- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
475

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Flavo-albus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Flavo-albus—Flinta

475

via’na, latinska mans- och kvinnonamn (av
fla’vus, gul).

Fla’vo-a’lbus, lat., hot., gulvit. —
Fla’vo-bru’nneus, lat., hot., gulbrun. —
FIa’vo-vire’scens, lat., hot., gulgrön.

Flavo’ner, kem., bensoderivat av pyron,
sub-stituerade med en grupp fenyl. —
Flavo-no’l, den viktigaste av flavonerna, vars
oxiföreningar utgöra gula färgämnen i
naturen.

Fla’vus, -a, -um, lat., bot., ljusgul.

Fl. dan., förk. för Flora danica (se d. o.).

Fle’bile, ital., tonk., klagande, sorgligt.

Flebi’t (av gr. fle’hs, blodåder), med.,
inflammation i ett blodkärl med venöst blod.
— Flebolft, en vid flehit uppkommen
förkalkad fibrinpropp. — Flebosklero’s,
för-tjockning av blodådrornas väggar.

Flèche, se Flesch.

Flecta’mus ge’nua, lat., "böjom knä",
diakonens uppmaning till bön i katolska kyrkan.

Fle’ctere si ne’queo su’p€ros, Achero’nta
move’bo!, lat., se under Flektera.

Fleet-in-being, eng. (1. flit-in-bi’ing), "en
flotta, som finnes till", sjöstrategi sk
be-benämning på en, vanligen underlägsen
flotta, som, stödd på en god operationsbas
och undvikande ett avgörande med fienden,
genom sin tillvaro förhindrar större
fientliga företag mot egen kust.

Fleet-Street, eng. (1. flit-strit), gata i
Londons City, bekant som tidningarnas
högkvarter.

Fle’gethon 1. Pyrifle’gethon (av gr. pyr, eld,
och fle’gein, brinna), gr. myt., en av
underjordens floder.

Fle’gma, gr. (av fWgein, brinna), urspr.
brand; senare förment segt slem i blodet;
fig., tröghet, liknöjdhet. — FIegma’ticus 1.
Flegma’tiker, trög, liknöjd människa. —
Flegma’tisk, kall, trög, liknöjd. Jfr
Temperament.

Flegmasi’ (av gr. fWgein, brinna), med.,
serös utsvettning i bindväven under huden,
alstrad av en hämning i blodomloppet.

Flegma’tiker, Flegma’tisk, se under Flegma.

FIegmo’n 1. Flegmone’ (av gr. flegmone’,
hetta), med., varbildande
bindvävsinflammation. — Flegmonö’s, som åtföljes av
varbildning.

Flegy’as, gr. sag., son av Ares och Chryse
och härskare över Orchomenos i Beotien,
blev till straff för det han uppbränt
Apol-lons tempel dödad av guden.

Flekte’ra (lat. fWctere), böja. —
Flekte’-rande språk, språkv., böjningsspråk, d. v. s.
sådana, vilkas ord böjas 1. förändras till
sin form för att uttrycka olika
gramma-tiska förhållanden. — FIecta’mus ge’nua,
lat., låtom oss böja våra knän. — Fle^ctere
si ne’queo su’peros, Achero’nta move’bo,
om jag icke kan beveka de höga gudarna,
skall jag sätta avgrunden i rörelse.
("^nelden" av Vergilius.) — Flexfbel,

böjlig. — Flexibilite’t, böjlighet. —
Flexio’n, böjning, ordböjning.

Flen 1. Magf len, gammal benämning på
magsyra och magkatarr.

Flenkampe, hot., se Phleum.

Fle’ntes, lat. (av fle’re, gråta), eg. de
gråtande 1. bönfallande; i gammalkristna
kyrkan botgörare, som utanför kyrkan
anropade förbigående att bedja för dem.

Flenört, bot., se Scrophularia.

Fle’re, lat., gråta. — Est quæ’dam fle’re
vo-lu’ptas, det är ett slags vällust att gråta.
(Ovidius.)

FIe’sch (fr. flèche), krigsk., ett lågt verk
med två faser (sidor), vilket bildar en
ut-springande vinkel.

Flessi’bile, ital. (av lat. flexi’bilis, böjlig),
tonk., flytande, smidigt.

Fletre’ra (fr. flétrir), brännmärka, skymfa.

Fleur, fr. (1. flör), blomma. — F. de Ils (1.
-dö Ii), herald., fransk 1. heraldisk lilja, en
stiliserad lilja, som sedan 12 :e årh.
förekommit i de franska konungarnas vapen.
— Fleurs d’orange (1. -dåra’nsj),
orangeblommor.

Fleurett (1. flöre’tt, fr. fleurette, dimin. av
fleur, blomma) 1. Flöre’tt, liten blomma;
fig., fint smicker, komplimang. — Fleuri’st
1. Flör’ist, blomstervän; blomsterhandlare;
tillverkare av konstgjorda blommor.

Flexfbel, Flexio’n, se under Flektera.

Flexica’ule, lat. (av fWxus, böjning, och
ca’ulis stjälk), hot., med krökt stjälk. —
FIe’xilis, lat., bot., böjlig. — Fle’xipes, lat.
(av pes, fot), hot., med krökt fot. —
FIexuo’sus, lat., bot., flerböjd.

Fle’xor, lat. (av fWctere, böja), anat.,
böj-muskel.

Flexu’r (av lat. flexu’ra, böjning), geol.,
böjning av ett horisontellt berglager, som ej
är så stark att den bör kallas veck.

Flibustiär 1. Fribustier, fr. (1. -bystie’,
förmodligen av höll. vryhuiter, av vry, fri,
och boot, byte), fribytare; mäktiga och
djärva sjörövare, som under 17 :e och 18 :e
årh. Hade sitt tillhåll i Västindien och voro
en verklig skräck för spanjorerna. Jfr
Boucanier.

Flicksländor, zool., se Agrionidæ.

Fliegende Blätter, ty. (1. fli’g-), eg. flygande
blad; tysk illustrerad skämttidning, sedan
1844 utg. i München.

Fliknäva, bot., se Geranium.

Flikplister, bot., se Lamium.

Flimmer-epite’l, histol, ett slags epitel (se
d. o.), som utgöres av med fina, ständigt i
rörelse varande hårlika bildningar
(flimmerhår) försedda celler. Bekläder en del av
människans och de högre djurens
kropps-håligheter.

Flinta (ty. Feuerstein), miner., ett mineral,
som består av amorf och kristalliserad
kiselsyra samt mest förekommer i
krit-berg i form av s. k. flintbollar. Användes
vid porslinstillverkning; under stenåldern

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0483.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free