- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
457

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fatiscera ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fatiscera—Favör

457

Fatisce’ra (lat. faWscere), kem., vittra, en
hos vissa ämnen förekommande egenskap
att i torr luft förlora kristall vatten, så att
de sönderfalla till amorft pulver.

Fa’tsia, hot., växtsläkte av fam. Aralia’ceæ.
—■ F. japo’nica, odlas ofta i kruka under
namnet A r a’ 1 i a.

Fa’tua, lat.y hot., fadd, makalös.

Fatuite’t (av lat. fa’tuus, enfaldig),
slösint-het.

Fa’tum, lat. (pl. fata, av fari, tala), öde,
bestämmelse, skickelse; såsom en
personifikation av ödet i dess olika skickelser
dyrkade romarna parcerna. — Fata’l, av ödet
bestämd, oundviklig; sorglig,
olycksbring-ande. — Fata’lia 1. Fata’li€r, jur., en i lag
föreskriven tid, inom vilken något måste
fullgöras, vid förlust av rättigheten att
fullfölja ett mål; även viktiga dokument,
som skyndsamt måste handläggas. —
Fataliedag, den sista dagen under
fatalie-tiden. — Fatalietimme, det timslag å
fataliedagen (vanli.2:en kl. 12 f. m.), före
vilket något i lag föreskrivet måste
fullgöras. — Fatalfsm, tron att människans
vilja och handlingar äro bundna av yttre
nödvändighet, av ett oundvikligt öde. Jfr
Predestination. — Fatalfst, anhängare av
denna lära. —• Fatalite’t, förtretlighet,
vidrighet. — Sic e’unt fa’ta ho’minum, så gå
människomas öden, sådant är
människolivet.

Faubourg, fr. (1. fåhoW, av lat. foWis, utom,
och huWgus, borg), förstad, malm. — F.
St. Germain (1. - säng sjermä’ng), förstad,
numera stadsdel i Paris, där den gamla
franska aristokratien nedslagit sina
bopålar ; även benämning på denna högadel.

Fa’uces, anat., svalget.

Fauconnier, fr. (Z. fåkånie’), falkenerare;
jägare, som jagar med falkar. —
Faucon-nerie (Z. -öri’), falkgård, boställe, där
jaktfalkar underhållas och dresseras.

Faujasi’t (1. fåsjassi’t), miner., en art zeolit.

Fauka’la (av lat. fauces, strupe), språkv.,
språkljud, vilka frambringas genom
artikulation mot svalgväggen av gomseglet
(velo-faukala) 1. av tungroten
{lingvo-faukala).

Fa’un {lat. fa’unus), rom. myt., skogsguden;
fig., en vällusting. — Fa’una,
skogsgudinnan; zool., djurbeskrivning,
sammanfattningen av de för ett visst område
karaktäristiska djurslagen. — Fauner,
mång-dubbling av Faunus, liktydigt med satyrer.
— Fa’unisk, eg. lik en skogsgud; rå;
otuk-tig. Fauni’st, zoolog. — Faunistisk, som
avser faunan.

Faures stapel (1. fårs -), fys., ett slags
gal-vanisk stapel.

Faussaire, /r. (1. fåssä’r), förfalskare.

Fausse alarme, fr. (1. fåssala’rm, jfr Faux),
blint buller; falskt alarm. — F. attaque
atta’ck), anfall för §k^ns skull. —

F. couche, se under Couche. — F. queue
{1. - kö), spelt., felstöt vid biljardspel.

Fa’ust, Goethes världsberömda tragedi, är
uppkallad efter en ryktbar tysk
svartkonstnär, doktor Faust, som levde i slutet
av 1400- och början av 1500-t.

Fa’ustrecht, ty. (av Faust, knytnäve, och
Recht, rättighet), nävrätt.

Fa’ustulus, rom. sag., den herde, som fann
Romulus och Remus diande varginnan.

Fa’ustus, Fausti’n, manliga, och Fa’usta,
Fausti’na, kvinnliga namn (av lat.
fa’u-stus, -a, -um, lycklig).

Faute, fr. {1. fåt), fel, misstag; felkast. —
Fauti’v (I. få-), felaktig. — Faute de
mieux, fr. {1. - dö mjö), i brist på bättre.

Fauteuil, fr. (1. fåtö’j), se Fåtölj. —
Fau-teuils, pl., benämning på de 40 platserna i
Franska akademien.

Fautfrakt (1. fåt-) 1. Barlastfrakt {ty.
Faut-fracht, fr. fauxfret, eng. dead freight),
handelst., den frakt, som skall erläggas
för betingat men icke i anspråk taget
lastutrymme, dödfrakt.

Fa’utor, lat. (av faveWe, gynna), gynnare,
understödjare. — F. deli’cti, gynnare 1.
be-fordrare av en förbrytelse.

Faux {1. få), fem. Fausse {1. fåss), fr., falsk,
oäkta. — Faux bourdon, se Falso bordone.

— Faux brillant {1. - brija’ng), oäkta
juvel. — Faux-coup (1. -ko), felstöt, felslag.

— Faux-frais {1. -frä), se under Frais. —
Faux-jour {1. -sjo’r), falsk dager. —
Faux-matadors, se under Matador. — Faux-pas
{1. -pa), felsteg.

Fava’cea, lat. (av fa’vus, honungskaka),
hot., som en honungskaka.

Favas S. Ignacio, sp., se Anisosperma.

Fave’te Ifnguis, lat. (av fave’re, gynna), eg.
gynnen med edra tungor; befordren
(offerhandlingen) genom andäktig tystnad!
tigen! tyst! de romerska prästernas utrop
vid offrens begynnelse.

Faveur, se Favör.

Faviers sprängämne se Ammonit.

Favn, da., famn, dansk-norskt längdmått; i
Danmark = 1,8831 m., i Norge = 1,8821 m.;
rymdmått för ved.

Favo’ner {lat. favo’nius), västanvindar.

Favo’nius = Zefyr (se d. o.).

Favora’bel, Favorise’ra, Favori’t, se under
Favör.

Favosftes, paleont., bikakekorall,
förekommer ymnigt i Gotlands silur.

Fa’vres lag, fys., lär, att det utvecklas lika
mycket värme av den galvaniska
strömmen som genom förbrukningen av zinken.

Fa’vus, med., ondskorv, en hud- och
hårsjukdom.

Favö’r {fr. faveur, av lat. fave’re, gynna),
gunst, ynnest, kärleksprov. — Taga favö’r,
handelst., stiga i pris. — Favora’bel,
gunstig gynnsam; fördelaktig*. — Favorise’ra,
,s:ynna. — Favorft, gunstling, älskling. ^—
Favorfter, ett slags kindskägg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0465.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free