- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
459

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fele comprehensa saltant mures in mensa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fele comprehensa saltant mures in mensa—Femme

459

Fe’le comprehe’nsa sa’ltant mu’res in me’nsa,
lat, ordspr., när katten är borta, dansa
råttorna på bordet.

Félibre-förbundet, ett år 1854 (i Avignon)
stiftat provensaliskt sångarförbund, med
uppgift att bevara och uppliva det
proveii-salska språket och skapa en sydfransk
litteratur.

Feli’cia, se Felix.

Felfcia, bot., växtsläkte från Kap av fam.
Compo’sitæ. Flera arter odlade som
prydnadsväxter, här ofta kallade Kap-aster.

Felicissima notte!, ital. {L -tji^ssima nå’tte),
’’den lyckligaste natt", god natt!

Feli’cita.s, rom., myt., lyckans gudinna.

Felicite’ra {fr. féliciter, lat. felicitare),
lyckönska, gratulera. — Felicitatio’n,
lyckönskan.

Feli’citer sa’pit, qui alie’no peri’culo sapit,
lat. ordspr., lycklig den, som blir vis av
andras skada.

Feli’na, lat. (av fe’lis, katt), hot., kattartad,
kattlik; zooL, kattdjurens familj.

Felfpe, spanska namnformen för Filip.

Fe’lis, zool., kattsläktet. — F. aura’ta,
ostindisk guldkatt. — F. bengale’nsis, Japans
och Javas tigerkatt. — F. co’nco’lor, puma.

— F. e’yra, eyrakatt. — F. leo, lejon. —
F. nebulo’sa, trädleopard. — F. ocrea’ta,
kafferkatt. — F. o’nca, jaguar. — F.
pa’-jeros, pampaskatt. — F. parda’lis,
panterkatt 1. oselot. — F. pa’rdus, leopard 1.
panter. — F. ser val, serval. — F.
Smi’lo-don, lat. och gr., eg. knivtandskatt, ett
gigantiskt, urvärldens fauna tillhörande
djur av kattsläktet med långa,
knivfor-miga betar. — F. sylve’stris, vildkatt. —
F. tfgris, tiger. — F. u’nica, snöleopard. —
F. viverri’na, fiskkatt.

Fe’lix och Felfcia, latinskt mans- och
kvinnonamn, lycklig. Mansnamnet buret
av en romersk ståthållare i Judeen (52—60
e. Kr.) samt 5 romerska biskopar 1. påvar.

— F., heu nfmium felix, lat., lycklig var
jag, ack alltför lycklig, ("^neiden’■ av
Virgilius.) — F., qui po’tuit re’rum
cog-no’scere ca’usas, lycklig den, som förmår
utforska tingens orsaker. ("Georgica" av
Virgilius.) — F. qui, quod a’mat,
defe’n-dere fo’rtiter a’udet, lycklig den, som
modigt vågar försvara det som han älskar.
{Ovidius.)

Fella’h, pl. Fellahfn 1. FeIIa’her, arah. (av
falaha, odla), jordbrukare; Egyptens
jordbrukande, i största torftighet levande,
befolkning.

Fella’hkorn, se Sorghum.

Fellani, afrikanskt folk. Se Fulbe.

Fellata, afrikanskt folk. Se Fulah.

Fe’lleus, -a, lat. (av fel, galla), som liknar 1.
hör till gallan.

Fellihi’, arah. (av fella’h, bonde),
"bond-språk", den armeniska dialekten kring
Mosul,

Fellode’rm (av fr. felWs, kork, och de’rma,
hud), hot., det inre, av korkbarkceller
bestående lagret i korkvävnaden hos trädens
bark.

Felloge’n (av gr. felWs, kork, och g ene’in,
födas), hot., kamhium (se d. o.), varifrån
utåt korkceller och inåt korkbarkceller
bildas i trädens bark.

Felloplasti’k (av gr. felWs, kork, och
pla’s-sein, bilda), konstsnideri (särskilt bilder
av antika byggnadsverk) i korkbark.

Fellow, eng. {1. fä’llå), följeslagare, kamrat;
vän; även stipendiat vid de engelska
akademierna; medlem av ett lärt sällskap.

Feloni’ {fr. félonie), Fe’Iony, e7ig. (mlat.
feWnia), jur., överträdelse av länsrätten
(såväl å länsherrens som vasallens sida);
grov förbrytelse. Hos engelsmännen
svårare förbrytelse i allm.

Felp, se Felh.

Felsi’t, petrogr., hälleflinta. — Felsitisk
struktur, petrogr., säges föreligga hos en
porfyr, som är så finkornig att den för
blotta ögat förefaller homogen och har ett
hornliknande utseende.

Felsitoi’d, petrogr., nyare namn på
hälle-flintgnejs.

Felsitporfyr består av felsitgrundmassa med
däri befintliga kristaller, kvartskorn m. m.

Fel ta’uri, lat., se Fel.

Felu’ck 1. Felu’cka {ital. feluca, trol. av turk.
fulk, fartyg), ett med segel och åror
försett långt och smalt fartyg, som brukas i
synnerhet på Medelhavet. Jfr Galä’r.

Felu’p, negerfolk i Senegambien.

Fel vftri, lat., tekn., glasgalla, en porös, vit
1. av varjehanda inblandningar färgad
massa, som brukas till glasering av
lerkärl.

Fem., förk. för femininum.

Fe’mdomstolar {ty. Femgerichte, av
gam-malty. Fem, straff), hemliga
kriminalrätter i Tyskland under medeltiden, av
stor betydelse i 14 :e och 15 :e årh.

Femelin-rasen, fransk nötboskapsras.

Femfingerört, hot., se Potentilla.

Fe’mina, lat., kvinna. — Va’rium et muta’bile
se’mper fe’mina, kvinnan är alltid
vacklande och ombytlig. ("^neiden" av
Virgilius.) — Feminell, hot., se Calendula. —
Femini’n, kvinnlig. — Femini’ni ge’ntris,
lat., av honkön. — Femini’num, det
kvinnliga; språkv., honkön; ord av honkön.

Femini’sm {fr. féminisme),
kvinnoemancipation. — Femini’st, anhängare av
kvinho-emancipationen 1. kvinnosaken.

Fe’misk, miner., se Salisk.

Femkamp {gr. pe’ntatlon), sportt, en fem
grenar omfattande idrottstävling.

Femme, fr. {1. famm, lat. fe’mina), kvinna.
F. de chambre {1. - dö sjangbr),
kammarjungfru. — F. de charge (Z. - sjarsj),
hushållerska. — F. de mena ge, se under
Me-nage. — F. du monde {1. - dy mångd),
världsdam. — Oü est la femme? {1. o’é. la

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0467.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free