- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
465

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fiber Fibris ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fiber Fibris—Fidibus

465

de äggviteämne, som löses i svaga
koksaltlösningar och utfälles därur genom
kokning. — Fibrinpoly’p, polyp, bestående av
fibrin. — Fibrinuri’, fibrinavgång med
urinen. — Fibrinö’s, lik fibrin. — Fibroadeni’,
stark ökning av bindväven i körtlar jämte
undergång av det egentliga parenkymet.
— Fibrofd 1. Fibro’m, med., godartad
svulst, huvudsakligen bildad av
bindvävs-trådar. —• Fibroi’n, kem*, den
beståndsdelen i silke, som ej löses i vatten, alkohol,
eter 1. ättiksyra. Liknar till sin
sammansättning lim. Fibroin är även namnet på
det ämne, som utgör badsvampens vävnad.
—• Fibrosft, inflammation i bindväv. —
Fibrö’s, trådig. — Fibrös vävnad, histoL,
ett slags fast 1. senig bindväv, av vilken
åtskilliga kroppsdelar hos människan och
de högre djuren bestå.

Fiber, lat., bäver. Jfr Fiber zibethanicus.

Fiber Fibris, bot., se Agavefiher.

Fiber gips, ty., dets. som Trådig gips (se
d. o.).

Fibergurka, se Luffa.

Fi’ber zibe’thicus, zool., bisamråtta 1.
mysk-råtta, nordamerikansk gnagare, som
lämnar ett högt skattat pälsverk.

Fibla, bot., namn på åtskilliga svenska örter
av fam. Compo’sitæ.

Fibri’11, Fibrfn, Fibrinoge’n, Fibro’m, Fibrö’s
m. fl., se under Fiber.

Fi’bula, lat., spänne, agraff; arkeoL, en nål,
vars utseende mer 1. mindre närmar sig
den nutida säkerhetsnålens.

Fi’bula, anat., skenbenet. — Fibulä’r, som
avser skenbenet.

Fica’ria, lat. (av Fi’cus, fikonträd), bot.,
fikonlik. Jfr Ranunculus ficaria.

Fiche, se Fisch.

Fiche’ra (fr. ficher, ital. ficcare, av lat.
fi’-gere, häfta, fästa), indriva, inslå. — Feu
fichant {1. fö fisja’ng), krigsh., vinkelrätt
bestrykande eld.

Fichu, fr. (1. fisjy’), en liten i trekant lagd
fruntimmershalsduk.

Ficoro’mska ci’stan (lat. ci’sta Fico’ronica),
ett vid Palestrina i Italien upptäckt antikt
skrin, med intressanta teckningar. Jfr
Cista.

Fi’cus, lat., med., fikonvårta. — F. vene’rea,
syfilitisk vårta.

Fi’cus, bot., växtsläkte, tillhörande fam.
Mora’ceæ. — F. bengale’nsis, banianträdet,
är en för sitt växtsätt märklig ostindisk
art. — F. ca’rica, vanliga fikonträdet, bär
ätliga fikon, vilka höra till Europas
viktigaste sydfrukter. — F. ceriflu’a på Java
ger ett vax, använt på samma sätt som
bivax. — F. ela’stica, gummiträdet, är en
i växthus och hem mycket odlad bladväxt.
Lämnar assamkautschuk. — F.
reIigio’sa, Ostindien, ger
gummi-lacka. — F. sycomo’rus, sykomoren 1.
mullbärsfikonträdet, har ätliga frukter.
Se Fikon.

30. — Ekbohrn, 100,000 främmande ord. 1.

Fida’lgo, port., se Hidalgo.

Fi’ddel 1. Fe’la, i folkspråket: fiol. — Fi’dla
1. Fila, spela fiol. — Fi’dlare, spelman. Jfr

Birfilare.

Fi’dei defe’nsor, lat., trons försvarare. Se
F. D.

Fideikommiss (av lat. fideicommi’ssum,
något åt ens tro, ärlighet 1. heder
anförtrott), stiftelse, varigenom en egendom
förklaras oförytterlig och den ordning
be-bestämmes, efter vilken den skall ärvas;
själva egendomen, som blivit föremål för
en sådan stiftelse. — Fideikommissa’rie,
arvinge till 1. innehavare av en sådan
egendom.

Fidejube’ra, Fideju’ssio m. fl., se under
Fides.

Fide’l (lat. fide’lis), trogen; inställsam;
gemytlig. Fidelis benämndes under
medeltiden vasallen för att beteckna hans
förhållande till länsherren. — Fide’les, pl., de
troende; de kristna i allm.)(Infide’les
(de otrogna). — Fide’lio, astr., en av
småplaneterna; to7ik., opera av Beethoven
(Leonora). —• Fideli’ssimus, den allra
trognaste, titel för konungarna av
Portugal. —■ Fide’litas, lat., trohet. —
Fide-lite’t, trohet; glättigt väsen, gemytlighet.

Fide’libus fra’tribus, se Fidibus.

Fidelpapper, en toalettpappersliknande
papperskvalitet.

Fi’des, lat., trohet; trovärdighet,
tillförlitlighet; religiös tro; rom. myt., trohetens
personifikation, i Rom dyrkad som
gudinna. — Fidei defe’nsor, trons försvarare.
— Fides pu’blica, offentlig trovärdighet;
bekräftelse. — F. pu’nica, eg. punisk
(kar-tagisk) trohet, d. v. s. trolöshet. — Bo’na
fi’de, utan avsikt att bedraga; på god tro.
)(Mala fide. — Bona fides, god tro. —
In fi’dem, till bestyrkande av riktigheten
1. trovärdigheten. — Fidejube’ra, handelst.,
gå i borgen. — Fideju’ssio,
borgensförbindelse. —• Fideju’ssor, borgesman. — Fi’do,
ital, förtroende. Jfr Kredit. — Giva fido,
skänka förtroende, lämna anstånd med
betalning. — Fidu’cia, lat., förtroende,
självtillit, djärvhet. — Fi’dus Acha’tes, se
under Achates. — Con fiducia, ital. (1.
-du’tja), tonk., med tillförsikt. — Sub fide
remissio’nis, lat., i förlitande på att få den
återställd (t. ex. om en utlånad bok).

Fi’des, astr., en av småplaneterna.

Fi’de, sed cui fi’das vi’de, lat. ordspr., tro,
men se väl till på vem du tror.

Fi’dias (gr. Fe’idias, lat. PM dias), grekisk
bildhuggare på 400-t. f. Kr., vilken av
forntiden betraktades som
bildhuggarkon-stens oupphunne mästare. Man säger
därför alltjämt om en stor bildhuggare, att
han äger "Fidias’ mejsel" 1. är "en Fidias".

Fi’dibus, piptändare, tändpapper.
Härledningen oviss. Några påstå det vara en
sammandragning 1. förk. av orden
fid-(elibus fratr]ibus (åt 1. för trofasta brö-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0473.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free