Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fettistel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
464
Fettistel—Fiber
tiden vankades den dagen, medan man
efter den, så länge fastan varade, varken
fick äta kött 1. fläsk.
Fettistel, hot,y se Sonchus.
Fett-trädet, bot, se Allanblackia.
Fettvax, se Likvax.
Fe’tus 1. Fæ’tus, lat., med,, hos djur och
människor det i livmodern befintliga fostret;
kallas embryo under den allra första
perioden av sin bildning. — F. papyra’ceus, ett
vid tvillingbörd av den andra tvillingen
tillplattat foster. — F. sangui’no le’ntus,
dött foster, som börjat upplösas i sitt eget
blod. —• Feta’l 1. Fæta’l, som rör foster.
Fetva, arab. (av af ta, avgiva ett utlåtande),
domslut, ett skriftligt juridiskt utlåtande,
som en turkisk mufti meddelar över någon
tvistemålsfråga; även storvisirens
bekräftelse av en dödsdom.
Feu, fr. (1. fö, av lat. fo’cus, härd), eld. —
Feu fichant, se under Fichera. — Le feu
sacré (Z. lö - säkre’), den heliga elden;
snillets, hänförelsens eld. — Feux, pL, en
aktörs flitpenningar.
Feu, fr. (1. fö), död, salig.
Fe’udum 1. Fe’odum, medelt.-lat., län,
länsgods. — Feudum ecclesia’stlcum, andligt 1.
kyrkolän. — Feudum heredita’rium,
ärftligt län. — Feodal, som angår ett län 1.
länsväsendet, läns-. —■ Feodal-rätt,
länsrätt. — F€odali’sin, länsväsende. —
Feoda-’ li’st, anhängare av länsväsendet; även
kännare av länsrätten. — Feodali’stisk, som
rör 1. sammanhänger med länsväsendet. —
Feodalite’t, länsförhållande. —
Feodalsystem, en statsinrättning, som innefattar
en utbildad länsförfattning. —
Feudata’-rius, person, som innehar förläning, vasall.
Feuillage, fr. (1. föja’sj), lövverk.
Feuillants, fr. (1. föja^ng), feuillanter, en
munkorden, stiftad 1577 och uppkallad
efter klostret Feuillaiit nära Toulouse. —
Feuillants-klubben, fransk politisk klubb,
som bildades av de moderata i
Jakobin-klubben. Klubben hade sina sammanträden
i Feuillantsklostret i Paris, därav namnet.
Feuille’a 1. Feville’a, bot., växtsläkte i de
tropiska delarna av Amerika; dess frön
användas som kräk- och laxérmedel samt
med god verkan mot en del växtgifter.
Feuilleton {1. föjötå’ng), se Följetong.
Feuillette, fr. {1. föjä’tt), gammalt franskt
vinmått, fastställt till 134,111., i
grosshandeln dock 136,97 1. i Paris, 114 1. i
Bordeaux; gammalt likörmått = 0,466 1.
Feu Saint-Antoine, fr. {1. fö sängt
a’ng-tåann), Anto’museld, en epidemisk
sjukdom, som under medeltiden rasade i
Europa, företrädesvis i Frankrike. Antagl.
= Ergotism (se d. o.).
Feville’a, bot., se Feuillea.
Fez, se Fes.
FF 1. ff, tonk., förk. för fortissimo (se d. o.).
ff., förk. för lat. fece’runt, de hava gjort;
förk. för "och följande’’, "finfin",
"förfallen" (på växlar).
F. F. F., eng., "de tre F-en", symbol för inom
Englands politiska liv framställda krav
särskilt till förmån för arrendatorerna på
Irland, nämligen fixity of tenure (1. -ti
åvv tennjur, säkerhet mot arrendetidens
plötsliga upphörande), fair rents (1. fär
rättvisa arrendeavgifter) och free sale (1.
fri säl, rätt för ar rendatorn att till annan
person försälja sin arrenderätt).
fff., tonk., förk. för forte fortissimo.
F. F. F. F., symbol för de tysknationella
gymnastikföreningarnas valspråk: Frisch,
fromm, froh, frei (frisk, from, frank, fri).
Fl, zooL, se Cerastes.
Fia’ba, pl. Fia’be, ital., äventyrskomedi, ett
slags förädlad commedia dell’ arte från
1700-t:s slut.
Fia’ker (fr. fiacre, efter ett iriskt helgon
Fiacre [Fia^crius], som var avbildad å
skylten till det första hyrkuskverket i
Paris), hyrvagn, åkaredroska.
Fia’l (ty. Fia’le, av osäkert ursprung),
byggn., en lätt dekorativ spira, prydd med
"krabbor" (blom- och bladornament) och
avslutad med en "korsblomma"; den höjer
sig över strävpelarna i götiska kyrkor och
flankerar vimpergerna (se d. o.).
Fia’lar, se Fjalar.
Fia’le, gr., skålformigt dryckeskärl.
Fi’ant pi’lulæ, lat., härav skola piller beredas
(på recept), förk. /. pil.
Fia’sco, ital. (fr. flacon), flaska; toskanskt
vinmått = 2,3 1. — Göra fia’sko (av oviss
uppkomst), totalt misslyckas (i synnerhet
med avseende på teatraliska
föreställningar) .
Fia’sko, se föreg. ord.
Fi’at, lat., det må ske, må vara. — F.
appli-ca’tio, man må använda det, d. v. s.
till-lämpa fabelns moral på sig själv. — F.
3 usti’tia, pe’reat mu’ndus (1. ru’at cæ’lum),
rättvisa måste skipas, även om världen
därvid skulle gå under (även om himlen
skulle störta ned). — F. le’ge a’rtis 1. F.
secu’ndum a’rtem, med. (på recept): det
må tillredas enl. konstens föreskrift. —
F. lux, varde ljus! — F. mixtu’ra, det må
blandas. — F. volu’ntas tu’a, ske din vilje.
Fi’ber (lat. fibra), tråd, tåga; histoL, ett
trådigt element i organiska vävnader:
muskelfiber, nervfiber o. d. — Fibri’ll, fin
tråd, det finaste trådelementet i en
organisk vävnad, t. ex. bindvävsfibrill. —
Fibrillä’r, bestående av fina trådar. —
Fibri’n, kem., ett äggviteämne, som
avsöndras ur blodlymfan, då blodet stelnar;
ingår som beståndsdel i muskelfibrerna. —
Fibri’nferment 1. Trombi’n, det enzym i
blodet som koagulerar dess fibrinogen till
olösligt fibrin. — Fibrinoge’n, ett föga
känt äggviteämne i blodlymfan, vilket ger
upphov till fibrin. — Fibrinopla’stisk
substans, kem., ett i blodlymfan förekomman-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
