- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
480

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Folia aconiti ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

480

Folia aconiti—Fond

Fo’lia aco’niti, hot.y bladen av flera vilda
Aconitum-diXtev. — F. angre’ci 1. Faham
= Bourhonté (se d. o.). — F. a’nthos =
Folia Tosmarini (se nedan). — F. aura’ntii,
pomeransblad. — F. bellado’nnæ, farm.,
bladen av A’tTopa Bellado’nna. — F.
bu’cco, buccoblad, bladen av några på
Goda Hoppsudden växande buskar. —
F. ca’rdui benedi’cti, bladen av
kardbene-dikt (se d. o.). — F. co’cæ, cocablad. Se
Coca, — F. datu’ræ = Folia stramonii (se
nedan). — F. digita’lis, bladen av
fingerborgsörten. Se Digitalis, — F. fa’rfaræ 1.
tiissila’ginis, bladen av Tussila’go fa’rfara,
—• F. Guaco, blad, stjälkar och frukter av
Mica’nia Guaco. — F. hyoscy’ami,
bolmörtsblad. Verksam beståndsdel är
alka-loiden hyoscyamin. — F. i’licis
para-guaye’nsis = Paraguayte (se d. o.). —
F. la’uri, lagerblad. — F. lauroce’rasi,
bladen av Pru’nus lauroce’ rasus. — F.
ma’lvæ, kattostblad. — F. menya’nthis,
F. trifo’lii aqua’tici 1. F. tr. fibri’næ,
bladen av Menya’nthes tTifolia’ta. — F.
nico-tia’næ, bladen av virginsk tobak,
taha’cum. Verksam beståndsdel är den
giftiga alkaloiden nikotin. — F. para’guæ,
apalakte, bladen av flera //eic-arter. —
F. rhodode’ndri chrysa’nthi, sibiriska
alprosblad. — F. rosmari’ni 1. F. a’nthos,
rosmarinblad, bladen av Rosmari’nus
offici-na’lis. — F. sa’lviæ, bladen av Sa’lvia
ojficina’lis. — F. se’nnæ, sennablad, bladen
av åtskilliga Ca’ssm-arter. — F.
stra-mo’nii, spik-klubbeblad, bladen av Datu’ra
stramo’nium. — F. the’æ, teblad. — F.
tri-fo’lii aqua’tici och F. tr. fibri’næ, se Folia
menyanthis. —■ F. u’væ u’rsi, mjölonblad.

Folia’ceus, lat. (av fo’lium, blad), hot.y
bladlik. — Folio’sus, lat.y bot., bladrik.

Folia’nt, Foliatio’n, Fo’lie, Folie’ring, se
under Folio.

Folie, fr. (1. fålli’), vansinne; narraktighet,
dårskap. — F. d’Espagne (1. - despa’nj),
ett slags spansk solodans. — Folies
dra-matiques, {1. - dramati’ck), eg. dramatiska
tokerier 1. narrstreck; namn på en
operettteater i Paris.

Fo’lio (ablativ av fo’lium, se d. o.), eg. på
sidan; sidan, t. ex. folio 1; ett visst
bokformat, där varje ark är viket endast en
gång. — F. ve’rso, på bladets baksida. —
F. re’cto, på bladets framsida (i
handskrifter). — In folio, i folioformat. — En
narr in folio, en stor narr. — Folia’nt, bok
i folioformat. — Foliatio’n, lövsprickning;
bot, blombladens inbördes läge. — Fo’lie
1. Folie’ring, beläggning på glas för att
framställa speglar; även tunt blad av
metall, färgat papper o. s. v., som lägges
under genomskinliga ämnen, t. ex.
ädelstenar, för att höja deras glans. —
Fo-lie’ra, belägga med folie; även paginera
(se d. o.). — Folioräkning, upp- och
avskrivningsräkning.

Fo’lium, pl. Fo’lia, lat., blad; sida i en
handlandes räkenskapsböcker, etc. Jfr Folio.

Folke, fornnordiskt mansnamn, den modige;
även följeslagare och huvudman. Därav
Folkung och Folkunge. Namn på
stamfadern för Fokungaätten.

Folketymologi’, en på ljudlikhet grundad,
vanligen av allmogen gjord naiv
sammanställning av ej besläktade uttryck, t. ex.
jämna steg för gymnastik, stirreskåp för
stereoskop.

Folklore, eng. (1. få’klår 1. fålklår), eg.
folk-vitterhet 1. folkets vetande;
sammanfattningen av de bland folket, särskilt
allmogen, genom muntlig tradition fortplantade
sagorna, visorna, talesätten, sederna m. m.
Folklori’st, person, som studerar folklore.

— Folkloristi’k, vetenskapen om folklore.

— Folklorfstisk, till folklore hörande.

Fo’lkmar, mansnamn, på tyska Volkmar (av

volk, folk, och mar, man, 1. mari, berömd),
folkets man 1. folkets ära.

Fo’lkvang, tcord. myt., gudinnan Fröjas
boning. Namnet betyder eg. krigshärens fält
och häntyder således på, att Fröja även
var stridens gudinna.

Fo’lkvar, fornnordiskt och forntyskt
mansnamn (av volk, folk, och var 1. va^^d, vård,
värn), folkets värn.

Folia, nord. myt., se Fulla.

Folli, turkiskt mynt, motsvarande omkr. 5 kr.

Folli’kel {lat. folli’culus, av fo’llis, säck),
anat., äldre benämning på säckformiga
körtlar, små blåsor, i huden belägna höljen
för hårrötter m. m.

Fo’llis, lat, ficka, pung, säck. — In fo’lle,
eg. i påsen 1. fickan; fig., "i säcken",
obe-sett (köpa något).

Fomalhaut 1. Fomalhaud, astr., stjärna av
första storleken i stjärnbilden Södra
fisken (Pi’scis austri’ni).

Fome’nt (lat fome’ntum, av fove’re, värma),
med., varmt omslag; baddning;
fördelnings- och lindringsmedel. — Fome’ntum
reso’lvens, fördelande omslag för
svullnader. —■ Fomente’ra, anbringa varma
omslag. — Fomentatio’n, baddning.

Fomenta’rius, lat (av fo’mes, fnöske), bot,
fnösklik, fnöskartad.

Fon, det inhemska namnet på dahomeerna.

Fonasteni’ (av gr. fone’, ljud, och asthe’nia,
svaghet), med., vid flera strupsjukdomar
uppträdande svaghet att frambringa ljud.

Fonautogra’f (av gr. fone’, ljud, avto’s, själv,
och gra’fein, skriva), fys., en apparat, som
grafiskt framställer en ljudande kropps
vibrationsrörelse. Jfr Foneidoskop.

Foncarval, ett spanskt rödvin.

Foncé, fr. {1. fångse’), mörk (om färger).

Fonctionnaire, fr. (1. fångsiånnä’r) =
Funktionär (se d. o.).

Fond, fr. (1. fång, sv. uttal: fångd, lat
fu’n-dus), eg. botten, grund; bakgrund, av ett
landskap; den del av en teaterdekoration
1. scen, som är längst bort från åskådaren;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0488.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free