- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
471

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fint ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fint—Fiskleverolj a

471

om Volgakröken) och tjeremissiska (kring
Volgakröken), utgörande Volgagruppen;
votjakiska (mellan Vjatka och Kama) och
syrjänska (kring floderna Petjora och
Kama) utgörande permiska gruppen;
voguliska och ostjakiska (kring Ob)
utgörande ob-ugriska gruppen samt
slutligen ungerska 1. magyariska, som
tillsammans med ob-språken anses bilda den
ugriska språkgruppen.

Fint (ital.y finta, av lat. fi’ngere, låtsa), list,
slughet; knep (i fäktning).

Fio’l, tonk.y vardaglig benämning på violin
(se d. o.); biljardt., ett stöd för spelarens
kö.

Fiole, se Phiole.

Fiona (L Fi’na) och Fionn (Z. Finn), gaeliskt
mans- och kvinnonamn (av fion, sanning),
den sanningsälskande.

Fio’ma, det latiniserade namnet på Fyn.

Fior di Francia, ital. (L - fra^ntja), eg.
Frankrikes blomma; ett brocherat
atlas-tyg.

Fiori’ngräs, bot., namn på Agro’stis
stoloni’-fera.

Fiori’no 1. Fiorino d’oro, ital. (1. fiåri’nå
då’rå), "guldflorin", medeltida italienskt
mynt.

Fioritu’r (ital. fiorituWa, av fiori’re, smycka
med blommor) 1. Mane’r, tonk., prydnad i
sång; figurerad musik.

Fiotispråket (av mfioti, neger), ofta brukad
men mindre riktig benämning på
Kisi-kongo (Kongospråket).

Fire’ngi 1. Fire’nki, turk., franker, turkarnas
vanliga benämning på européer. Se
Fe-renghi.

Firenze, italienska namnformen för Florens.

Firewood, eng. (1. fajr-ood), splitved,
bräd-och plankstump (0,5—5,5 eng. fot), som
blir över vid klampningen. Säljes på
England som bränsle, lådämnen m. m.

Firkin, eng. (1. fö’rkinn), "fjärding",
engelskt rymdmått för maltdrycker, numera
omkr. 41 1., förr (och alltjämt i
Nordamerika) 37 1. för öl, 41,5 1. för porter;
föråldrad engelsk smörvikt = 25,4 kg.;
såpvikt = omkr. 29 kg.

Firm, eng. (1. förm), firma (se d. o.).

Fi’rma, ital. (av lat. fi’rma’re, fastställa;
ty. Firma; eng. Firm; fr. raison sociale;
ital. ragione 1. ditta), eg. bestyrkt
underskrift; handelst., det namn, varunder ett
handels- 1. fabrikshus driver sina affärer.
— Firmamärke, handels- 1. varumärke. —
Firmaregister, handelsregister.

Firmame’nt (av lat. firmame’ntum, stöd,
fäste), himlafäste, himlavalv.

Firmame’ntsten, se Elementsten.
Firma’n, oriktig form för Ferman (se d. o.).

Firn, geoL, en mer 1. mindre fast massa,
bestående av iskorn, som genom samfälld
verkan av sol och smältvatten samt dettas
frysning bildas av den s. k. högsnön på
fjällens övre men ej högsta delar. Firn-

isen ger upphov till gletscherna. —
Firn-linje, snögräns.

Firniss, ty., ett handelsnamn på
Bärnsten.

First, ty., byggn., takås.

First dass, eng. (1. först klas), första
klassens, förstklassig.

First-rate, eng. (1. först-rät), av första rang
1. klass, bästa sort, prima.

Firth, eng. (1. förth; sv. fjord), i Skottland
namn på djupa havsvikar.

Fisca’liter, se Fiskaliter under Fiscus.

Fiscal reform, eng. (1. fi^skäl rifå’m),
skattereform.

Fisch (fr. fiche), spelmark.

Fischbeck-rasen, tysk nötkreatursras.

Fischietto, 11, ital. (1. ill fiskiättå),
"Visselpipan", italiensk skämttidning.

Fischy, se Fichu.

Fi’scus, lat., eg. en flätad korg, fruktkorg,
penningkorg; hos romarna en särskild
kassa, i synnerhet den som stod till
kejsarens disposition (i motsats till ærarium,
den allmänna skattkammaren);
räntekammare, statskassa. — Fi’skus, staten i
egenskap av den, som
förmögenhetsrättigheter tillkomma, "kronan". — Fiska’l,
ämbetsman, som bevakar statens (kronans)
rätt, allmän åklagare. — Fiskalise’ra,
rannsaka, åklaga, i synnerhet för att
beivra av ämbets- 1. tjänstemän begånget fel
i tjänsten. — Fiska’lisk aktion, jur., åtal
i hovrätt av allmän åklagare mot
ämbets-1. tjänstemän för fel i tjänsten. —
Fiska-lisk rätt 1. Fi’skusrätt, de rättsliga
förmåner, som blivit fiskus tillerkända. —
Fiska’liter, på fiskalisk väg.

Fiseti’n, kem., se Fisett-trä.

Fisettholtslack, se Fisett-trä.

Fise’tt-trä, Fise’ttholts, ved av Rhus co’tinus
(fam. Anacardia’ceæ). Användes som
färgträ, även under namnen oäkta
gul-holts 1. ung fustik. Färgämnet
kallas Fiseti’n 1. Fustün. Dess
lerjordsförening Fisettholtslack.

Fisk 1. Mastfisk, sjöv., mastspår, masthål.

Fiska’l, Fiskalisk m. fl., se under Fiscus.

Fiskareringen, påvens sigillring, som bär en
bild av aposteln Petrus (fiskare till yrket).

Fiskarna (lat. Pi’sces), astr., dels ett tecken
i djurkretsen, dels en stjärnbild.

Fiskben, benämning på valbarder.

Fiskblåsa, byggn., se Flamboyantstil (under
Flambeau).

Fiskestriler, se Striler.

Fiskgjuse, zooL, en dagrovfågel, Pa’ndion
halia’etus.

Fiskgua’no, guano, beredd av torkade och
malda fiskrester.

Fisk jubilee singers, se Fisk University.

Fiskleverolja 1. Fisklevertran, farm., 0’leum
je’coris ase’lli, fås ur levern av flera
torskarter. Brukas mot engelska sjukan
och skrofler samt i lungsot.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0479.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free