- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
482

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fonometer ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

482

Fonometer—Foreiisisk

Fonome’ter (av gr, fone’, ljud, och me’tron,
mått), fys,, instrument till mätning av ett
ljuds styrka 1. av utandningens styrka vid
tal.

Fonosko’p, apparat genom vilken dövstumma
kunna iakttaga toners höjd.

Fonotypi’, se Fonografi,

Fonozenogra’f, gr., fys., apparat för
bestämmande av det håll, varifrån ett ljud
kommer.

Fons, lat, källa brunn, fontän. — Fons 1.
Fo’ntus, rom. myt., källguden. Till hans
ära firades fontinalia 1. fo7itanalia, en fest
vid vilken brunnar och källor bekransades.

Fontaine, fr. (1. fångtän), springbrunn, se
Fontän. — F. lumineuse (L - lyminö’s),
lysande springbrunn. — F. ubérale (Z.
-ybera’1), se Uberalfontän.

Fontainebleauskolan (1. fångtänblå’-), den
grupp italienska konstnärer, som under
1500-t. utsmyckade det franska slottet
Fontainebleau; den grupp franska målare,
som omkr. 1830 företrädesvis valde sina
motiv från och kring
Fontainebleausko-gen. Flertalet av dem voro bosatta i byn
Barbizon, varav benämningen
Barhizon-skolan {se d. o.).

Fontainepulver (1. fångtä’n-), tekn., ett
sprängämne.

Fontainier, fr. (1. fångtänje’),
tillsynings-man över en stads 1. ett slotts
springbrunnar.

Fontaktosko’p, fys., instrument för
kvantitativ bestämning av radiumemanation.

FontaIo’ng, ett ostindiskt tyg av silke och
glänsande bastfibermaterial.

Fontana’lia, se Fo7is.

Fontane’ll (av lat. fons, källa), med., ett på
huden med konst frambragt
avlednings-sår, som medelst en ärt 1. en annan
främmande kropp hålles öppet; anat., en blott
med mjukt brosk fylld öppning på små
barns hjässor, vilken småningom
hopväxer. — Fontanellpapper (lat. cha’rta ad
fonti’culos), med åtskilliga ämnen
behandlat papper, vilket användes som
retande medel på s. k. fontaneller. —
Fontanellsalva, salva, som användes för att
förbinda men likväl hålla en fontanell öppen.

Fontange, fr. (1. fångta^ngsj), 1. Fonta’ng,
hög huvudprydnad av spetsar och flor,
som 1670-t:s fruntimmer buro. Utgjordes
först av en bandros, fäst i det i lockar
upplagda håret. Uppkallad efter den unga
hertiginnan av Fontanges, som vid sitt
uppträdande på hovet år 1679 säges ha
burit en sådan.

Fonta’nus, -a, -um, lat, bot., växande vid
källor.

Fontina’lia, se Fo7is.

Fo’ntus, se Fons.

Fontä’n {fr. fontaine, av lat. fons, gen.
fo’n-tis, källa), källa, springkälla,
springbrunn; vattenkonst; s. k. luftbägare vid
fyrverkerier. — Intermittent fontän, fon-

tän, från vilken vattnet utströmmar
stötvis. Jfr Fontaine.

Food for powder, eng. (1. fod får pa’udör),
kanonföda. ("Henrik IV" av Shakespeare.)

Foot, eng. (1. fot), pl. Feet (z. fit), engelsk
fot = 0,305 m.

Foot-ball, eng. (1. fotbå’l), sportt., fotboll,
engelsk idrott, varvid bollen hålles i
rörelse blott med foten. — Footing (1.
fo-ting), fot- 1. gångsport.

Fora ge, fr. (1. fåra^sj), cylindriskt hål;
krigsk., borrmina.

Fora’men, lat. (av fora’re, borra), öppning,
hål, mynning. — F. ma’gnum, anat., stora
nackhålet. — F. o’pticum, anat.,
ögonhålan. — F. ova’le, anat., den öppning (av
oval form), som förefinnes hos fostret
mellan hj ärtförmaken. — Foramine’ra,
genomborra. Jfr Perforera.

Foraminife’rer, zooL, med kalkskal försedd
ordning av rhizopoderna.

Formade {1. fårrsa’dd), fäktk., tryckning.

Force, fr. (1. fårrs, av lat. fo’rtis, stark),
kraft, våld, tvång; eftertryck. — F. des
choses (z. - dä sjås), omständigheternas
tvingande makt. — F. majeure (z. -
ma-sjö’r), "större makt", vanlig handelsterm
för det juridiska begreppet "händelse av
högre hand" (t^zs major, se d. o.), d. v. s.
olyckshändelse, som icke av
människomakt kan avvärjas. — à toute force (z. a
tot -), med all makt. — Par force, med
våld. — Parforcejakt, hetsjakt. —
For-ce’ra, nödga, tvinga; påskynda, uppdriva;
spränga storma. — Force’rad, överdriven,
ansträngd, konstlad.

Fo’rceps, lat., med., förlossningstång.

Force’ra, se under Force.

Forcft, gelatindynamit, huvudsakligen
använd i Belgien och Amerika.

Ford (z. fårrd), automobil, konstruerad och
fabricerad av den amerikanske
storindustrimannen Henry Ford. — Fordson,
traktor (se d. o.) från Fordfabrikerna.

Fordicfdjia (av lat. fo’rdus, dräktig), en av
den romerske konungen Numa Pompilius
inrättad fest till jordgudinnan Tellus’ ära,
varvid dräktiga kor offrades.

Foreign office, eng. (z. få’rrin å’ffis),
utrikesministeriet i England.

Fore’lI (fr. truite, eng. trout), zool., en till
laxsläktet hörande fisk med fint,
välsmakande kött. Vanliga forellen, Sa’lmo fa’rio,
förekommer i bäckar och strömmar från
Skåne till långt upp på fjällen.

Forellsten, petrogr., svart- och vitfläckig
eruptiv bergart av plagioklas, olivin m. m.

Forel-Ro’ssis skala, geol., skala vid
bedömande av ett jordskalvs styrka.

Fore’nsisk (lat. fore’nsis, av fo’rum, se d. o.),
hörande till forum; som har avseende på
1. sammanhang med rättsväsendet, t. ex.
forensiskt tal, tal inför rätta. — F.
medicin, rättsmedicin. Jfr Forum.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0490.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free