- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
483

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Forestiere ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Forestiere—Formulär

483

Forestie’re, ital, (av lat. fo’ris, utanför),
främling, utlänning.

Forfeit, eng. (L få’rfit, av lat fo’ris, utanför,
och fa^cere, göra), eg. förseelse,
lagöverträdelse, förbrutet föremål; böter, straff;
kapplöpn.-t.y det belopp, som deltagaren i
en sweepstake (sed.o.) l.enmatch (vad
mellan två) har att erlägga, om han av någon
orsak ej låter sin häst deltaga i löpningen.
Om forfeiten sättes så högt, att den är
lika med hela insatsen, betecknas detta i
tävlingspropositionen med p. o. p., förk.
för play or pay (L plä år pä), löpa 1.
betala.

Fo’rfex, lat., skära.

Fo’ris po’siti, lat., pl., de utanför sittande;
de bannlysta.

Fo’rkys {lat. Pho’rcys), gr. myt., en halvgud,
son av Pontos, havet, och Gaia, jorden,
samt härskare över vidundren i
havsdjupen.

Forla’na 1. Furlana, ital., munter
allmogedans i Venedig, vanl. i Vs takt.

Form {lat. fo^rma), gestalt, utseende; sätt;
beskaffenhet; bruk; urholkning, vari
något gjutes; kloss, varefter något
formas; tryckform. Jfr Modell. — In
ampli’s-sima fo’rma, lat., i allra bästa form, av
yppersta slag. — In o’ptima forma, i bästa
form 1. ordning. — Pro forma, för syns
skull, för formens skull. — Sub utra’que
forma, under bägge gestalterna (om
brödet och vinet vid nattvardens begående).

— Forma, bilda, skapa. — Forma’l =
For-me’ll (se nedan). — Forma’ldefinition,
förklaring av ett ords betydelse. —
Formal-princip, den grund, som bestämmer formen
för vårt kännande, tänkande och
handlande. Jfr Materialprincip. —
Formali-se’ra, bringa något i sträng form; hålla
strängt på det formella; detaljerat
utbreda sig över något. — Formalism,
strängt iakttagande av och fasthållande
vid formen; brist på verkligt innehåll; ett
tomt användande av filosofiska termer;
konstt., ett stelnande i vissa konventionella
former och regler. — Formalfst, person,
som uteslutande 1. huvudsakligen fäster
sig vid formen, det formella, det yttre. —
Forma’liter, formligen, med iakttagande
av vanligt bruk. — Formalite’t, yttre form,
antaget bruk, formsak. —• Forma’t (av
lat. forma’tus, formad), formen och
storleken av en bok, papper, tavla, 1. d. —
Formatio’n {lat. forma’tio), bildning,
gestaltning, daning; geoL,
sammanfattningen av de ett helt utgörande
avlag-ringar, vilkas bildande sammanfaller med
någon huvudperiod i jordens
utvecklingshistoria. — Fo’rmel {lat. foWmula),
mönster 1. föreskrift, varefter någonting bör
vara avfattat, uppställt 1. uppgjort; mat.,
en med matematiska tecken uttryckt sats.

— Forme’l 1. Forme’ll, som rör formen,
som angår det yttre, t. ex. formell bildning.

den rent språkliga och logiska bildningen,
formella vetenskaper, de vetenskaper, som
särskilt avse formen, såsom matematik,
logik, estetik. — Forme’ra, bilda; giva
form; stifta (bekantskap); tillspetsa (en
penna). — Formsnitt, de äldsta, i
synnerhet tyska träsnitten, utförda i ett maner,
som endast framhåller konturerna och de
starkaste skuggorna. — Fo’rmuIa
con-co’rdiæ, se under Concordia. — Formule’ra,
avfatta något (skriftligt 1. muntligt) i en
viss form. — Formulä’r (av lat. fo’rmiila,
dimin. av fo’rma, form), antagen form för
vissa skrivelser, tabeller o. d.; även själva
det papper, som (i skrift 1. tryck)
upptager denna givna form.

Formaggio di paglio, ital. {1. fårma’ddjå di
pa’ljå), eg. halmost; italiensk ost, som vid
försändning omlindas med halm.

Forma’1 m. fl., se under Form.

FormaIdehy’d, kem., metylalkohol, har stor
användning som antiseptiskt medel.

Formalfn, kem., en vattenlösning av
form-aldehyd (se föreg. ord och Formol).

Formalfst, Forma’t, Formatio’n m. fl., se
under Form.

Formamfnt, farm., ett vitt kristallpulver,
framställt ur formaldehyd och laktos.
Användes som desinfektionsmedel och i
tabletter mot halsfluss.

Forma’n, kem., en kondensationsprodukt av
formaldehyd och mentol. Medel mot snuva.

Formanili’d, farm., fenylformamid,
användes mot feber och reumatism.

Forma’tio reticula’ris, anat., nätlik struktur.

Formati’v retning, hioL, cellers retning till
nybildning av cellmaterial.

Fo’rmel, Forme’ll, Forme’ra m. fl., se under
Form.

Formia’t, kem., myrsyrans salter.

Formica’tio, se Formikation.

Formida’bel {fr. formidable, lat.
formida’bi-lis, av formi’do, fruktan), fruktansvärd,
förskräcklig.

Formikatio’n (av lat. formi’ca, myra), med.,
myrkrypning, en egendomlig känsla i
huden, liksom kröpe det myror på
densamma. Uppstår genom tryck 1. annan
retning på någon nervstam.

Formi’n, se Urotropin.

Fo’rminx, gr., tonk., forngrekiskt
stränginstrument, besläktat med cittran och
lyran men något större än dessa. Det
spelades med s. k. plektron, en liten stav av
elfenben.

Formo’l = Formalin.

Formopyrfn, farm., febermedel av
formaldehyd och antipyrin.

Formo’s {lat. formo’sus), skön. —
Formosi-te’t {lat. formo’sitas) skönhet.

Formrega’l, boktr., se Regal.

Formsnitt, se under Form.

Fo’rmula, lat., formel. Se under Form..

Formulä’r, se under Form.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0491.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free