Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - Extumescens ... - F
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
448
Extumescens—-Fabianin
tu’her, utväxt, svulst), med., uppsvälla. —
Extuberatio’n, svulst; puckel.
Extumesce’ns, lat., med., ansvällning, svulst.
Exubere’ra (av lat ex, av, ifrån, utur, och
u’berj ymnig), växa frodigt, finnas i
överflöd. — Exuberans, överflöd; svulstighet.
— Exubera’nt, yppig, frodig, överflödig;
svulstig.
Exula’nt (av lat. e’xsul)f biltog, landsflyktig.
Exulcere’ra, lat., med., förorsaka svulster,
bulna. — Exulceratio’n, bulnad,
varsätt-ning. ■
Exule’ra (av lat. e’xsul, landsflyktig),
lands-förvisa, bannlysa; leva i landsflykt. —
Exula’iit, landsflyktig.
Exulte’ra {lat. exsulta’re), eg. hoppa upp;
fröjdas, hoppa och dansa i glädje. —
Exultatio’n, fröjd, jubel.
Exundatio’n (av lat. ex, av, ifrån, utur, och
u’nda, våg), översvämning.
Ex u’iigue leo’nem, lat. ordspr., på klorna
(igenkänner man) lejonet, 1. av frukten
känner man trädet.
Ex u’su, lat., i överensstämmelse med
bruket; genom begagnande.
Exuto’rium, lat., med., en med konst gjord
böld, som åstadkommits för att utdraga
och avleda skadliga vätskör.
Exu’vier {lat exu’mæ), de i krigsbyte tagna
rustningarna av slagna fiender.
Exvo’to = Votivtavla (se d. o.).
Ex vo’to, lat., på grund av ett löfte.
Eyrbyggiasaga, isländsk ättsaga från 1200-t.
Eystein, svensk sagokomlng. Namnet lika
med Östen.
Eystra salt, den fornnordiska benämningen
på Östersjön.
E^yvind 1. E’ivind, fornnordiskt mansnamn,
tolkat såsom: alltid segervinnare.
Ezan, arab., museimännens upprop till bön.
Eze’kiel 1. Heze’kiel, hebreiskt mansnamn
(av jechåskel, Gud styrker). Namn på en
av de fyra stora profeterna.
Ezida, tempel i Borsippa vid Babylon åt
Nabu’, lärdomens gud.
F.
F som fornromerskt tal = 40; F som
forn-romerskt tal = 40,000.
F, fys., på termometrar förk. för Farenheit;
elektrokem., förk. för Faraday.
F, kem., atomtecken för Fluor.
F som mynttecken betecknar en stats sjätte
myntningsort.
F i engelska titlar eng. Fellow {1. fä’llå),
medlem.
F, tonk., fjärde tonen i den diatoniska skalan.
I solmisationen benämnes tonen fa.
F 1. f., mat., förk. för funktion; tonk., förk.
för forte (se d. o.).
f, förk. för lat. fecit, har gjort; på recept
förk. för lat. fac 1. fiat (se d. o.); på
ruck-tavlan till ur förk. för eng. faster, fortare.
f., gram., förk. för femininum 1. futurum (se
d. o.).
Fa, tonk., det franska och italienska namnet
på tonen /.
Faamte’ 1. Fahamte’, ett slags bröstte. Se
Angrecum och Bourhonte.
Fa’ba, lat., hot., böna. — F. ca’cao,
kakaobönor. — F. calaba’ricæ, Calabarbönor. —
F. dividi’vi, dividivi. — F. i’ndicæ 1.
F. S:ti Igna’tii, ignatiibönan, benämning
på fröna av den på Filippinerna växande
busken Stry’chnos Igna’tii. Innehålla
stryknin. —• F. Pe’churim, pekurimbönan,
benämning på de förr officinella fröna av
Nectandra Pu’chury m,a’jor och münor i
Brasilien. — F. To’nco 1. Tongo,
tonka-bönan benämning på fröna av Di’pterix
odora’ta och Di’pterix oppositifo’lia,
tillhörande fam. Papiliona’ceæ, i Sydamerika.
Nyttjas mest som krydda på tobak. Jfr
Semell.
Fa’bel {lat. fa’bula), allegorisk berättelse,
som framställer en moralisk sanning 1. en
praktisk levnadsregel under en från den
fysiska världen lånad sinnebild; saga,
dikt, i vilken djur, växter 1. livlösa
föremål uppträda med mänskligt språk och
mänskliga omdömen. Med fabel förstås i
episka och dramatiska dikter händelsernas
sammanvävnad. — Fabelepopé, se under
Epos. — Fa’bula do’cet, eg. fabeln lär;
sensmoral.— Fabula pallia’ta (av gr. pallium,
mantel), sådana fornromerska lustspel,
där ämnet, platsen och personerna äro
grekiska. — Fabula togata (av lat. to’ga,
mantel), fornromerska lustspel med
inhemska ämnen och typer. — De te fabula
narra’tur, lat., om dig berättar sagan, du
kan taga åt dig fabelns moral. —
Qua’n-tum no’bis notri’sque hæc fa’bula de
Chri’sto profu’erit, no’tum est, det är
bekant nog, huru mycket historien om
Kristus gagnat oss och våra folk. {Påven
Leo X.) — Fabule’ra, dikta 1. berätta
fabler. — Fabuli’st, fabelförfattare. —
Fabulö’s fabelaktig, sagolik, diktad,
osannolik, vidunderlig.
Fa’ber, lat., hantverkare, i synnerhet smed.
— F. est su’æ qui’sque fortu’næ, var och
en är sin egen lyckas smed. {Salhistius.)
Fa’bian, Fabia’nus 1. Fa’bius, mansnamn av
{lat. fa’ba, böna).
Fabia’na, bot., se Fabianin.
Fabiani’n, farm., alkaloid, som förekommer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
