Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fanfar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
454
Fanfar—Farisé
av sista stavelsen av ordet "enfant",
barn); smekord åt småbarn.
Faiifa’r (fr, fanfare), ett litet krigiskt, för
trumpeter och pukor satt tonstycke, av
smattrande och bullrande karaktär; kort
jaktstycke; tecken, givet medelst
trumpetstötar vid fester o. d. {ty. Tusch, eng,
Flou-rish). — Fanfaren, fr. (1. fangfarång),
skrävlare, storpratare. — Fanfarona’d,
skryt, skrävel.
Fang, se Fan.
Fanga, gammalt portugisiskt och
brasilianskt rymdmått för torra varor; som
spannmålsmått 55 resp. 160 1., som
sten-kolsmått närmare 8 hl.
Fango, ital., ett slags till gyttjebad använd,
svagt radioaktiv mineralisk produkt från
några italienska krater sjöar.
Fa’njunkare, krig sk., hos oss högsta
underofficersgraden vid alla trupper med
undantag av artilleriet.
Fa’nny, engelskt kvinnonamn, förk. av
Fran-ciska (se d. o.).
Fanon, fr. (1. fanång), ett slags armbindel,
som bäres av de katolska prästerna under
mässan. — Fanons, pL, hängande band på
en biskopsmössa; med., spjälor till
benbrott.
Fanone, ital. (1. -nå’ne), se Orale.
Fant (ital. fante, av lat. i’nfans, barn),
narraktig, opålitlig ung person.
Fant, Fa’nter 1. Langfanter, fem. Fente,
norsk benämning på zigenare, tattare och
landstrykare. Jfr Fark.
Fantaisie, fr. (1. fangtäsi’), tonk.,
fantasistycke. Jfr Fantasia.
Fantan, kinesiskt hasardspel.
Fantasi’ (gr. fantasia, av fanta’zein, göra
synlig), inbillningskraft,
uppfinningsförmåga, inbillning; ingivelse, infall;
musikstycke, som spelas utan förberedelse
1. noter, endast efter ingivelse. —
Fantasi’a, i Orienten ett slags musik- och
dansföreställning; i Spanien och
Nordafrika ett slags krigsskådespel. —
Fanta-sko’p 1. Fantasmasko’p, fys., ett slags
la-terna magica (se d. o.). — Fant as mager i’
(av gr. fa’ntasma, skenbild, och agore’in,
framkalla), konsten att genom optiska
medel, såsom speglar o. d. framställa
vålnader o. a.; även den framställda bilden.
—• Fanta’st, svärmare, överspänd person.
— Fantasteri’, kringirrande
föreställningar utan stöd i verkligheten, svärmeri.
— Fanta’stisk, svärmisk, underlig, bisarr.
— Fantise’ra, överlämna sig åt fantasier;
yra; spela utan noter 1. förberedelse,
endast efter ögonblickets ingivelser. —
Fanto’m (fr. fantdme), spöke, vålnad;
skuggbild, inbillningsfoster.
Fa’ntasos, gr. myt., en drömgud, son till
Morfeus.
Fanta’st, Fantise’ra m. fl, se under Fantasi,
Fanti, negerstam på Guldkusten.
Fantocchi’ni, ital, (I, -tåtji^ni), benämning på
dockorna i marionettspelet,
Fanto’m, se under Fantasi,
Fa’num, lat,, tempel, helgedom. — F.
For-tu’næ, Fortunas tempel, lyckans tempel;
spelsal.
Fa pre’sto, ital., eg. skynda dig; binamn till
Giordano, en ryktbar italiensk
snabbmålare på 1600-t.
Faquin, fr. (1. fakä’ng), skurk, föraktlig
människa; träbild, mot vilken man fordom
vid karuseller rände med lansen.
Fara’d, fys., enheten för kapaciteten hos en
elektrisk kondensator.
Faradayi’sm 1. Faradi’sm, med., den av
engelske fysikern Faraday år 1831 upptäckta
induktionselektriciteten. — Faradisatio’n,
användning av induktionselektricitet i
läkekonsten.
Faral, ett slags vits, särskilt guterad av
Karl XV, som består i att utbyta en del av
ett ord mot dess antonym (se d. o.), t. ex.
mor-al, far-al.
Farandole, fr. (1. farangdå’ll), 1. Farandola,
provengalsk dans i ^A takt.
Fa’rao, i Gamla testamentet benämning på
9 egyptiska konungar; ett slags hasardspel
med kort, varvid en person "håller
banken", d. v. s. spelar mot alla de övriga.
Fa’raokatten, zool., Herpe’stes ichne’umon,
ett afrikanskt skunkdjur, som dyrkades av
de gamla egypterna och ofta ses avbildad
på egyptiska minnesmärken.
Farbaute, Farböte, Fårböte (isL FaWhauti),
eg. "den farhge sönderkrossaren"; nord,
myt., Lokes fader.
Farce, se Fars.
Fard, fr, (1. far), smink. — Farde’ra (fr.
färder), sminka försköna, förställa.
Faren, zool, se Abramis.
Fa’rfara, lat, (ay far, sädeskorn), hot,,
mjölört.
Fargot (1. fargå’), belgisk benämning på ett
kolly av vikt mellan 67 och 73 kg.
Faribole, fr, (I, -bå’ll), lappri; skämt, gyckel.
Fari’na, lat. (av far, kli), mjöl. — Fari’n 1.
Fari’nsocker, renat råsocker (i
puder-form). — Farina ho’rdei prepara’ta,
farm., preparerat kornmjöl. — Farina
se-ca’lis, rågmjöl. — Farinha, palmmjöl av
karnaubapalmens märg. —■ Farinö’s (fr.
farineux), mjölig, mjölaktig; målark.,
grå, matt (om koloriten).
Fari’na, Johann Maria, berömd
eau-de-Cologne-firma i Köln.
Farina’cea, -um, Farino’sa, lat. (av fari’na,
mjöl), hot., mjölig.
Farino’sæ, hot., växtserie bland
monokotyle-donerna, nära släkt med LiliifWræ.
Fari’nsocker, se under Farina.
Farisé, hehr., eg. avsöndrad; bland de forna
judarna medlem av ett religiöst-politiskt
folkparti, motståndare till prästpartiet
(saducéerna); sedermera person, som
fäster sig mera vid yttre ceremonier än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
