- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
463

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fervent ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fervent—Fet-tisdag

463

den 20 mars, vårdagjämningens och
nyårsfestens dag).

Ferve’nt (av lat. ferve^re, sjuda), ivrig,
hetsig. — Fe’rvor, lat., Ferveur, fr, {1.
fer-vö’r), värme, iver, nit. — Fervesce’ra,
glöda, sjuda, vredgas.

Fe’rvet o’pus, lat., arbetet sjuder (citat från
Vergilius).

Fes, Fets 1. Fez, i Orienten bruklig
huvudbonad av rött ylletyg med svart tofs,
numera förbjuden i Turkiet,

Fesce’nmer, se följ. ord.

Fescenni’nska dikter 1. Fesce’iinier (av
staden Fescennia i Etrurien), en art
gammalromerska skämtdikter, vanligen i form av
växelsånger.

Fess, tonk.y f, sänkt en halv ton.

Fe’sta fi’xa, F. immobflia, F. mobi’lia, se
Computus ecclesiasticus.

Festin, fr. (L fästä’ng), gästabud, kalas. —
Festfno, ital., maskeradbal; gästabud.

Festi’na le’nte, lat., skynda långsamt! d. v. s.
skynda utan att fjäska.

Festivite’t {lat. festi’vitas), högtidlighet,
festlighet.

Festi’vo 1. Con festivita’, ital, tonk., festligt,
med högtidligt föredrag.

Fe’stivus, -a, lat., bot., täck.

Feston, fr. (1. festå’ng 1. [försvenskat]
festo’n), Festo’ne, itcd. (av lat. fe’stum,
fest), naturlig 1. med konst framställd
sammanflätning av blommor, löv, frukter
m. m. — Festone’ra, pryda med blom- 1.
lövslingor.

Festu’ca (syn. Bromus, Zerna), hot., lösta,
svingel, sv. växtsläkte tillhörande fam.
Grami’neæ. — F. ela’tior (syn. F.
prate’n-sis), ängssvingel. — F. ine’rmis, se Zerna.

— F. mollis, luddlosta. — F. ovi’na,
får-svingel. — F. ru’bra, rödsvingel. — F.
se-cali’na, lösta, råglosta. — F. tecto’rum,
taklosta.

Festuca’cea, lat., bot., lik Festuca (se d. o.).

Fe’stum, pl. Fe’sta, lat. (av fe’stus, helig,
högtidlig, glad), fest. — Festa cho’ri,
korfester, kyrkliga katolska fester. — Festum
apostolo’rum Petri et Pauli, katolsk fest till
Petrus’ och Paulus’ åminnelse (29 juni). —
F. asino’rum," medeltida narrfest (se
nedan) till minne av den åsninna, Kristus
red vid sitt intåg i Jerusalem. — F.
as-sumptio’ms Mariæ, katolsk fest till
åminnelse av "Jungfru Marie himmelsfärd". —
F. Ca’thedræ Petri, katolsk fest till minne
av aposteln Petrus’ uppstigande på
biskopstolen. — F. circumcisio’nis Do’mini,
katolsk fest till minne av Kristi omskärelse
(1 jan.). — F. conceptio’nis immacula’tæ,
katolsk fest till minne av "Jungfru Marie
obefläckade avlelse" (8 dec.). — F.
exalta-tio’nis sa’nctæ cru’cis, korsets
upphöjelse-fest, en fr. o. m. 7:e årh. firad kyrkofest,
av vilken namnet Korsmässa är ett minne.

— F. fatuo’rum, follo’rum 1. stulto’rum,
narrfesten, medeltida folkfest som varade

under julveckorna och motsvarade
romarnas satumalier (se d. o.). — F.
incarna-tio’ms 1. conceptio’nis Chrfsti, katolsk fest
till minne av Jungfru Marie bedådelse.
— F. præsentatio’nis, rosa’rii Mari’æ,
se’p-tem dolo’rum och yisitatio’nis Marie,
katolska fester till åminnelse av den heliga
jungfrun. —■ F. purificatio’nis,
kyndels-mässan, katolsk fest till minne av
Jungfru Marie kyrktagning. — F. tri’um
re’-gum, "tre konungars fest",
epiphania-festen, som urspr. firades till åminnelse av
Kristi dop. — Post festum, efter festen,
d. v. s. för sent; efteråt. — FestiIo’g (av
gr. lo’gos, ord, lära), förteckning över
helgonfester.

Feta’I, se under Fetus.

Feta’liebröder (av lat. victua’lia, livsmedel)
1. Hättebröder, benämning på ett tyskt
parti, som sökte återuppsätta den fångne
konung Albrekt av Mecklenburg på
Sveriges tron.

Fetblad, bot., se Sedum.

Fete, fr. (1. fät av lat. fe^stus helig,
högtidlig, glad), fest, lustbarhet, gästabud. —
F. champétre (Z. - sjangpä’tr), lantlig fest
1. fest i det fria. — F. de la rosière (Z. - dö
la råsiä’r), "rosenfest", lantlig fest som
8 juni firas flerstädes i Frankrike till
minne av helgonet Medardus, och varvid
den enl. allmänna meningen dygdigaste
flickan i trakten koras till "rosenjungfru"
(La rosière). — F. des innocents (/. - däs
innåsa’ng), "Menlösa barns dag". —F. des
mörts (1. - dä mår), "alla själars dag" (den
2 nov.). — F.-dieu (1. -djö) 1. F. du saint
sacrament (Z. - dy säng sakröma^ng), eg.
Guds 1. det heliga sakramentets fest;
Kristi-lekamensfest, som i katolska kyrkan
firas torsdagen efter trefaldighetsdagen
och i de tyska katolska länderna kallas
Fronleichnamsfest (se d. o.). — Fetes
galantes {1. - gala’ngt), "älskogsfester",
benämningen på målarkonstens
framställningar av rococotidens "herdeliv". —
Fé-te’ra, fira, med ärebetygelse mottaga
någon.

Fetia’ler (lat. fetia^lis), de gamla romarnas
krigspräster, vilkas göromål bestodo i att
förkunna krig och avsluta förbund.

Feti’sch (fr. fétiche, av lat. facti’cius, genom
konst frambragt; fig., onaturlig,
övernaturlig), avgud; livlöst föremål, som
några vilda folkslag dyrka såsom gud. —
Fetischi’sm, dyrkan av livlösa föremål.

Fetknopp, bot., se Sedum.

Fets, se Fes.

Fett, kem., består av organiska syror,
förenade med glycerin, vilket vid passande
behandling med oorganiska oxider
fri-göres; fettämnen, i vatten olösliga, lösas i
eter och kolsvavla samt delvis i alkohol.

Fet-tisdag, tisdagen näst efter
fastlagssöndagen, s. k. på grund av den jämförelsevis
starka (feta) mat, som under katolska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0471.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free