- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
484

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Formyl ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

484

Formyl—Fortuna

Formy’l, kem.y en sammansatt radikal (se
d. o.), som ingår i myrsyra. —
Formyl-superjodfd — Jodoform (se d. o.).

Fornaldarsagor (isl. fomaldarsögur),
isländska sagor om förhistoriska hjältar.

Fornari’na, La, itaL, eg. "bagerskan’’, namn
på Rafaels älskarinna och benämning på
hennes av honom målade porträtt (i
Pa-lazzo Barberini i Rom).

Fo’rnax, astr.. Smältugnen, stjärnbild
på s. hemisfären.

Fornica’ria, lat, (av fo’rnix, smygvrå),
glädjeflicka.

Fo’rnix, lat., anat., smygvrå, valv. — F.
con-junctivæ, valvet mellan ögonlock och
ögon-bulb. — F. phary’ngis, översta delen av
svalget.

Fornjot, nord. myt., ett urgammalt väsen av
jättesläkt, från vilket sagan härledde
ättlingar ända in i den historiska tiden.

Forny’rdaIag 1. Forny’rdislag, isl., metr.,
gemensam benämning på de versslag, som
använts i den fornnordiska folkpoesien.
Fornyrdalaget saknar både assonans och
slutrim. Jfr Drottkväde och Runhenda.

Forone’ios (lat. Phorone’us), gr. sag.,
härskare över Argos, säges hava varit den,
som grundlagt den första kulturen; efter
honom kallades argiverna av skalderna
stundom foronider.

Foronomi’ (av gr. foro’s, bärande, och
no’-mos, lag), fys., vetenskapen om lagarna
för rörelsen. Se Kinematik. —
Forono’-misk, som har avseende på nyssnämnda
vetenskap 1. dess föremål.

Fors, rom. myt., personifikation av den
oberäkneliga slumpen.

Fo’rsan et hæc memini’sse juva’bit, lat.,
"kanske trevligt det blir att erinra sig
detta", citat ur Vergilius’ Eneid.

Fo’rsea, se Forsia.

Fo’rsete, nord. myt., eg. "den som sitter
främst i en rätt", rättvisans gud, son till
Balder och Nanna. Hans borg, Glitner
(glittrande, glänsande), är byggd av
silver och guld.

Fo’rsia 1. Fo’rsea, eg. försyn; namnet
brukades under 1500-t. i Sverige om en katolsk
prästs hushållerska 1. frilla, som i vissa
fall åtnjöt en laglig hustrus rättigheter.

Fo’rst, ty., skog, vilken tillses och skötes;
förekommer i svenskan mest i en del
sammansättningar, såsom forstväsen,
forst-vetenskap, forstinstitut o. d. — Fo’rstlig,
som rör skogsväsendet.

Forsy’thia, bot., växtsläkte av fam. Olea’ceæ.
— F. suspe’nsa, buske med gula bommor
på bar kvist, odlas ofta i parker.

Fort (1. fårt), krig sk., litet fäste, skans.

Fo’rte (förk. /), ital., tonk., starkt. —
For-tfssimo (förk. ff), ganska starkt, så starkt
som möjligt.

Fo’rtel, Fo’ttel 1. Få’ttel (förvrängning av
ty. Vortheil, fördel), boktr., fördel som
beredes sättaren genom breda mellanslag

och utgångar, genom användandet av
redan uppsatta saker etc.

Forte-peda’l, se Pedal.

Fortepia’no (ital. pianoforte, av pia’no och
fo’rte, se d. o.), ett år 1717 uppfunnet
musikinstrument, vars förnämsta
företräde framför de gamla klaveren är, att
tonen efter behag kan stärkas 1. försvagas.
Utgör grundtypen för våra moderna
pianon: tafflar, flyglar och pianinon; tonk.
(förk. fp), utmärker, att en ton skall
anslås starkt, de följande svagt.

Fortere’sse, fr. (1. fårträ’ss), fästning;
stadigvarande befästning.

Fo’rtes fortu’na a’djuvat, lat. ordspr., lyckan
står den djärve bi.

Fortifie’ra, befästa. Se följ. ord.

Fortifikatio’n (fr. fortification, av lat.
fo’r-tis, stark, och fa’cere, göra), krig sk.,
befästning, fästningsverk; befästningskonst.
— Fortifikationen, en kår i svenska armén,
har att uppföra och underhålla fästningar
och liknande byggnader, i krig utföra
befästningsarbeten och försvara samt
anfalla fästningar. — Fortifikato’risk, till
befästningskonsten hörande.

Fortfn, fr., krigsk., liten skans.

Fo’rtior est qui se, qua’m qui forti’ssima
vi’ncit mæ’nia, lat. ordspr., segern över en
själv överträffar varje annan seger.

Fo’rtior in fulva no’vus est lucta’tor are’na,
lat. ordspr., nya kvastar sopa alltid bäst.

Fo’rtis, lat., stark.

Forti’ssima consi’liæ tuti’ssima, lat., de
dristigaste planerna äro de säkraste.

Fortfssimo, se under Forte.

Forti’ssimus, lat., den starkaste.

Fo’rtiter in re’, sua’viter in mo’do, lat.,
kraftigt i sak, men milt i sätt (vishetsregel,
som förskriver sig från jesuitgeneralen
Aquaviva).

Fortofn, farm., metylendicotoin, utvärtes
antiseptikum.

Fo’rtschrittspartiet, ty., "framstegspartiet",
det liberala partiet inom preussiska
deputeradekammaren, vilket 1861 skilde sig
från de gammal-liberala och förenade sig
med det demokratiska lägret.
Sammansmälte 1884 med det s. k. Ty sk frisinnade
partiet.

Fortu’ito, lat. (av fors, slump), av en slump,
oförmodat, tillfälligtvis.

Fortu’na, Fors 1. Fors Fortuna, rom. myt.,
lyckans gudinna; astr., en av
småplaneterna; även ett slags spel med kulor och
kö. — F. auda’ces ju’vat, lyckan står den
djärve bi. — F. cæ’ca est, lyckan är blind.
(Cicero.) — F. non mu’tat ge’nus, lyckan
ändrar icke börden. — Fortune, fr. (1.
for-ty’nn), 1. Forty’n, lycka; rikedom;
förmögenhetsvillkor. — à la fortune du pot
(1. - dy på), eg. på grytlycka; på
husmanskost, vad huset för tillfället förmår. —
Bonne fortune (1. bånn -), lycka, fram-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0492.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free