- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
430

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - Etacism ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

430

Etacism—Etiam si ämnes, ego non

— Établissement, fr. (L -blissma’ng),
etablissemang, inrättning; anläggning;
bosättning; nybygge. — Établissements
de saint Louis (1. - dö säng loi’), "Ludvig
den heliges förordningar", en samling
franska rättssedvänjor från omkr. 1270.

Etaci’sm,’ språkv., det av Erasmus införda
uttalet av grekiska bokstaven rj som eta
(ej som ita). Jfr Itacism.

Étage, fr. (1. eta’sj), våning, grupp av rum
belägna på samma höjd i ett hus; fig.,
grad, rang; geoL, geologisk formation 1.
del av sådan. Jfr Bel-étage. — Étagère (Z.
etasjä’r), ett litet bord 1. lös hylla med
flera avsatser, att ställa småsaker på,
athénienne.

Etale’ra (fr, étaler), framlägga 1. uthänga
till salu, ordna varor på ett smakfullt sätt
i bodfönster; utbreda, visa på skryt. —
Étalage, fr. (1. etala’sj), utställning av
varor; själva den utställda varan;
frun-timmersbjäfs, grannlåt.

Etalon, fr. {1. etalå’ng), normalmått och
normalvikt, efter vilka andra mått och vikter
skola göras för att vara laggilla;
riks-likare, mönster i allm.; även beskällare.

Étami’n, Étamine, fr. (1. -mi’nn), etamin,
hårduk, siktduk, flaggduk; även ett slags
lätt ylletyg.

Eta’n, kem., ett kolväte (se d. o.).

Etana, babylonisk sagohjälte, som företog
en färd till Istars himmel, men gripen av
fruktan inför målet störtade jämte den
öm, som bar honom.

Étang, fr. (1. eta’ng), fiskdamm; namn på
stora insjöar (ofta med salt vatten) på
franska kusterna, genom smala dammar
skilda från havet. Jfr Lagun.

Etanin, astr., stjärna i stjärnbilden D r a c o
(Draken).

Étape, fr. (1. -ta’pp); Etapp, stapelplats,
varunederlag, förrådshus; viss
tillrygga-lagd sträcka av en väg, viss utförd del av
ett arbete; vilopunkt, station. —
Etappväsende, krigsk., alla anstalter, som under
krigstid vidtagas för att betrygga
tillförseln till en krigshär samt bortskaffandet
av sjuka, fångar m. m.

État, fr. (1. eta’, av lat. sta’tus, ställning),
tillstånd, beskaffenhet; riksstånd, stat;
grafik, olika tillstånd hos en grafisk plåt,
sten 1. trästock, vid vilka avdrag tagits. —
L’état c’est moi, fr. (1. leta’ sä måa’),
staten, det är jag. {Ludvig XIV.) — États
généraux il. - sjenerå’), de forna franska
riksstånden, bestående av adel, präster
och borgare (det tredje ståndet). — Le
tiers état (1. lö tiärs -), "tredje ståndet"
(se föreg.). — État major (Z. - masjå’r),
generalstab. — Eta’ts-bok, handelst., en
bok, vari en affärsman genast kan överse
ställningen av sin rörelse. Den kallas även
situationsbok. — Etatsråd, dansk titel,
tillhörande tredje rangklassen.

etc., förk. för lat. et cetera (se följande ord).

Et ce’tera (förk. etc.), lat., och det övriga,
med mera, och så vidare.

Etchemin (Z. e’tsjimin), en
algonkinindian-stam.

Eteli’sm (av gr. ethe’lein, vilja), fil., åsikten
att viljan är människosjälens grundkraft.

Eten, yunkastam i Peru. Se Yunka.

Étendue, fr. (1. etangdy’, av lat. exte’ndere,
utsträcka), utsträckning, omfång;
tidrymd.

E te’nebris per u’mbras in lu’cem, lat., från
mörkret genom skuggorna till ljuset.

Eteokle’s (lat. Ete’ocles), gr. sag., son till
Oidipus, gav genom sin strid med sin
broder, Polyneikes, anledning till "de sju
hjältarnas" fälttåg mot Tebe.

Eteo’stikon (av gr. e’tos, år), ett kronogram
(se d. o.), som består av en enda versrad.
Jfr Kronodistikon.

E’ter (gr. aithä’r), det fina, utomordentligt
elastiska ämne, som antages uppfylla
världsrymden; kem., svaveleter, etyleter,
en färglös, lätt flyktig, starkt luktande och
brännbar vätska, som uppstår om vatten
borttages ur alkohol; inandad
åstadkommer den känslolöshet. Jfr Etrar. — Eter,
sprithaltig, ^ter spirituo’sus =
Hoff-manns droppar (se d. o.). — Eterisatio’n,
med., åstadkommande av bedövning
medelst etyleter i st. f. kloroform; trädg.,
metod att underlätta blomsterdrivning
genom att låta eterångor inverka på en
växt (även kallad Eterisering). —
Eteri-sera, verkställa eterisation; söva; hildl.,
uppliva, förandliga. — Ete’risk, som har
eterns egenskaper; luftig, himmelsk,
översinnlig; kem., flyktig. —• Eteriska oljor,
kem., flyktiga, luktande oljor, som
förekomma hos åtskilliga växter och erhållas
genom destillation av dessa.

Éternelle, fr. (1. -nä’ll, av lat. æte’rnus, evig),
eternell, evighetsblomma, immortell.

Eternise’ra (fr. éterniser), föreviga, draga
ut på tiden med. — Eterni’sm, fil, åsikt
enl. vilken den absoluta verkligheten är
evig.

Eterni’t 1. Asbeststen, ett byggnadsmaterial,
tillverkat av asbest och cement.

Ete’sier 1. Ete’siska vindar, meteor., vissa,
tidvis konstanta Medelhavsvindar.

Et ge’nus et fo’rmam regi’na pecu’nia do’nat,
lat. ordspr., har man fullt upp med
penningar kan man erhålla både utseende och
anseende. (Horatius.)

Etha’l, kem., cetylalkohol; framställes ur
valrav.

Ethelbald, Ethelbert, Ethelred, Ethelstan,

mansnamn, burna av angelsaxiska
konungar.

Ethero’leum (av gr. aithä’r, luft, och lat.
oleum, olja), farm., eterisk olja.

Ethmoida’lis, lat., lik ett såll. — Os
ethmoi-dalis, anat., silbenet.

E’tiam si o’mnes, e’go non, lat., om också
alla (gilla det), gör jag det icke.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0438.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free