- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
431

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - Étienne ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Étienne—Etruskisk stil

431

Étienne {1. etiä’nn), franskt mansnamn =
Stefan (se d. o.). Därav kvinnonamnet
Étiennette (1. -nä’tt) = Stefania, Stefani,

Eti’k (av gr, e’tos, sed), sedelära,
vetenskapen om det goda och det onda. Jfr Moral.
— E’tiker, sedelärare. —• E’tisk, som angår
sedeläran. Jfr Moralisk. — Etikoteologi’,
en på sedeläran grundad religionslära.

Etike’tt {fr. étiquette), påskriftssedel, sedel
med påskrift (å buteljer, vetenskapliga
preparat o. d.); fabriksmärke; föreskrift
i avseende på bruk och former som skola
iakttagas vid ett hov; iakttagande av allt,
vad bruket för en längre 1. kortare tid
behagar föreskriva. — Etikette’ra, förse
med etikett.

Etikoteologi’, se under Etik.

Etil, tatarernas namn på Volga.

Eti’n = Acetylen (se d. o.).

Et in Arca’dia e’go, lat., även jag (har varit)
i Arkadien (se d. o.).

Etiole’rade (av fr. étioler, bleka), boL,
kallas växter, som på grund av ljusbrist
antagit gul färg och blivit starkt förlängda
(hos dikotyledoner stammen, hos
monoko-tyledoner bladen).

Etiologi’, (se ^tiologi), läran om
sjukdomsorsakerna.

Etio’per, antikens benämning på folken i
Afrika s. om medelhavsländerna. —
Etio’-pisk, från nämnda trakter.

Etiopiska jordsvinet, zooL, nordostafrikanskt
trögdjur, Oryctero’pus æthio’picus.

Etio’piska rasen, enl. Blumenbachs numera
övergivna indelning en av de fem
män-människoraserna (omfattande negrer,
hot-tentotter och australnegrer).

Etiopisk sten, kniv av sten, sannolikt en
flintkniv, som av egypterna användes vid
balsameringen.

E’tisk, se under Etik.

Etmoida’lisk 1. Etmo’disk, gr., med., sikt- 1.
sållformig.

Etmo’pterus, zool., ett släkte små hajar. —
E. spinax, blåkäxan.

Etnark {gr. ethna’rches, av e’thnos, folk, och
arche’in, härska), folkbehärskare;
ståthållare; befälhavare över en provins. —
Etnarki’, ståthållareskap.

Etnici’sm, gr., hedendom. — E’tniker,
hedning. — E’tnisk, hednisk.

Etnogra’f, person, som sysslar med studiet
av etnografi (se följande ord).

Etnografi’ (av gr. e’thnos, folk, och gra’fein,
beskriva), den beskrivande vetenskapen om
människan som primitiv kulturbärare
samt om de primitiva kulturernas detaljer.
(I motsats till Arkeologien behandlar
etnografien endast de i historisk tid
existerande kulturerna.) Jfr Antropologi,
Arkeologi, Etnologi och Sociologi. —
Etno-gra’fisk, som har avseende på etnografien.

Etnolo’g, person som sysslar med studiet av
etnologi.

Etnologi’ (av gr. e’thnos, folk, och Wgos,

lära), vetenskapen om de primitiva
mänskliga kulturerna och kulturyttringarna i
deras inbördes sammanhang. Etnologien
vill sålunda ur det etnografiska materialet
söka konstruera de lagar, som behärska
kulturerna, och kan således anses vara
jämförande etnografi. Jfr Etnografi. —
Etnologisk, som har avseende på
etnologien,

Etografi’ 1. Etologi’ (av gr. e’thos, sed, och
grajein, beskriva, 1. Wgos, lära),
beskrivning av en persons karaktär; det
vetenskapliga studiet av ett folks seder och
bruk. Jfr Folklore.

Étoile, fr. {1. etåa’ll), stjärna — É. rouge
{1. -rosj), "röda stjärnan",
sammanslutning för frivillig djurvård. — à la belle
étoile {1. - bäll -), under bar himmel.

Eto’ler, under antiken jägarfolk i Etolien.

Etologi’, se Etografi.

Eton-college, eng. {1. i’tön-kå’lledsj),
Englands mest ansedda internatskola, grundad
1440.

Étonnant, fr. {1. etånna’ng), förvånande,
underbar.

E’tos, gr., seder, sedlighet; sedlig karaktär;
en människas sinne för 1. vilja till det
sedliga.

EtoufFé, fr. {1. etoffe’), mus., "dämpat",
föreskrift om sordinering efter slaget på puka,
bäcken och gong-gong.

Etouffe’ra (Z. eto^f-, fr. étouffer), kväva.

Étourderie, fr. (L etordöri’), obetänksamhet;
dumdristighet. — Étourdi {1. etordi’),
obetänksam; dumdristig människa. —
Étour-dissement {1. -dissma’ng), bedövning,
förvirring.

et q. s., förk. för et que sequu’ntur, och så
vidare (o. s. v.).

Et que sequuntur, lat. {1. - kve sekvu’ntur),

se et q. s.

Étrange, fr. {1. etra’ngsj, ital. strano, av lat.
extra’neus, utländsk), främmande,
sällsam. — Étrangement {1. -ma’ng), på ett
sällsamt sätt. — Étranger, fem. Étrangère
(/. -e’, -ä’r), främling, utlänning. — La
legion étrangère (Z.- lesjiå’ng etrangsjä’r),
främlingslegionen. Se vid. under Legion.

E’trar {sing. eter), kem., organiska
föreningar (anhydrider), som uppstå ur
alkoholerna genom borttagande av vatten.
Jfr Eter.

Étrenne, fr. {1. -trä’nn; lat. stre/na),
nyårsgåva handsöl.

Etriosko’p (av gr. aithri’a, klar luft, och
skope’in, se), fys., instrument för
uppmätande av jordens värmeutstrålning mot
rymden.

Etro’ncus (av gr. e’tron, underliv), med.,
svullnad, svulst i underlivet.

Etru’sker, det gamla Etruriens in v.

Etru’skisk stil, byggn., den av etruskerna
utbildade byggnadsstilen, har till
huvudprincip båg- och valvkonstruktionen jämte
en enkel, harmonisk kolonnarkitektur.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0439.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free