- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
485

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fortunatus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fortunatus—Fotofobi

485

Fortuna’tus, mansnamn (av lat. foTtu’nay
lycka), den lycklige. Namn på en gammal
populär saga från 1400-t:s förra hälft,
förtäljande om Fortunatus’ och dennes
söners äventyr och resor. Motsvarar
kvinnonamnet Fortuna’ta.

Fortune, Forty’n, se under Fortuna.

Fo’rum, pL Fo’ra, lat, öppen plats i de
romerska städerna, där handel drevs 1.
offentliga förhandlingar förehades; den
offentliga verksamhet, som där utövades;
jur., laga domstol, den domstol, som är
behörig att behandla ett mål. — Forum
de-li’cti commi’ssi, domstol, inom vars
område ett brott blivit begånget. — F.
domi-ci’lii, domstol, inom vars område den
anklagade har sitt hemvist. — F.
ecclesia’sti-cum, kyrklig domstol. — F. privilegia’tum,
särskild domstol, som på grund av
företrädesrättigheter (privilegier) tillkommer
vissa klasser av personer i st. f. den
domstol allmänna lagen i vanliga fall
föreskriver. Så t. ex. är i Sverige hovrätten
forum privilegiatum för adelsmän i fråga
om vissa tvister. — In fo’ro, inför domstol.

Forward, eng. (1. få’oöd), framåt, främre;
sportt., främre anfallsspelare i
fotbollsspelet m. fl.

Fo’rza, ital. (av lat, foWtis, stark), styrka,
kraft. — Forza’ndo, Forza’to 1.
Rinfor-za’ndo, tonk., med markerad styrka på en
viss ton 1. ett visst ackord. — Con tu’tta la
forza, med all kraft.

Fosfa’t, kem., kallas fosforsyrans salter. Jfr
Superfosfat.

Fosfaturi’ (av fosfa’t och gr. ure’in, låta sitt
vatten), med., grumling av urinen orsakad
av att kalk och magnesiumfosfat utfalla,
när urinen blir alkalisk, t. ex. vid magsyra,
riklig förtäring av frukt, alkaliskt
mineralvatten m. m.

Fosfe’n (av gr. fos, ljus, och fa’inem, visa),
ljusförnimmelse, som uppstår genom
mekanisk 1. elektrisk inverkan på synnerven,
t. ex. vid tryck på ögat.

Fosffder, kem., fosformetaller.

Fosfi’ner, kem., mot aminerna svarande
organiska fosforföreningar.

Fo’sfor (av gr. fos, ljus, och fo’ros, bärare),
eg. Ijusbringaren; kem., ett mycket
allmänt grundämne, en gulaktig,
genomskinlig kropp, högst giftig och eldfarlig.
Användes i tändsticksindustrien och
medicinen. — Fosforbrons, fosforhaltig,
guldglänsande brons, hårdare, fastare och mer
elastisk än vanlig.

Fosforesce’ns, fys., en hos vissa, icke
självlysande kroppar förekommande egenskap
att, även sedan de upphört att vara
belysta, lysa med en starkare 1. svagare
glans, utan att frambringa någon
märkbar värme. — Fosforesce’ra, förete
fosforescens.

Fosforfsm, de åsikter och uttryckssätt, som
karaktj^ris^rgcjp den nyromantiska skolan

i Sverige. Namnet är bildat efter
tidskriften "Phosphoros", ett av skolans litterära
organ. — Fosfori’ster, benämning på
nyromantikerna i Sverige.

Fosfori’t, miner., orenare varietet av apatit
(se d. o.).

Fosfor-nekro’s (av fosfor, se d. o., och gr.
nekro’s, död), med., en sjukdom, som
angriper arbetare vid tändsticksfabriker
och består i en efter kronisk
fosforförgift-ning uppstående brand i käkbenen.

Fosfo’ros {lat. pho’sphorus, av gr. fos, ljus,
och fo’ros, förare), Ijusbringare; ^^r. myt.,
benämning på vissa gudinnor, såsom Eos
och Artemis; även morgonstjärnan
(Venus) tilldelades av skalderna detta namn.

Fosforosko’p (av fo’sfor, se d. o., och skope’in,
se), fys., apparat för undersökning och
studium av fenomenet fosforesceris (se
d. o.).

Fosforsyra, kem., en förening av fosfor och
syre med väte.

Fosge’n-gas (av gr. fos, ljus, och genein,
födas), kem., en färglös gas av kol, syre
och klor (koloxidklorid).

Fo’ssa, lat., grav, grop. — F. axilla’ris,
axelhålan. — F. Dougla’sii, rummet mellan
livmodern och ändtarmen. — F. jugula’ria,
halsgropen. — F. poplite’a, gropen i
knävecket. Jfr Fossula och Fovea.

Fossa regla, ett italienskt rödvin.

Fossé, fr. (1. fåsse’), dike, grav, skyttegrav.

Fossi’1, pl. Fossflier (av lat. fo’ssilis,
uppgrävd), geol., i berg- 1. jordlager
förekommande förstenade lämningar efter
forn-världens djur och växter ; spår 1. avtryck
av forntida djur och växter; även
adjek-tiviskt användes ordet, t. ex. fossila
lämningar, fossila fynd o. d. — Fossiliogra’f
(av gr. gra’fein, skriva), person, som
beskriver 1. avbildar fossilier. —
Fossiliogra’-fisk, som vidkommer 1. har avseende på
beskrivning och avbildning av fossilier. —
Fossiliolo’g (av gr. lo’g os, lära), kännare
av fossilier. — Fossiliologi’, kännedom av
ävensom läran om fossilier. —
Fossilise-ring, bildning av fossil. — Fossilfst =
Mineralog (se d. o.).

Fo’ssuIa, lat., liten, avlång grop. Jfr Fossa.

Fotblad, bot., se Podophyllum.

Foti’sm, se Synopsi.

Fo’to (eng. photo) j fork. för fotografi 1.
fotograferat av.

Fotoalgrafi’, fotomekanisk
reproduktionsmetod, varvid aluminiumplåtar användas
i st. f. litografisk sten.

Fotobakte’rier = Fotogena bakterier (se
d. o.).

Fotoelektriska 1. ljuselektriska fenomen,

företeelser, som bero på direkt elektrisk
1. magnetisk inverkan på ljus 1. vice versa.

Fotofobi’ (av gr. fos, ljus, och fo’bos,
fruktan), med., ögonsjukas ljusskygghet. —
Fotofo’bisk, ljusskygg.—Fotofob-oftalmi’,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0493.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free