- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
429

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - Ess moll ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ess moll—Etablera

429

Ess moll, tonk., molltonarten med ess till
grundton; förtecknas med sex b.

Essä’, se Essai.

Estada’l, gammalt spanskt längdmått =
3,34 m.

Esta’dio, gammalt spanskt längdmått =
omkr. 174 m.

Esta’do, gammalt spanskt längdmått (famn)
= 1,67 m.

Estafette, fr. (L -fä’tt, av ital staffa,
stigbygel) , 1. vanligen Stafe’tt, ilbud, postbud,
kurir.

Estaka’d (fr. estacade), pålverk tvärsöver
ett vatten, till avspärrande av
segelrännan; även en fångbom till skydd för en
bro.

Estame’ntos, sp., folkombudens bägge
kamrar i Spanien.

Estaminet, fr. (Z. estamine’), kafé, kaffehus,
"kneip".

Estampe, fr. {1. esta’ngp), koppar- 1.
stålstick; avtryck av sigiller o. d., stamp. —
Estampage, fr. (Z. -pa’sj), avklappning,
pappersavtryck av låga ornament
(etno-grafika), runskrifter 1. d.

Esta’ncia, sp., lantgård för boskapsskötsel i
s. Amerika. — Estancie’ro, ägare av en
Estancia.

Estatu’to rea’l, sp., den spanska grundlagen
av 1834.

Est ca’ptu fa’cilis turba’ta pi’scis in u’nda,
lat. ordspr., det är lätt att fånga fisk i
grumligt vatten.

Est commu’ne mo’ri; mors nu’lli pa’rcit
ho-no’ri, lat. ordspr., ett är gemensamt för
alla: döden; han gör ingen skillnad på
person.

Este, ett av Italiens äldsta furstehus.

Ester, kem., se Estrar.

E’ster, ett finskt-ugriskt folk i Estland och
Livland.

E’ster, hebreiskt kvinnonamn (av persiska
ordet sitarch — gr. aste’r, stjärna). Namn
på perserkonungen Ahasverus’
favoritgemål, hjältinnan i "Esters bok".

E’steras, ett slags spanska sävmattor (av
Ju’ncus effu’sus).

Estero, sp. (1. -rå’), lagun, sumptrakt.

Estesiome’ter, ps^/coL, apparat för mätande
av en persons förmåga att lokalisera
tryckförnimmelser.

Est, est, est, lat., eg. här är, här är, här är;
ett utmärkt, sägenomspunnet italienskt
vin från Montefiascone.

Estetisk (av gr. aistha’nomm, jag
förnimmer) , vetenskapen om det sköna i konst;
skönhetslära. — Este’tiker, person som
idkar studium av estetiken; konst- och
vit-terhetsdomare. —■ Este’tisk, hörande till
estetiken; överensstämmande med
skönhetslagarna; smakfull, skön. —
Esteti-se’ra, tala om konst.

Estho’nia, lat. och eng., Estland.

Esti’lo cu’lto, sp., den bildade stilen. Se
Gongorism.

Estime’ra (fr. estimer, lat. æstima’re)y
värdera, skatta, högakta; hålla före. —
Esti-ma’bel, skattbar; aktningsvärd. —
Estima-tio’n, värdering, överslag. — Estime (1.
-i’mm), estim, aktning, högaktning.

Esti’nto 1. Estmgue’ndo, ital., tonk.,
slocknande, beteckning för det svagaste
pianis-simo.

Estivatio’n, nylat., bot., knoppningstid;
blombladens läge före utsprickningen.

Est mo’dus in re’bus, lat., allt har sin gräns,
det skall vara måtta i allt (ur Satiræ av

Horatius).

Est mu’ltis certa’re da’tum, sed vi’ncere
påbuds, lat. ordspr., det finnes många
stridsmän, men blott få segervinnare.

Estoc, fr. (1. estå’ck), ett slags lång och fin
stick- 1. käppvärja. — Estocade (1. -a’dd),
estokad, värjstöt; enträget tiggeri;
prejeri.

E’sto mi’hi, lat., eg. var mig;
fastlagssöndagen, s. k. därav, att den latinska
kyrkans mässa på denna söndag började med
uppläsandet av orden Esto mi’hi in De’um
protecto’rum (Herre, var min
beskyddare !).

Estompe, fr. (1. estå’ngp), 1. Stomp, målark.,
liten spetsig rulle av papper, skinn 1.
bomull, som begagnas vid ritning 1.
pastellmålning. — Estompe’ra 1. Stompe’ra, rita
1. måla med stomp.

Estrad {fr. estrade), eg. väg, gata;
upphöjning av 1. på golvet i ett rum; upphöjd
avsats, tribun.

Estragon, fr. (1. estragå’ng); se Dragon,
hot.

Estra’ngelo, syriska, "evangelieskrift", den
äldre syriska skriften, som är kraftigare,
ehuru mindre prydlig än den nyare.

Estrar, kem., organiska föreningar,
motsvarande den oorganiska kemiens salter.

Estrées, fr. (1. ötre’) urgammal fransk adlig
ätt.

Estremenos, sp. (1. -me’njåss), invånare i
spanska landskapet Estremadura, ett
biandfolk av mozaraber (av morerna
kuvade västgöter) och spanjorer.

E’strid, fornnordiskt kvinnonamn = Astrid
(se d. o.).

Estrope’ra {fr. estropier), stympa. —
Estro-pe’rad, lytt, krympling.

E-sträng, tonk., violinens första, högsta
sträng, också kallad "kvinten",
kontra-basens fjärde och djupaste.

Estua’rium, se ^stuarier.

Estudianti’na, sp., studentkår; studentväsen.

Eta, pariaklass i Japan.

Et ab ho’ste doce’ri, lat., även av fienden kan
man lära.

Établage, fr. {1. -bla’sj, av étahle, lat
sta’-hulum, stall), stallhyra, ståndpenningar.

Etable’ra {fr. établir, lat. stahiliWe),
fastställa; utstyra, försörja; grunda, inrätta.
— Etablera sig, bosätta sig; sätta hushåll;
öppna handel o. d.; stadgas; uppkomma.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0437.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free