- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
470

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Finansiell ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

470

Finansiell—Finsk-ugriska språk

niögenheten. — Finansman, se Financier.
— Finansminister, i dagligt tal benämning
på finansdepartementets chef. —
Finansrätt, rättsliga bestämmelser beträifande
statens finansväsen. — Finanstull, en tull,
som avser att bereda staten ansenliga
inkomster samt främst träffar
kolonialvaror o. a. lättare umbärliga artiklar. —
FinanstulLsystem, frihandel. )(
Protektion i s m.

Finansie’ll, FinansieV m. fl., se under
Finanser,

Finbränning, se Finering.

Fin de siècle, se under Fin.

Fi’ne, ital., tonk.y slut. — Al fine, tonk., till
slutet.

Finement, fr, (1. finnma’ng, av fr. fin, fin,
prydlig, lat. fini’tus, fulländad), fint;
slugt, fintligt. — Fine’ss, finhet,
prydlighet; sinnrikhet; slughet; grannlagenhet;
konstskicklighet.

Fi’nem re’spice, lat., hav målet för ögonen.

Fine’ring, met., finbränning, den
omsmält-ning, varigenom silver o. a. metaller renas
från små delar av främmande ämnen.

Fines herbes, fr. (1. finns erb), eg. fina örter;
benämning på en del vegetabilier, som
användas vid matlagning.

Fine’ss, se under Finement.

Fingal {1. fi’njal), gaeliskt mansnamn (av
fionn, furste, och geal, vit), hjältefigur i
den gamla gaeliska sagodiktningen,
upptagen i Ossianssångerna.

Fingalsgrottan, världsbekant basaltgrotta
på ön Staffa vid Skottlands v. kust.

Finge’ra {lat. fi^ngere), dikta, hitta på. —
Finge’rad, diktad. Jfr Fiktion. — Fingerad
räkning, se Conto finto.

Fingeravtryck (eng. Finger prints), se
Dak-tyloskopi.

Fingerborgsört, Fingerhatt, bot., Digita’lis
purpu’rea, tillhör fam. Scrophularia’ceæ.
Dess torkade blad utgöra drogen Fo’lia
digitalis. Jfr Digitalin och Digitalis.

Fingerdjur, zool., dets. som Aye-Aye (se
d. o.).

Finger lin g, sjöv., de hakar å rodret, som
ingripa i motsvarande märlor i akterstäven.

Finger prints, eng., fingeravtryck; titeln på
ett berömt arbete av engelsmannen Galton,
som ligger till grund för fingeravtryckens
moderna användning som
identifieringsmedel. Jfr Daktyloskopi.

Fingersvamp, bot., se Clavaria.

Fingersättning, se Applikatur.

Fingertång, bot., en på västkusten allmän
art Lamina’ria.

Fingerört, bot., se Potentilla.

Fini’, fr., fulländad; fulländning.

Fi’niglacia’l tid, se Senglaciala tiden.

Fi’nis, lat., ände, slut; ändamål. — F.
coro’-nat o’pus, änden kröner verket. — F.
malo’rum, slut på allt ont, allt är
överståndet. — F. Polo’niæ, eg. slut med Polen!
(Kosciuszkps utrop i slaget yid Maciejo-

wice 1794); sedermera: allt är förlorat, det
är förbi! — F. sancti’ficat me’dia,
ändamålet helgar medlen, jesuitemas
grundsats.

Fi’nish, eng., avslutning, slutkamp; bildl.,
fulländning, avrundning.

Fini’tum (av lat. fini’re, begränsa),
begränsat, bestämt. — Ve’rbum fini^tum, språkv.,
sammanfattningen av de till person,
nu-merus o. s. v. bestämda formerna av ett
verb.

Fi’njal, se Fingal.

Finkar, Finkfåglar, zool., se Fringillidæ.

Fi’nkel, kem., tekn., från finkelolja ej renat
brännvin. — Finkeljockum (av ty.
rot-välska jochem, av hebr. jajin, vin),
(dåligt) brännvin. — Finkelolja, en färglös,
oljelik vätska med genomträngande lukt,
bildas vid alkohol jäsning samt nyttjas vid
beredning av fernissor och till
framställande av vissa slags frukteter.

Fi’nkelsteiner, ett rött vin från Ahrdalen.

Fi’nkenwein, ty., ett vitt vin från Elsass.

Finksläktet, zool., fågelsläktet Fringilla.

Finländare 1. Finlänning, invånare i Finland,
dock oftast av svensk härstamning i
motsats till Finne.

Finmålare, de holländska kabinettsmålarna.

Finn, fornnordiskt mansnamn, den fintlige;
nord. myt., en dvärg 1. alv; i folksagan en
jätte, som åt S :t Laurentius byggde Lunds
domkyrka och vars bild finnes på en pelare
i dess krypta. Sagan poetiskt behandlad av
Tegner i "Gerda".

Finnar, finsk-ugrisk folkstam, företrädesvis
bosatt i Finland.

Finnborge den starke, senisländsk
sagohjälte.

Finnbär, bot., frukterna av Hippophaè.

Finne (gr. a’kne), med., genom stagnation
och inflammation i talgkörtlar och
hårsäckar uppkommen varblåsa.

Finnmyrten, bot., se Chamædaphne.

Finnros, bot., se Rosa.

Finnväv, textil., förr mycket allmän
dubbelvävnad i ylle till täcken, numera mest känd
i Bohuslän och Jämtland.

Finsen-behandling, med., behandling med
ljusstrålar av olika slag enl. metod av
nobelpristagaren N. R. Finsen. —
Finsen-institutet, ett av Finsen grundat
’’Lys-instituf^ i Köpenhamn, som mångenstädes
efterbildats.

Finska, se under följande ord.

Finsk-ugriska språk, utgöra tillsammans
med samojediskan den s. k. uralska
(ural-altaiska) språkstammen, och bestå av följ.
huvudspråk: Finska (fi. SuomA),
karelska (ö. Finland), vespiska (vid
Onega-sjön och s. om Svir), votiska (i
Inger-manland), ett mellanting mellan finska
och estniska (nuv. Estland), liviska
(Kurlands n. kust), lapska, samtliga tillhörande
den öster sjö finska gruppen; mordvinska,
d^lad i mokscha och ersa (kring Volga s.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0478.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free