhet, en karaktär i
världsvimlet. (’Tasso" av Goethe.)

Escalade, fr. (1. -la’dd), se Eskalad.

Escamillo, sp. (1. -mi’ljå), mansroll i operan
Carmen av Bizet.

Escapade, fr. {1. eskapa’dd, av échapper,
undfly, undslippa), ridk., eskapad, ett
felsprång av en skolhäst; fig., obetänksam
handling, lättsinnigt streck.

Escha’ra, gr. (1. esk-), eg. eldstad, härd;
med., brandskorpa. — Escharo’tica, med.,
pL, frät- 1. brännmedel, t. ex. frätsten,
antimonsmör, vitglödande järn o. s. v.

Eschari’ter, paleont., luckra
korallförste-ningar.

Escharoi’des, lat., bot, lik skorv.

Eschatologi’, se Eskatologi.

Eschel, se Smalts.

Eschscho’ltzia, bot., kaliforniskt växtsläkte
av fam. Papavera’ceæ. Flera arter odlade
som prydnadsväxter. — E. caIifo’rnica,
Ijussläckarväxten, odlas i många
varie-teter.

Esclavage, fr. (1. esklava’sj), slaveri; ett
slags halssmycke.

Escobarde’ra (fr. escobarder, efter spanske
jesuiten Escobar, d. 1669), förtyda, slugt
utlägga.

Escompte, fr. (1. eskå’ngt) = Diskont (se
d. o.). — Escompte’ra, diskontera.

Escoria’1, berömt spanskt slott i närheten av
Madrid med konungagravar och rikt
bibliotek.

Escoria’Ifår = Elektoralfår (se d. o.).

Escouade, fr. {1. esskoa’dd), minsta
truppavdelning; halvtropp.

Escroc, fr. (1. eskrå’), bedragare, spetsbov,
skälm. — Escroquerie (1. eskråcköri’),
listigt bedrägeri, skälmstycke.

Escude’ro, sp. (fr. écuyer), väpnare; spansk
adelsman av lägre rang.

Escudillo d’oro 1. Coronilla (1. -di’ljå- 1.
-i’lja), guldpiaster, äldre spanskt mynt =
3,9 kr.

Escu’do, spanskt och portugisiskt mynt av
växlande värde; i Spanien = 1,9 kr., i
Portugal sedan 1911 = 4,04 kr., i Mexiko =
7,36 kr.

Escule’ntus, -a, -um, lat. (av esca, mat), öot,
ätlig.

Esculi’n, även skillerämne, bikolorin,
poly-kro’m, escuWnsyra, är en glykosid (se
Glykosider) ur hästkastanjens bark.

E’sculus, bot., trädsläkte, tillhörande fam.
Hippocastana’ceæ. — E. hippoca’stanum,
hästkastanj, prydnadsträd, infört från s.
Europa och v. Asien. — E. pavia,
prydnadsträd från Nordamerika.

Escuria’1, se Escorial.

Eselhuvud (av ty. Eselhaupt, åsnehuvud),
skeppsb., rundhult av trä 1. stål, som
förbinder övre delen av undermasten med
svåra stången (svåra eselhuvudet), 1.
denna med bramstången
(brameselhuvu-det)y 1. klyvarbommen med bogsprötet
(bogsprötseselhuvudet).

Esenbeckfn, farm., feberfördrivande och
magstärkande bitterämne (glykosid) ur
barken av Esenbeckia febrifuga
(Ango-sturabark).

Eseri’n, farm., den verksamma
beståndsdelen i kalaharbönor (se d. o.).

Esger, nordisk form av Ansgar.

Es ist eine alte Geschichte, se under
Ge-schichte.

E’sito, ital. (av lat. e’xitus. utgång), utförsel,
export. — Esito-tuII, tull på varor, som
föras ur landet.

Eska’der (fr. escadre, ital. sqiiadra, sp.
escuadra, av lat. qua’dra, fyrkant), sjöv.,
en avdelning av en flotta. — Escadrille,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0434.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free