- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
456

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fascikel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

456

Fascikel—Fatima

cylindriska växtdelar bli mer 1. mindre
bandlika samt ofta vridna och veckade. —
Fascie’rad, säges en växt vara, som
uppvisar fasciation.

Fasci’kel (av lat. fasci’culus), bunt;
samling; häfte. —■ Fascikule’ra, häfta 1. binda
tillsammans i en bunt.

Fascicula’ris, Fascicula’ta, laU (av fascis,
knippe, bunt), bot., gyttrad.

Fasci’culus, lat., anat., liten bunt, sträng 1.
stränglik bildning.

Fasci’n, se Faskin.

Fascine’ra (lat. fascina’re), förhäxa,
förblända. — Fascinatio’n, förhäxning,
för-bländning.

Fasci’sm (1. fasji^sm), av lat. fasces (se d. o.),
nationell rörelse i Italien, som uppstod i
samband med världskriget och nu genom
ledaren, Benito Mussolini, tillvällat sig
diktatorisk makt i landet. — Fasci’st,
anhängare av fascismen.

Fascomilia, ett slags te, som i Grekland och
Orienten nyttjas lika allmänt som kaffe
hos oss, består av dekokt på blad, blommor
och stjälkar av Sa’lvia pomijera.

Fa’ser, se Fas.

Fasergyps, ty., dets. som Tradig gips (se
d. o.)

Faserkalk, se Atlasspat.

Fas et ne’fas, se under Fas.

Fase’tt (fr. facette), slipad yta på något
föremål, i synnerhet glas och stenar. —
Fasette’ra, slipa i fasetter. — Fasetterade
kallas insekters ögon, när hornhinnan är
delad i många smärre ytor. — Fasettögon,
zooL, sammansatta ögon, som förekomma
hos leddjuren.

Fasförskjutning, fys., förskjutning i tid
mellan tvenne med lika period varierande
elektriska fenomen.

Fashion, eng. (1. fä’sjön), sätt; skapnad;
plägsed, mod, god ton. — Fashionable (1.
fä’schönäbl), på modet; av god ton, som
angår förnäma världen. — F. news (1.
-nju’s), nyheter från förnäma världen.

Faskikel, se Fascikel.

Faski’n (ital. fasci’na, av lat. fa’scis, knippa),
befästn., en större knippa ris, kvistar
o. s. v., vilken begagnas till fyllnadsämne
vid bro- 1. vattenbyggnader 1. till fyllande
av fästnings- 1. löpgravar. — Faskinkniv,
en större kniv 1. huggare, varmed
faski-nema avputsas. — Faskinverk,
förskans-ning i vatten, gjord av faskiner.

Faso’n, Fasone’ra, se Fagon.

Fasonjärn, valsat järn av olika
tvärgenom-skärning använt till maskin-, skepps-,
bro- och husbyggnad.

Faso’nvin, vin, som helt 1. delvis är framställt
av vatten, sprit, eterarter och socker.

Fass, ty., fat, gammalt tyskt rymdmått av
växlande storlek, numera vanligen 1 hl.

Fassadi’n, en tapetfemissa av kassein, kalk

och ^mmoniakvatten.
Fassft, miner,, grön pyroxénvarietet,

Fastage (1. fasta’sj; ord, bildat på franskt
sätt), större fat 1. laggkärl (för vin,
brännvin etc.); hildl., kolossalt fet människa.

Fa’ste, fornnordiskt mansnamn, löftesman.

Fa’ster, eng., fortare (på ruckverket i ur),
förk. F 1. /.

Fa’sti, lat., pl., i det gamla Rom de dagar,
då rättskipning fick äga rum. ) ( N e
-f a s t i; förteckning över dessa dagar,
högtider m. m.; även förteckning över
ämbetsmän.

Fastidiö’s (lat. fastidio’sus), motbjudande,
förtretlig; ringaktande.

Fastigatio’n (av lat. fasti’gium, spets, gavel),
hyggn., tillspetsning i form av en gavel.

Fastigia’tus, -a, -um, lat. (av fasti’gium,
spets, gavel), hot., jämntoppad.

Fastingen 1. Fastings marknad hålles i april
i Kristinehamn; namnet av fastan under
vilken den urspr. hölls.

Fastlagen, urspr. aftonen 1. natten före
fastans inträde med askonsdagen, senare
fastlagssöndag, fastlagsmåndag och
fettisdag, vilken tid slutligen ökades med
veckorna förut, från den 3 febr. 1. ock från
trettondagen räknat.

Fast marknad, handelst., då köpare äro
mera benägna att bevilja än säljare att
avyttra till de för tillfället noterade
prisen. — Fast räkning säges man taga varor
i, då man ikläder sig ovillkorlig
betalningsskyldighet för vad man till försäljning på
räkning bekommit.

Fastnachtsspiele, ty., pl., fastlagsspel,
burleska folkskådespel, som uppfördes vid
karnevalstiden under 1400-och 1500-t.

Fasto’so, Fastosame’nte, ital., tonk.,
präktigt, högtidligt, pompöst.

Fast räkning, se under Fast marknad.

Fat 1. Åm, gammalt rymdmått för våta varor
= 157 1.

Fata’l, Fata’lier, Fatali’st m. fl., se under

Fatum.

Fa’ta Morga’na ital, eg. feen Morgana;
hägring, luftspegling, optisk synvilla.
Morgana var syster till konung Artur och
skildras i de gamla riddarsagorna som en
ryktbar trollkvinna.

Fatbur (av fornsv. fat, kläder, och bur,
tillstängt rum, bod), nord. fornk., ett uthus,
där kläder, husgeråd o. d. förvarades.

Fathom, eng. (1. fa’thöm), famn, engelskt
längdmått = 1,828 m.

Fatige’ra (lat. /a%aVe), trötta, uttrötta. —
Fatiga’nt, tröttande, mödosam. — Fatigue,
fr. (1. fati’gg), tröttsamt arbete; trötthet.
Jfr Strapas.

Fa’tiha en av muhammedanernas förnämsta
böner, att förlikna vid de kristnas "fader
vår".

Fati’ma 1. Fati’me, arabiskt kvinnonamn (av
fatåma, avvänja), den barnavvänjande.
Förk. Fatme. — Fatimi’der, de egyptiska
kalifer, som härstammade från
Muhammeds dotter Fatima och hennes gemål, AIL

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0464.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free