Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Flores antimonii ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Flores antimonii—Fluktuera
477
Flo’res antimo’nii, kem., farm.,
antimon-oxid. — F. arni’cæ, hästfibleblommor. —
F. balaustio’rum du’plices, granatträdets
blommor. — F. bensoes, bensoesyra (se
Bensoe). — F. brayeræ = Flores Kusso{se
nedan). — F. calcatrippæ 1. calcitrapæ,
blommorna av DelpMnium Conso’lida. —
F. cale’ndulæ, saffransblommor. — F.
ca’r-thami, blommorna av vild saffran. — F.
caryophy’Ili, kryddnejlikans vid rökeld
torkade blomknoppar. — F. ca’ssiæ,
frukterna av vissa kanelarter, "kanelknopp",
F. chamomfllæ, kamomillblommor. — F.
chamomfllæ roma’næ, romersk kamomill.
— F. ci’næ, maskfrö. — F. convalla’riæ
maja’lis, blommorna av liljekonvaljen. —
F. grana’ti, granatblommor. — F. hype’rici
och He’rba hyperici, johannisört. — F.
Ku’sso, se Kusso. — F. lava’ndulæ,
lavendel. — F. ma’lvæ arbo’reæ, blommorna av
Althæ’a ro’sea. — F. millefo’lii, rölleka. —
F. na’phæ, pomeransblommor. — F.
para-ly’seos 1. pri’mulæ, blommorna av Pri’mula
ojficina’lis. — F. persico’rum, blommorna
av Fe’rs%ca vulga’ris. — F. pru’ni spino’si
1. acacio’rum, blommorna av Pru’nus
spi-no’sa. — F. py’rethri, blomkorgarna av
Py’rethrum cinerariæfo’lium. Utgöra, fint
stötta, ett gott insektspulver. — F.
ro’sæ, kronbladen av törnrosor. — F.
sam-bu’ci, fläderblommor. — F. saiito’nici =
Flores cinæ (se ovan). — F. stæcha’dis
citrfnæ, blommorna av Gnapha’lium
are-na’rium. —• F. su’lphuris, svavelblomma.
F. tanace’ti, blomkorgarna av renfana,
Tanace’tum vulga’re. — F. ti’liæ,
lindblommor. — F. urtfcæ mo’rtuæ, blommorna av
La’mium a’lhum. — F. verba’sci,
kungsljusblommor.
Flo’res och Blanzeflo’r, en av Eufemia visorna
(se d. o.).
FIore’tt, se under Flor.
Floriace’nser, Flore’nser, Florie’nser,
medlemmar av en italiensk munkorden, på
1100-t. stiftad av Joakim i Flore.
Flo’ribus (av lat. flos, blomma), ett
gammaldags, mycket högt glas, vars tömmande
fordrade en viss konst.
Flo’ridus, lat. (av flos, blomma, pl. flo’ris),
hot., blomstrande.
Flori’deæ, bot., Rödalger, en grupp
rödfärgade alger.
Flo’ridajord, dets. som Valkjord (se d. o.).
Flo’ridavatten, en amerikansk parfym.
Floridzfn, kem., en glykosid i rotbarken av
fruktträd.
Florie’nser, se Floriacenser.
Florile’gium, se under Flor.
Flori’n 1. Flore’n (mlat. flore’nus, av lat.
flos, blomma, ital. fiorino, fr. florin),
eg. ett guldmynt, som före 1200-t.
präglades i Florens; sedermera liktydigt med
’’gulden" 1. "gyllen", ett mynt av olika
värde i olika länder.
FIori’st, se under Flor.
FlorogIuci’n, kem., ett ämne, som bildas vid
smältning av en del hartsarter o. a. ämnen
ur växtriket med kali.
Flos, pl. FIo’res, lat., blomma. — F. a’quæ,
vattenblomma. — F. ca’ssiæ, kanelknopp.
—• F. cu’culi, gökblomma. — F. femlni’nus,
honblomma.
Flo’skel, Flo’skler, FloskuIö’s, se under Flor.
Flosspiké, se Pikébarchent.
Flöt, da. {1. flått; av fr. flot, bölja), flott,
flytande; överdådig, överflödig. Jfr Flott.
Flotagräs, hot., se Sparganium.
Flotatio’n {eng. flotation, flytning), en
metod att anrika malmer.
Flott (Z. flått, av fr. flotter, flyta), sjöv.,
flytande, lös, rörlig (om fartyg); ty.,
munter, vaken; överdådig, överflödig. Jfr
Flot. — Flotta, ett antal under
gemensam befälhavare förenade skepp; en stats
krigsmakt till sjöss; en stats
handelsflotta. — Flottage, fr. (1. -a’sj),
timmer-flottning. — Flotte’ra, vackla, röra sig
utan stadga och styrsel. — Flottilj, liten
flotta. — FIottö’r, lyftkropp, som håller en
annan kropp flytande; anordning för
angivande av vattenståndet i ett kärl.
Flourish, eng, {1. flå’rrisj), fanfar (se d. o.).
Flowery-pecco, se Pecco.
Flox, hot., se Phlox.
FL pl., i trädgårdslitteratur vanlig förk. för
lat. flo’ribus pWnis, med fyllda blommor.
Flua’t, Fluate’ra, FIuate’ring, se
Stenhärd-ningsmedel.
Flu’ctuat nec me’rgitur, lat., se under
Fluktuera.
Fluent, se Fluxion.
Flugblomster, hot., se Linaria och Ophrys.
Flugfångare, hot., se Drosera, Droseraceæ.
Flugsnappare, zool., se Musicapa.
Flugsten, kem., pulveriserad arsenik, vilken
nyttjas som fluggift.
Flugsvamp, hot., se Amanita.
Fluida’lstrue’rad, geoL, utbildad med
fluidal-struktur. — Fluida’lstruktur, se Struktur.
Fluid drachm, eng. (1. fljo^id drakm),
rymdmått = 29,6 kbcm. — F. ounce (1. - a’ons),
rymdmått = 3,7 kbcm.
Fluidite’t, se under Fluidum.
Fluid ounce, se under Fluid drachm.
Fluid ozon, eng. (1. fljo’id åsån), ozonvätska.
Flu’idum, lat, vätska, flytande ämne; även
allt som tankes i flytande tillstånd. —
Fluidite’t, atomernas lättrörlighet och
för-skjutbarhet hos vätskor och gaser.
Flu’itans, lat. (av flu’idum, vätska), hot,
flytande.
Fluktuation, se Fluktuera.
Fluktuationsstruktur, geol., dets. som
Flui-dalstruktur.
Fluktue’ra {lat. fluctua’re, sly flu’c tus, bölja),
stiga och falla; variera; vackla, vara
obeslutsam. — Fluktuatio’n, svallning;
ostadighet, vacklande; med., det tecken som
ger till känna ansamlingen av någon
vätska (vatten, var 1. d.) i någon av kroppens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
