- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
474

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Flakes ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

474

Flakes—Flavius

skenlig, uppenbar. — In flagra’nti
(cri’-mine), lat.y 1. En flagrant délit, fr, (1. ang
flagra’ng deli’), på bar gärning, under
utövning av förbrytelsen.

Flakes, eng, (I, flä’iks), flingor, ett slags
preparat av majs, korn o. s. v.

Flambage (Z. -ba’sj), se Flambera,

Flambeau, fr, (I, flangbå’), fackla, vaxljus.

— Flamboyant, fr, (I, flangbåaja’ng),
flammande, fladdrande. —•
Flamboyant-stil, hyggn,, franska sengotiken, det
praktfulla, men extravaganta och överlastade
dekorationssätt, som i början av 15 :e årh.
blev vanligt i Frankrikes götiska
arkitektur, med mönster, liknande flammor (s. k.
fiskblåsor).

Flambe’ra, kem,, hastigt upphetta i fri låga.

— Flambage {I, -ba’sj), 1. Flambe’ring,
hastig upphettning i fri låga.

Flamberge {I, flangbe’rsj, av fr, flanCy sida,
och ty, hergeUy skydda [härledningen f. ö.
omtvistad]), urspr. sagohjälten Rolands
svärd; sedermera slagsvärd med
vågfor-mig klinga.

Flamboyant, Flamboyant-stil, se
underF/am-beau,

Fla’men, pl. FIa’miiies, lat.y offereldtändare;
hos de gamla romarna titel för den präst,
vars tjänst var helgad åt någon viss
gudomlighet. De förnämsta bland dessa
präster voro: flarnen Jupiters
präst,/Za-men Martia’lis, Mars’ präst, och flarnen
Quirina’liSy Quirinus’ präst. Till skillnad
från de lägre prästerna kallades de
ma-jo’res och utsågos bland patricierna. De
andra kallades mino’res och kunde utses
bland plebejerna; makan till en flarnen
nämndes flaminica och tjänstgjorde som
off ert änder ska.

Flame-tree, eng, {I, flä’im-tri), "eldträd". Se
Brachychiton,

Flami’ngo, zool.y arter av släktet
Phæni-co’pterus (ordn. Andfåglar).

Flamiska språket, dets. som Flamländska,

FIa’mländare {ty, Flamländer, Flamänder),
den lågtyska befolkningen i Belgien.

Fla’mländska 1. Fla’mska språket tillhör den
lågtpka språkgrenen och skiljer sig
obetydligt från holländskan.

Flamländska hästen, kallblodig hästras från
Nordsjökusten.

Fla’mmans, lat, (av fla’mma, låga), hot,,
lysande. — Fla’mmea, -um, lat,, brandgul.

Fla’mmula, lat,, liten låga; hot,, ett
skiv-svampsläkte, flammingar (mest på
stubbar).

Flampunkt, lägsta temperatur, vid vilken en
vätska avger antändbar gas.

Flamsk vävnad = Haute-lisse (se d. o.).

Flamört, bot,, se Phlox,

Flanc, fr, {I, fläng), sida. — F. dextre (I,
-de’xtrö), herald,, den del av en sköld som
heraldiskt ligger till höger om en lodrät
skura, om den utgör en tredjedel av
skölden. Kallas även Post, — F. sinistre {I, -

sini’strö), den del av en sköld som
heraldiskt ligger till vänster om en lodrät skura,
om den utgör en tredjedel av skölden.
Kallas även Ginpost.

Fla’ndriska nötkreatursrasen, utmärkt
mjölkboskap från franska Flandern.

Flane’11 (fr. flanelle, av gammalfr. flainey
paradtäcke, och detta troligen av mlat.
flami’neum, ylletyg, av fla’men [se d. o.],
vilken person bar kring huvudet en bindel
av ylle), ett slags lätt, mjukt ylletyg.

Flane’ra {fr. flåner), driva omkring på
gatorna. — Flanö’r (fr. flaneur),
dagdrivare, person, som flanerar.

Flank (fr. flanc), sida. — Flank€’ra, krigsk.,
bestryka 1. betäcka från sidan; sätta 1.
ställa på sidan. — Flankona’d, fäktk.,
sido-stöt. — Flankö’r, ryttare kringströvande
för att rekognoscera.

Flanö’r, se under Flanera.

Flashspektrum, fys., hastigt framlysande
spektrum.

Flaskkurbits, hot.y se Lagenaria.

Flaskpost, folkrättsligt skyddad befordring
av underrättelser från fartyg i vattentätt
slutna flaskor, som fortskaifas av
havsströmmen.

Flat, eng. (1. flätt), plattryckt; tonk., den
med en halv ton sänkta tonen, t. ex. d flat
— dess.

Flatheads, eng. (1. fla’thädds),
’’platthuvuden", en fåtalig indianstam i Förenta
staterna i Nordamerika.

FIatte’ra (fr. flatter, av gammalty., flaz, sv.
flat), eg. jämna 1. stryka med handen;
smickra; smeka. — Flatterie, fr. (1. -öri’),
smicker. — Flattör 1. Flatteur (1. -ö’r),
smickrare.

Flatule’nt, lat. (av fla’tus, väder), med.,
uppblåst, väderstinn. — Flatule’ntia 1.
Flatu-le’ns, väderstinnhet, väderkolik. — Fla’tus,
väder.

Flatö-boken, en märklig isländsk handskrift
i Köpenhamns kungl. bibliotek.

FIa’u, ty., matt, kraftlös; handelst, utan
efterfrågan, svåromsättlig (om varor);
visande benägenhet att falla (om pris).

Fla’uto, ital., flöjt. — Flauta’ndo, tonk., likt
flöjttoner. — Flauto di Pan, en
metallstämma i orglar. F. dolce (1. - dåltje),
den förr brukliga näbb- 1. snabelflöjten. —
F. pi’ccolo, liten flöjt. Se Piccolaflöjt. —
F. trave’rso, tvärflöjt. — Flauto’ne,
basflöjt.

Flave’doskal, den yttre, gula delen av
apelsin-, citron- och pomeransskal.

Flave’scens, lat., bot, gulaktig, gulnande.

Flavesce’ra (lat. flave’scere, av fla’vus, gul),
gulna. —■ Flavesce’nt, gulnande, gulaktig.

Fla’vidus, lat., bot., gulaktig.

Flavi’n, är en fabriksprodukt, som innehåller
nästan ren quercetin (se d. o.).

Fla’vius, ryktbar romersk släkt, från vilken
Flaviernas dynasti härstammade.

FIa’vius och Fla’via, Flavia’nus och Fla-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0482.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free