Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fluminel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
478
Fluminel—Fläckvatten
håligheter. — Fluktuö’s, svallande;
vacklande. — Flu’ctuat nec me’rgitur, lat., det
böljar upp och ned, men kantrar icke.
(Staden Paris’ valspråk, som avser
stadsvapnet i skölden: ett skepp).
Flumine’l, förfalskade safflor (se d. o.).
Flundror, zooL, en viktig fiskfamilj,
Pleu-rone’ctidæ. Hit höra bl. a. släktena
Arno-gwssusy Bo’thuSy Hippoglo’ssus,
Pleuro-ne’ctes och So’lea.
Flunky 1. Flunkey, eng. (1. flö’nki), lakej,
servil tjänare; tallriksslickare. —
Flunkey dom, tallriksslickarnas skrå;
snobbar-nas värld. —• Flunkeyfsm, snobbaktigt
väsen; snobbig karaktär.
Flu’or, lat., med., flytning.
Fluo’r, kem., ett gasformigt, gröngult
grundämne, som häftigt angriper
respirations-organen samt tillsammans med vatten ger
ozon och fluorväte. — Fluorvätesyra, en
förening av fluor och väte, som brukas till
etsning och som med baser giva salterna
fluorider och fluorurer.
Fluorammo’nium, kem.,^ seAmmoniumfluorid.
Fluoresce’n, tekn., en tjärfärg med en
praktfull grön skiftning.
Fluoresce’ns 1. Iridise’ring, fys., en egenskap
hos vissa fasta kroppar och lösningar att
själva utstråla ljus, då de belysas. —
Fluo-resce’ra, hava denna egenskap.
Fluori’t, se Flusspat.
Fluorosko’p, fys., ett av den amerikanske
uppfinnaren Edison utarbetat instrument,
som direkt för ögat i fullt dagsljus
åskådliggör samma saker som Röntgens
x-strå-lar (se Röntgenstrålar).
Fluss (av ty. fHessen, flyta), med., flytning
1. serös avsöndring från någon kroppens
slemhinna 1. andra delar; kem., lättsmält
ämne, vilket tillsättes vid smältning av
metaller. Svart f. består av kol och
kalium-karbonat, vit /. av salpeter och
kalium-karbonat.
Flussfeber, med., katarr (se d. o.).
Flusspa’t, miner., ett mineral, bestående av
fluorkalcium. — Flusspatsyra, kem.,
fluorvätesyra.
Flüte, fr. (1. flytt), flöjt. — F. d’amour (1.
-damo’r), en flöjtstämma i orgeln. — F.
douce (/. - dos), se Flauio dolce. — F.
traversière (1. - siä’r) = Flauto traverso
(se d. o.).
Fluvia’l 1. Fluviatn (av lat. flu’vius, flod),
hörande till floder; hot., växande i vatten;
miner., som avlagrats i rinnande vatten.
Fluvia’les, hot., se Potamogetonaceæ.
Fluvia’tilis, -e, lat, hot., växande vid 1. i
floder.
Fluvioglacia’l (av lat. flu’vius, flod, och
gladdes, is), geol., bildad genom avlagring ur
istidens älvar, isälvar.
Fluviomarfn, hiol., som förekommer i bräckt
vatten.
Flux de bouche, fr. {1. fly dö bosj), eg. mun-
flöde, spottflytning; fig., talträngdhet,
ordflöde.
Fluxio’n, fr., fluss (sjukdom). —
Fluxions-räkning 1. Fluxionskalkyl, ett av den
engelske matematikern Newton uppfunnet
räknesätt (numera ur bruk), som motsvarar
differentialräkning (se d. o.). Den
föränderliga storheten kallades av Newton
flue’nt.
Flu’xus, lat., eg. flytning; flod 1. uppsjö.
Flu’xus splene’ticus, lat., med., se Melæna.
Flyak (av gr. fly’aks, pratmakare), i det
gamla Grekland och Rom kringvandrande
gycklare och skådespelare, som i grotesk
kostym uppförde folkliga farser. —
Flyakografi’ (av gr. gra’fein, skriva), ett
slags parodiskt drama, uppfört ^NFlyaker,
även kallat Hilarotragedi.
Flyer, eng. (1. fla’jör), sportt., häst, som
förmår utveckla stor snabbhet på kort distans
men saknar uthållighet. ) ( S t a y e r (se
d. o.).
Flygande holländaren, enl. en allmänt
utbredd sägen en holländsk skeppare från
17 :e årh., som till straff för sina synder
utan rast och ro svävar omkring på sitt
spökskepp över haven och vars åsyn
bringar fara och undergång. Denna sägen
har i operaform behandlats av den tyske
kompositören Richard Wagner, poetiskt av
V. Rydberg m. fl.
Flygel (av ty. Flügel, vinge), byggn.,
sidobyggnad, som bildar vinkel mot
huvudbyggnaden ; änden av en fasad, gavel;
vardera halvan (dörrflygel) av en rörlig
dubbeldörr (flygeldörrar); tonk., vingformigt
piano. — Flygelglas, venetianska
dricksglas med flyglar 1. utsprång på ömse sidor
av den höga, smäckra foten.
Flygfisken, astr., en stjärnbild (lat. Volans)
på s. hemisfären.
Flyghavre, hot, se Avena.
Flyglamhet, se Majsjuka.
Flygmaskin 1. Aeropla’n, en maskin vars
tyngd uppväges av det genom rörelse i
förhållande till luften uppkomna
luftmotståndet mot bärplanen 1. vingarna. Dessa
kunna vara ett par som hos m o n o p 1 a
-n e n 1. två par som hos b i p 1 a n e n o. s. v.
Flykte’n (gr. fly’ktaina), blåsliknande
bildning på binde- 1. hornhinnan vid skrofulöst
ögonlidande.
Fly sch, geol., schweizisk benämning för en
grupp inom Alperna förekommande
bergarter tillhörande kritsystemet och undre
tertiärsystemet.
Flytande last, handelst., varulast, som
skeppas till en annan plats för att där, odelad,
säljas från fartyget.
Fläcksjuka, hot., se Cladosporium.
Fläckvatten, engelskt, beredes av 3,5 gr.
bensin, som löses i 75 gr. vattenfri alkohol,
vartill sättes 25 gr. ammoniak. Ett gott
medel mot syre-, fett-, harts- och
vax-fläckar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
