Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fiditier ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
466
Fiditier—Filadelfi
der) Dessa ord utgjorde nämligen
påskriften på de brev, som vid en del
universitet utdelades till medlemmarna av
vissa förbjudna och därför hemliga
sällskap, där man drack och rökte.
Kallelsebreven användes sedan vid
sammankomsterna av medlemmarna att därmed tända
sina pipor. Andra härleda ordet från det
franska fil de hois, trä- 1. spjälksticka.
Fidi’tier 1. Fili’tier {gr. fiditia 1. filitia),
gemensamma måltider i det gamla Sparta.
Enl. Lykurgos’ lag ålåg det varje
medborgare att bidraga till och deltaga i dem.
Fi’dius di’us, rom. myt., gudomlighet, vilken
liksom Fides dyrkades av de gamla
romarna såsom personifikation av helgden
i givna löften.
Fidja’llan 1. Fidea’llan, gaeliskt mansnamn
(av fi, vrede, och dealan, blixt).
Fi’do, Fidu’cia m, fl., se under Fides.
Fidu’cit, se xmåev Schmollis.
Fief, fr. (1. fiä’ff), län, förläning.
Fier, fr. (1. fiä’r, av lat. fe’rus, vild,
obändig), eg. stolt trotsig; övermodig; tvär,
vid dåligt lynne, fjär, otillgänglig. —
Fierabras 1. Fier-à-bras, (1. -bra’;
måhända av lat. fe’ra bra’chia, kraftiga
armar), namn på en äventyrsroman från
1200-t. efter en av bokens hjältar;
sedermera har ordet fått betydelsen av
stor-skrytare, skrävlare. — Fierame’iite, Fie’ro
1. Con fiere’zza, ital., tonk., häftigt, stolt.
— Fierté, fr., stolthet.
Fiera’sfer, zool., ett fisksläkte i varmare hav.
Fieschi (1. -e’ski), en av Genuas förnämsta
ätter. Bl. a. Giovanno Luigi de F., kallad
Fiesco, vars idéer lämnat stoff till Schillers
likanämnda tragedi.
Fifre, fr. (1. fifr), pickolaflöjt. Jfr Pifferari.
Fifth avenue, eng. {1. - äVenju), en av New
Yorks förnämsta gator.
Fifth monarchy men, eng. (1. - må’nnarki -),
"femte monarkiens män", puritansk sekt
i England, som understödde Cromwell i
hopp om upprättandet av femte
monarkien, d. v. s. Kristi tusenåriga rike (efter
de fyra världsmonarkierna Dan. 3: 31—45).
Fig., förk. för figur och figurlig.
Fi’garo, en av den franske författaren
Beau-marchaisy i hans komedier Barberaren i
Sevilla (även opera av Kossini) och
Figa-ros bröllop (även opera av Mozart),
skapad typ, vars utmärkande egenskaper äro
förslagenhet, kvickhet och lystnad efter
intriger. Ordets härledning är omtvistad;
av några uppgives det vara en
förvrängning av det spanska picaro, skälm. — Le
Figaro, fr. (1. lö figarå’) namn på en av
de mest kända Paristidningarna.
Figaros bröllop, se Figaro.
Fight, eng. (1. fajt), "fäktning", kamp,
boxningsmatch. — IPighter (Z. fa’jter), hård
boxare.
Fighting speech, eng. {1. fa’jting spitsj),
"stridstal", anförande, som eggar me-
ningsfränder till förtröstan och bekämpar
motståndarna.
Figliers guldsalt, kem., dubbelsalt av
guld-klorid och natriumklorid. Användes inom
fotografien.
Figu’r {lat. figu’ra), gestalt, form, skapnad;
teckning; bild; tonk., kort musikalisk
tanke, motiv; två 1. flera med varandra
förenade, hastigt på varandra följande
toner, i vilkas ställe man vid enklare spel
1. sång blott skulle tagit en ton; talk.,
talbild, ett bildligt framställningssätt för att
försköna talet. — Figu’ra, herald.,
sköldemärke 1. vapenbild. — Figura’bel, bildbar.
Figurabilite’t, kropparnas egenskap att
fylla ett visst rum. — Figura’nt,
Figu-ra’ntska, (i skådespel) stumma personer;
(i balettdans) dansöser, som icke dansa
ensamma, utan trupp vis. — Figur atio’n
(av lat. figura’re, giva form),
tydliggörande av ett tal, ett musikstycke genom
bilder (1. figurer). — Figurati’v,
förebildande, bildlig, symbolisk. — Figurdans,
benämning på 1600- och 1700-t:s
sällskapsdans. —• Figure’ra, eg. skapa; avbilda;
dansk., utföra vissa danssteg och intaga
vissa ställningar i kontradanser;
uppträda på ett sätt som väcker uppseende;
synas, "skyldra" i en tidningsuppsats 1. d.;
blott vara med för att fylla en plats. —
Figura’lmusik 1. Figure’rad musik (i
motsats till enkel koralmusik), sådan, som är
prydd med figurer (se Figur, tonk.). —
Figure’rade 1. Figu’rliga tal, Figu’rtal,
mat., talserier, bildade genom successiv
addition av termerna i figurtalserier. —
Figuri’n {ital. figurina), liten figur,
statyett; målark., bifigur, i synnerhet i
bakgrunden av landskap. — Figuri’sm, teol.,
den åsikten att Gamla Testamentets
tilldragelser endast äro bildliga
framställningar av det nyas. — Figu’rlig, bildiig,
oegentlig.
Fi’kon, hot., frukterna av Fi’cus ca’rica o. a.
arter av släktet Ficus. Även frukter av
kaktussläktet Opuntia. — Fikonkaffe,
kaffesurrogat av rostade fikon. —
Fikonkaka 1. Fikonost, konfekt av torrpressade
fikon och mandlar. — Fikonkaktus, se
Opuntia.
Fikti’v {fr. fictif, av lat. fi’ngere, bilda,
dikta), uppdiktad; inbillad.) ( Re el och
Effektiv. — Fiktio’n, dikt; inbillning;
osanning. )( Realitet. Jfr Fingera.
Fik US, bot., se Ficus.
Fil., förk. för lat. Filius (se d. o.).
Fil {fr. file, av lat. fi’lum, tråd), sträcka,
rad (t. ex. av rum, vagnar o. d.).
Fila, lat., pl. av filum, tråd.
Filade’lfer, se Philadelphes.
Filadelfi’ (av gr. fi’los, vän, och adelfo’s,
broder), broderskärlek, kärlek till nästan.
— Filade’lfiska systemet, se Cellsystemet.
— Filadelfiska sällskap, sådana, som hava
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
