- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
455

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fark ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fark—Fasciation

455

vid den inre fromheten; hycklare,
skrym-tare. — Farise’isk, skrymtaktig, skenhelig.
— Farisei’sm, skrymteri, skenhelighet.

Fark, fem. Fyrkje, norska öknamn på
zigenare 1. tattare. Jfr Fant.

Farm, eng, {fr. ferme), lantgård,
arrendehemman. I Amerika även nyodling, som ej
ännu hunnit bebyggas. — Farmer {1.
fa’r-mör), Fa’rmare, arrendator, lantbrukare.

Fa’rmaca, lat.y farmakopéens läkemedel. Se
under följande ord.

Farmace’ut 1. Farmace’vt (av gr. fa’rmakon,
läkemedel), person, som bereder
läkemedel efter konstens regler; person,
anställd på apotek; person, som studerar
farmaci. — FarmaceVtisk som rör 1. har
avseende på en farmacevt. — Farmaci’, läran
att bereda läkemedel. — Farmakodynami’k
(av gr. dy’namis, kraft), den del
avfarma-kologien (se nedan), som avhandlar
läkemedlens verkan på människo- 1.
djurorganismen. — Farmakognosi’ (av gr. gno’sis,
kunskap), läran om de organiska (i
synnerhet vegetabiliska) naturprodukternas
användning såsom läkemedel. —
Farma-kogno’st, person, som har kunskap i
farma-kognosi. — Farmakokatagrafologi’ (av gr.
kata’y ned, grajein, skriva, och Wgos,
lära), receptskrivningslära. —
Farmako-kemi’ 1. Farmace’vtisk kemi, kemien
till-lämpad för
apotekarekonsten.—Farmako-logi’ (av gr. lo’gos, lära), läran om
läkemedlen. F. är i allm. det gemensamma
namnet för farmakognosi och
farmako-dynamik (se ovan). — Farmakopé (av
gr. poie’iny bereda), lärobok i konsten att
bereda läkemedel och kännedomen om
deras sammansättande efter
receptformler och farmacevtiska operationer. —
Farmakote’k, hus- 1. resapotek,
läkemedelslåda.

Farmacie kandidat, se under Apotek.

Farmako-, se under Farmaceut.

Farma-Tyr, nord. myt.y ett av Odens namn.

Farm* Kand., förk. för Farmacie kandidat,
se under Apotek.

Farne’se, italienskt furstehus. — Farne’siska
konstverken, förr i Palazzo Farnese i Eom
bevarade antika konstskatter, bl. a.
Far-nesiska tjuren och Farnesiska Herkules.

Far nie’nte, se under Dolce.

Farnöte, fornsv., ressällskap, följe, i
sammanställningen flock och farnöte ofta
använt i gammal lagstil.

Fa’ro, ital. (av gr. fa’ros), fyrtorn. — F. di
Messi’na, Messinasundet.

Faro, ett tungt, vitt portugisiskt vin.

Fa’ros (lat. Pha’rus), gr., eg. en liten ö
utanför Alexandria, där ett berömt fyrtorn, "ett
av världens sju underverk’^ àr 250 f. Kr.

. uppfördes; sedermera vårdtorn; fyrbåk.

Fa’rris, ett norskt mineralvatten, som fått
sitt namn efter källor i närheten av sjön
Farris (Farrisvand).

Fars (fr. farce; m lat. farci’re, stoppa), eg.

hackad mat, färs; vanligen en art
dramatisk föreställning, vari det lägre komiska
har överhanden, gyckelspel. Kallas av
tyskarna Posse 1. Schwank. — Farsö’r (fr.
farceur), skådespelare, som blott spelar
farser; skådespelare, som överdriver
komiska roller; putsmakare, gycklare.

Farsang, turkiskt längdmått; persisk mil.
Se Agatsch.

Farsö’r, se under Fars.

Fa’rthing, eng., det minsta engelska myntet,
penny (ej fullt 2 öre); fig., något
obetydligt och värdelöst.

Fa’rus, se Faros.

Far W€st, eng. (1. -oe’st), fjärran västern,
d. v. s. de västliga delarna av Förenta
staterna.

Fa’rynx, gr., anat., svalget, matstrupens
övre ände; även strupe. — Faryngi’tis,
med., inflammation i struphuvudet. —
Faryngoskopi’ (av gr. skope’in, se),
undersökning av svalget medelst ett
laryngo-skop (se d. o.). — Faryngospa’smus,
kramp i matstrupen. — Faryngoto’m (av
gr. te’mmein, skära), instrument, varmed
operationer företagas å matstrupen. —
Faryngotomi’, kirurgisk operation å
matstrupens övre del.

Fas (fr. face), ansikte; framsida. — Fas (gr.
phase, gr. fasis, av fa’inein, lysa),
ljusskifte; växling, förändring, t. ex i en
elektrisk ström; astr., de olika gestalter,
under vilka månen 1. planeterna synas för
oss, i följd av sina olika ställningar till
jorden; skede.

Fas, lat., gudomlig rätt, rätt och billigt. —
Fas est et ab ho’ste doce’ri, det är riktigt
att taga emot lärdomar t. o. m. av sina
fiender. (Ovidius.) — Per fas et ne’fas,
med rätt och orätt, genom vilka medel som
helst.

Fasa’d (fr. fagade, av lat. fa’des, ansikte),
hyggn., var och en av en byggnads
yttersidor, i allm. dock den, där huvudingången
är. — Fasadtegel, se FaQon-tegel.

Fasa’n, zool., till släktet Phasia’nus bland
hönsfåglarna hörande fågel, utmärkt
genom sin lysande fjäderskrud. — Fasaneri’,
anstalt för uppfödande av fasaner.

Fasc., förk. för lat. Fasci’culus, häfte, bunt.

Fa’sces, lat., pl, spöknippor, som fordom
lik-torerna i Rom buro och däri vanlieren en
bila var instucken; därav uttrycket fasces
et secures, spöknippor och bilor.

Fa’sching, ty., fastlag, karneval, med därtill
hörande upptåg.

Fa’scia, lat., bindel, band; anat., den hinna,
som omgiver en 1. flera muskler. — F.
ab-do’minis, bukfascian. — F. nu’chæ,
nack-fascian. — F. pectora’lis, bröstfascian. —
F. prosta’tæ, prostatakapseln. — F.
super-ficia’lis, den under huden liggande
allmänna kroppsfascian.

Fasciation (1. fasji-), bot., förbandning,
missbildning, som yttrar sig däri, att normalt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0463.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free