- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
469

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Filometor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Filometor—Finanser

469

tagen av sin systers make, den traciske
fursten Terevs, till hänmd mördade
dennes son och av honom anrättade en måltid
åt fadern. För att rädda henne undan
Terevs hämnd förvandlades hon av
gudarna till en näktergal.

Filome’tor, gr., "den moderälskande",
binamn på egyptiske konungen Ptolemaios
VI.

Filo’pator, gr., "den faderälskande", binamn
på den egyptiske konungen Ptolemaios IV.

Filopatri’, gr., fosterlandskärlek.

Filopedi’ (av gr. fi’los, vän, och pai’s, gen.
paido’s, gosse, barn), kärlek till barn samt
deras uppfostran och vård.

Filoposi’, gr., lust till starka drycker.

Filose’nsilke, garn av silkesavfall.

Filoso’f (gr. fiWsofos, av filos, vän, och
sofi’a, vishet), vishetsvän; vis;
förnuftsforskare, tänkare. — Filosofa’nt,
förnufts-krämare, en hantverksmässig
förnuftsmänniska. — Filosofa’ster, en föregiven
filosof. — Filosofe’m, filosofisk åsikt 1.
sats. —• Filosofe’ra, tänka grundligt och
förnuftsenligt, forska; göra slutsatser ur
förnufts grunder. — Filosofi’, eg.
vishetskärlek; vishet, världsvishet; vetenskap om
alltings yttersta grund (det absoluta) och
den relativa verkligheten, såvitt den därur
förklaras. — Filosofie doktor, eg. lärare i
vishet; titel för den som tagit högsta
lärdomsgraden inom filosofiska fakulteten
vid ett universitet. — Filosofie magister,
eg. mästare i vishet; filosofie doktor (se
föreg. ord); numera titel på den, som vid
svenskt universitet avlagt filosofisk
äm-betsexamen, vilken ingår bland
fordringarna för behörighet till ordinarie
ämnesläraretjänst vid allmänna läroverken. —
Filoso’fisk, till filosofien hörande. —
Filosofiska fakulteten, enl. gängse språkbruk
samtliga de universitetslärareposter och
universitetsvetenskaper, som ej höra till
den teologiska, den juridiska och den
medicinska fakulteten. —• Filosofiska stenen, de
vises sten. Jfr Alkemi. — Filosofi’sm,
skenbar vishet; hycklad, djupsinnighet,
sofisteri. — Philo’sophus non cu’rat, lat.,
det bryr en filosof sig icke om.

Filotekni’ (av gr. fi’los, vän, och te’knon,
barn), kärlek till barn.

Filotekni’ (av gr. filos, vän, och te’chne,
konst), kärlek till de fria konsterna. —
Filote’knisk (gr. fiWtechnos),
konst-älskande.

Filou, fr. (1. filo’), skälm, spetsbov, filur. —
Filoute’ra, listigt bestjäla, bedraga. —■
Filouterie (1. -öri’), listig stöld, fint
bedrägeri.

Fils, fr. (1. fiss), son; i förening med ett
familjenamn betecknar ordet den yngre
bäraren av detta, t. ex. Dumas fils, sonen
D. 1. den yngre D., i motsats mot D. père,
fadern 1. den äldre D.

Fi’lter 1. Fi’ltrum, medelt.~lat., allt, var-

igenom något silas för att klaras (tyg,
papper o. d.). — Filtra’t, den vätska, som
skall filtreras 1. som filtrerats. Även den
fasta återstoden. — Filtre’ra, låta en vätska
1. gas passera genom en porös kropp för
att renas. — Filtre’ring och Filtratio’n,
operationen och förloppet därvid. —
Filtre’rpapper, ett löst, olimmat papper,
som huvudsakl. användes vid filtrering. —
Filtrersten, grov sandsten, varigenom man
filtrerar vatten.

Filtromani’ (av gr. filtron, trolldryck, och
mani’a, raseri), kärlek, åstadkommen
genom en trolldryck. — Fi’ltrum, se Filter;
även kärleksdryck.

Filttapet, se Softtapeter.

Fi’lum, pl. Fila, lat., tråd.

Filu’r (av fr. filou), se Filou.

Fimafeng, nord. myt., "den flinke",
havsguden Ägirs tjänare, som dödades av Loke.

Fimbi, dets. som Aluchiharts (se d. o.).

Fi’mbria, lat., frans. — Fimbria’tus, -a, -um,
lat., bot., fransig.

Fi’mbul-Tyr, nord. myt., den store guden, ett
av Odens många namn. — Fi’mbulvinter,
den stora vinter, som föregår Ragnarök,
varar i tre år samt bebådar asagudamas
och världens undergång.

Finieta’rius, lat. (av fi’mus, gödsel), hot.,
växande på gödsel.

Fi’mosis (av gr. fimo’ein, snöra till), med.,
medfödd 1. förvärvad förträngning av
förhuden. Kan opereras.

Fin., förk. för lat. Finis, slut.

Fin, fr. (1. fäng), slut. — Fin de siècle (1.
-dö siä’kl), "sekelslut", ett från 1890-t.
stammande, spec. parisiskt uttryck, som
betecknar det ultramoderna, överretade
och blaserade i den västerländska kulturen
vid 1900-t:s slut. — à la fin (1. alla -), till
sist, till slut.

Fina’l (av lat. fi’nis, slut), som bildar 1. har
avseende på slutet av något; tonk.,
slutstycke, sista satsen av ett tonstycke. —
Finala konjunktioner, språkv.,
subordine-rande konjunktioner, som uttrycka en
avsikt 1. ett ändamål. — Finalite’t, en
ändamålsbestämd funktion 1. verksamhet. —
Finali’sm, fil, åskådning, som i motsats
mot mekanismen räknar med
ändamålssynpunkter i st. f. kausalitetssynpunkter.

Finance, fr. (1. fina’ngs), Financier, fr. (1.
finangsie’), se under Finanser.

Finanser (1. fina’ngser, fr. finances, av
gam-malfr. finer, med kontant betalning
uppgöra en affär), inkomster och utgifter (i
synnerhet statens);
förmögenhetsställning.— Financier, fr. (1. -sie’), person, som
är bevandrad i penningeangelägenheter 1.
ägnar sig åt finansiella företag. —
Finansdepartementet, ett av den svenska
statsförvaltningens departement, där
ärenden av finansiell natur beredas och
föredragas. — Finansie’ll, som angår
statsinkomsterna; som har avseende på för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0477.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free