Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fenrer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fenrer—Ferocitet
461
Fe’nrer 1. Fe’nresulv€n, nord, myt., ett
vidunder, avlat av Loke med en trollkvinna.
Han ligger fängslad med bojan Gleipner,
tills gudarnas skymning och världens
undergång stunda.
Fens, eng., kärr (i geografiska namn).
Fensa’lar (av fornnord. fen, sjö, hav), nord.
myt., eg. de djupt ned 1. vid havet belägna
boningarna; gudinnan Friggs boning.
Fe’nte, no., se Fant.
Fenugreek {1. -gri’k), dets. som
Bockhorns-frö. Se Trigonella.
Feny’l (av gr. fa’inein, upplysa, och hy’le,
ämne, materia), kem., en radikal av kol
och väte, som anses förekomma i många
föreningar. — Fenylalkohol, Fenylsyra,
se Karholsyra. — Fenylblått, se Azulin. —
Feny’ldimety’lpyrazole’n, kem., antipyrin
(se d. o.).
Fenylo’n, farm., dets. som Antipyrin (se
d. o.).
Feoda’l m. fl., se under Feiidum.
Fe’odor, ryskt mans-, och Feodo’ra 1.
Feo-do’sia, ryskt kvinnonamn = Teodor och
Teodora 1. Teodosia (se d. o.). Namnet
Feodor (ry. uttal fjå’dår), har burits av
flera ryska tsarer.
Fe’odum, se Feudum.
Feracite’t (lat. fera’citas), bördighet,
fruktbarhet.
Feradje’, turk., fotsid mantel av mörkt siden,
som utomhus användas av turkiska
kvinnor.
Fera’lia, lat., en hos romarna övlig fest till
de avlidnas ära, som firades den 21 febr.
varje år. Jfr Caristia.
Fer aut fe’ri, ne feria’ris fe’ri, lat. ordspr.,
uthärda (slag) 1. slå; vill du ej själv bliva
slagen, så slå.
Ferax, lat., bot., fruktbar, bördig.
Fe’rdinand (av sp. Ferna’ndo [förr [-Her-nand’],-] {+Her-
nand’],+} möjl. av fornty. Herinand, av heri,
krigshär, och nanthjan, våga), spanskt,
tyskt, österrikiskt, portugisiskt och
italienskt furstenamn.
Fe’rdinandsorden 1. San Ferna’ndo-orden,
spansk militärorden.
Ferekrate’, se följ. ord.
Ferekra’tisk vers, metr., har följande
metriska schema: — — — ^ ^ — —.
Fere’nghi, turk., franker, allmän benämning
på européer i Orienten.
Fereti’na, fomitalisk gudinna med en helig
källa vid foten av albanska berget.
Fere’trius, lat., (bytes-) bringaren, ett av
Ju-piters binamn.
Ferga’n, farm., ett järnalbuminpreparat,
använt som stärkande medel.
Fe’rgus, skotskt och gaeliskt mansnamn (av
fear, man, och gut, röst, stämma).
Fergusoni’t, miner., ett sällsynt svartbrunt
mineral från Ytterby vid Vaxholm,
innehållande många sällsynta jordmetaller.
Fe’rier {lat. fe’riæ), pl., fridagar, vilodagar;
fritid mellan skolterminerna, — Feria’1,
som vidkommer 1. har avseende på
fridagar. — Feria’les li’bri, lat., böcker i den
gamla kristna kyrkan, i vilka martyrernas
fester voro inskrivna. — Fe’riekolonier,
skollovskolonier.
Feri’k-Pascha, turk. (av arab. ferik,
avdelning) , divisionsgeneral. — Ferik-i-Bahri’j je
(av bahr, hav), vice-amiral.
Feringhi, se Ferhengi.
Ferma in posta, se Fermo in posta.
Ferma’n, oriktigt Firma’n (av pers. fermàn,
befallning), sv. pl. Ferma’ner, en av någon
muhammedansk suverän utfärdad
befallning, förordning, fullmakt o. s. v., gällande
viss person. Jfr Irade. — Fermanli,
innehavare av ferman.
Ferma’t (ital. fermata), eg. stillestånd;
tonk., vilopunkt, uthållning av en not 1.
paus utöver dess verkliga valör, antydes
genom tecknet — Con ferme’zza, ital.,
med fasthet, beslutsamt.
Ferme, fr. (1. färm, av lat. fiWmus, fast,
be-fästad), mejeri, arrendegård, lantgård. —
Fermier (1. fermie’), förpaktare,
arrenda-tor. — Fermier général, pl. Fermiers
géné-raux (Z. sjenerall, - sjenerå’),
kronoför-paktare, generalförpaktare, benämning på
de personer, som under den s. k. "gamla
regimen" i Frankrike arrenderade statens
inkomster (skatterna). Institutionen ägde
bestånd från omkr. 1300—1790.
Ferme’nt (lat. ferme’ntum, av ferve’re,
sjuda, jäsa), kem., jäsningsväckande
ämnen ; de ämnen, som inom organiska
kroppar förorsaka jäsnings- 1.
förruttnelseföreteelser. Inom vetenskapen numera
mindre bruklig benämning. Se Enzym. —
Fermentatio’n, jäsning. — Fermente’ra,
bringa i jäsning.
Fermento’leum, lat., kem., finkelolja. — F.
sola’ni, potatisfinkelolja.
Fermentorganfsmer, mikroorganismer, som
förorsaka kemiska reaktioner i sin
omgivning.
Fermez la porte, fr. (1. färme’ la pårt), stäng
dörren!
Fermier m. fl., se under Ferme.
Fe’rmo in po’sta 1. Lettera fermo in posta,
ital., pöste restante (se d. o.).
Fernambu’ckoved, se följ. ord.
Fembock, Färnbock (förvrängning av
Fer-nambuckoved), tekn., ett slags brasiliansk
kärnved, varur framställes ett gult 1. brunt
färgämne.
Fe’rnissa (fr. vernis, medelt.-lat. vitrinicium,
av vi’trum, glas), tekn.,
anstrykningsmedel, som giver en slät, glänsande yta
samt skyddar mot yttre intryck och
fuktighet; överdraga med sådant
anstrykningsmedel.
Feroce, ital. (1. ferå’tje), tonk., vilt
stormande.
Ferocite’t (av lat. fe’rox, vild), vildhet,
grymhet, obändighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
