- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
449

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fabian society ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fabian society—Facsimile

449

i den sydamerikanska solanacéen Fahia’na
imhTica’ia, och anses vara ett specifikt
medel mot blåskatarr.

Fabian society (Z. fe’bjän så’sajti), ett över
den engelsktalande världen utbrett
socialistiskt sällskap, stiftat i London 1884
(namnet efter den romerske diktatorn
Fa-bius Cunctator),

Fabi’sm, med,, förgiftningssjukdom, som
uppges angripa vissa personer efter
förtäring av bondbönor, särskilt späda.

Fable convenue, fr. (Z. fabl kångvöny’),
fabel, som man enats om (att betrakta som
sann).

Fabliau, pl. Fabliaux, fr, {1. fabliå’), Fabliå’,
i den äldre nordfranska litteraturen en
kort versifierad berättelse ur det
borgerliga livet, mest med pikanta och satiriska
anspelningar. Var dikten av allvarligt
innehåll åter samt avsedd att sjungas,
kallades den lai. Ett slags fabliaux voro de
s. k. contes (se d. o.). — Fabliers, pL (1.
fablie’), diktare av fabliaux.

Fabrice’ra, se under följ. ord.

Fabri’k (fr, fabrique, lat, fa’brica, av fa’ber,
hantverkare, smed), större industriell
inrättning för tillverkning av handelsvaror.
I sammansättningar nyttjas ordet
understundom om varor av dålig 1. medelmåttig
beskaffenhet, t ex. fabriksknivar,
fabriks-ur etc. —• Fabrice’ra, tillverka i större
skala; förfärdiga; uppdikta, uppspinna.

— Fabrika’nt, person, som tillverkar 1.
låter tillverka varor på en fabrik. —
Fabrikant, vara, tillverkad på en fabrik. —
Fabrikatio% tillverloiing av fabriksvaror.

— FabriköV, ägare av en fabrik.

Fa’bula, Fabule’ra, Fabull’st, Fabulö’s, se

under Fabel,

Fac {imperat, av lat. fa’cere, göra), på
recept : gör! tillverka! Jfr Fiat.

Fac., förk. för lat. facit (se d. o.).

Fasade, se Fasad,

Facchino, ital. (1. facki^nå), bärare;
stadsbud; sjåare.

Face, fr., (I, fass, sv, uttal: fas), ansikte;
åsyn, utseende; yta; framsida. Se f. ö.
Fas, —• F. grippé (I, -pe’), alldeles
hopfallet ansikte. — En face (I, ang -), mitt i
ansiktet; framifrån, mittemot. )( En
profil. — Facia’l, hörande till ansiktet.

Face’lia, bot., se Phacelia.

Face’tier {lat, face’tiæ), skämtsamma och
kvicka infall; benämning på små
uppsluppet skämtsamma berättelser från
1400-och 1500-t.

Face’tte, Facette’ra, se Fasett, Fasettera.

Fa’chwerk, ty., byggn.,
byggnadskonstruktioner, sammansatta av stänger ordnade i
fack; skogsv., en skogsindelningsmetod.

Facia’l, se under Face.

Facia’lisförlamning, med., förlamning av
ansiktsnerven.

Facie’ndum cura’vit, lat., se F. c.

Fa’cies, lat. (av fa’cere, göra), gestalt, an-

29. — Ekbohrn, 100,000 främmande ord. 1.

sikte; geoL, benämning på sedimentärt
bergartslager med ensartad petrografisk
1. fossil karaktär, beroende på den prägel
denna fått av de lokala förhållanden under
vilka avlagringen skett. — F.
Hippocra’-tica, med. (efter en av den forngrekiske
läkaren Hippokra’tes lämnad
beskrivning), dödsansikte, den skarpt markerade
förändring, som försiggår i en döendes
anletsdrag. — F. leonfna, med.,
’’lejonansikte", det karakteristiska utseendet hos
en spetälskesjuk.

Facil (lat, fa’cilis, av fa’cere, göra), lätt;
eftergiven, foglig; vänlig; billig. — Fa’cile
admi’ttitur, eg. han framsläppes
lätte-ligen, ganska försvarlig (en betygsgrad).

— Facile pri’nceps, med lätthet;
obestridligt den främste, den ypperste. — Fa’cilis
desce’nsus Ave’rno, lat,, lätt är
nedstig-ningen till underjorden. (Vergilius,) —
Facilite’ra, lätta, befordra. — Facilite’t
(fr, facilité), lätthet; eftergivenhet,
artighet, vänlighet; tonk,, lätt arrangemang.

— Faci’lt pris, handelst,, billigt, måttligt
pris.

Fa’cit, lat,, eg. det gör; aritm., det medelst
räkning sökta^ch funna talet. — Facitbok,
bihang till en räknebok, innehållande
lösning till räkneuppgifterna.

Faci’t (av gr. fake’, ärt), med.,
inflammation i ögonpupillen.

Fa’cit experie’ntia ca’utos, lat. ordspr.,
erfarenheten gör försiktig, 1. bränt barn
skyr elden.

Fa’cit indigna’tio ve’rsum, lat. ordspr.,
vreden skapar dikten. (Juvenalis.)

Fack (ty. Fack), avdelning av en hylla o. d.;
hantering, yrke; vetenskapsgren; boktr.,
liten avdelning i en stilkast. — Fackman,
person, som företrädesvis studerar en viss
vetenskapsgren 1. yrke.

Fackeldans, dansk., polonäsartad dans,
varvid de dansande bära facklor. Förekom i
Grekland och under medeltiden vid bröllop.

Fackelros, bot., se Lythrum.

Facklor, astr., starkare lysande partier av
solen.

Fackverk, se Fachwerk.

Fa<^on, fr. (1. faså’ng) 1. Faso’n, sätt; gestalt,
form, skapnad; art sort; hållning. —
Fa-so’ner, sätt att vara; mönster av t. ex.
blommor (på tyger o. s. v.). —
Fagon-tegel, tegelstenar till friser, gesimser etc.

— Fagon de parler (1. - dö parle’), blotta
talesätt, tomma ord, fraser. — Faeonne’ra
1. Fasone’ra, forma, bilda; giva prydnad åt
(ett arbete). — Fasonne’rad (om tyger,
papper m. m.) med invävda 1. intryckta
blommor 1. andra prydnader. — Sans fa^on
(1. sang faså’ng), utan omständigheter.

Faconrom (1. fakå’ngråmm), konstgjord rom
(se d. o.), består av brännvin, sockerkulör
och esterarter.

Fagon-tråd (1. faså’ng-), se Dessin-tråd,

Facsi’mlle, Facsimile’ra, se Faksimile.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0457.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free