- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
486

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fotofon ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

486

Fotofon—Fourcroya

ögoninflammation i förening med stor
ljusskygghet.

Fotofo’ii (av gr. fos, ljus, och fone\ ljud),
fys.y en apparat, med vilken ljudet, utan
hjälp av någon ledningstråd, fortplantas
på långa avstånd medelst användande av
ljusvibrationer som fortplantningsmedel.

Fotogalvanografi’ (av gr. fos, ljus, och
gal-vanografi’y se d. o.), framställning av
tryckplåtar med hjälp av fotografi och
galvanoplastik. — Fotogaivanoplasti’k,
metod att på fotografisk väg framställa
galvanoplastiska tryckplåtar.

Fotoge’n (utt. vanl. -sje’n; av gr. fos, gen,
foto’Sy ljus, och ge’nein, födas, alstras),
belysningsoljor, bestående av åtskilliga
kolväten och genom destillation framställda
ur bergolja, nafta.

Fotoge’na bakte’rier, hot., bakterier, som
under vissa förhållanden lysa med ett
fos-forartat ljus.

Fotoglyfi’ (av gr. fos, ljus, och glyjein,
urholka) , en äldre fotogravyrmetod.

Fotoglypti’, se Woodberytryck.

Fotografi’ (av gr. fos, gen. fotoas, ljus, och
gra’fein, skriva, teckna), konsten att
genom ljusets inverkan på silversalter
framställa avbildningar; en på detta sätt
åstadkommen avbildning. — Fotogra’f,
person, som sysslar med fotografi. —
Foto-grafe’ra, frambringa fotografier. —
Foto-gra’fisk, till fotografien hörande.

Fotografofo’n (av gr. fo7ie’, ljud), apparat
för återgivande av det mänskliga talet på
fotografisk väg.

Fotogra’m (av gr. fos, ljus, och gra’mma,
skrift), en medelst fotografi framställd
bild.

Fotogrammetri’ (av gr. fos, ljus, gra’mma,
skrift och metre’in, mäta),
arkitektur-samt terrängmätningar efter fotografier.

Fotogravy’r (av gr. fos, ljus, och gravy’r, se
d. o.), kopparljustryck.

Fotoheliogra’f, apparat för astrofotografi.

Fotokampsi’ (av gr. fos, ljus, och ka’mpsis,
brytning), fys., ljusstrålarnas brytning.

Fotokemi’ (av gr. fos, ljus, och kemi, se d. o.),
läran om ljusets kemiska verkningar. —
Fotokemigrafi’, fotografiskt överförande
på zink av teckningar samt högetsning av
dessa. — Fotokerami’k, inbränning av
fotografiska bilder på glas, porslin o. d. —
Fotokleistogami’, se under Kleistogami. —
Fotokollografi’, ljustryck. — Fotokromi’,
fotografering i naturliga färger. —
Fotokromosko’p, apparat, i vilken
fotografiska plåtar återgiva en bild i naturliga
färger. — Fotolito, förk. för följande ord.
— Fotolitografi’, konsten att medelst
fotografering överföra bilder på den
litografiska stenen. — Fotolitogra’fiska kartor,
efter upphöjt arbetade gipskartor
fotograferade och genom stentryck mångfaldigade
kartor. — Fotoluminisce’ns, se under
Lumi-ni8een§, ^ Fotomagneti’sm, genom ljusets

inverkan uppkommen magnetism. —
Foto-me’ter (av gr. metre’in, mäta), fys.,
apparat att mäta ljusstyrkan hos olika
ljuskällor. — Fotometri’, den del av optiken,
som avhandlar jämförelsen mellan styrkan
hos olika ljuskällor. — Fotoplasti’k,
konsten att med fotografiens hjälp framställa
skulpterade bilder. — Fotopsi’, (av gr.
o’p-sis, seende), med., subjektiva
ljusförnimmelser, som uppträda vid direkt retning av
synnerven. — Fotoptome’ter, instrument
för uppmätning av ögats ljuskänslighet. —
Fotorrhe’xis = Fotokampsi (se d. o.). —
Fotosfä’ren (av gr. sfaira, kula), astr., den
solen omgivande atmosfären. —
Foto-skiatri’k, läran om ljus och skuggor. —
Fotosko’p = fotometer (se ovan). —
Fotota’xis, hiol., se Taxier. — Fototekni’k,
belysningskonst. — Foto telegraf i’,
bild-telegrafering. — Fototerapi’ 1.
Kromoterapi’, med., ljusstrålars användning vid
sjukdomars behandling. — Fototropi’,
fys., den företeelsen, att vissa ämnen i
ljus förändrar tillstånd (i allm. färg),
som i mörker mer 1. mindre fort
återförändras. — Fototypi’ (av gr. ty’pos,
avtryck), en metod att på fotografisk väg
i relief återgiva teckningar på plåtar till
avtryckning i boktryckspress; en sålunda
åstadkommen bild. —- Fotoxylografi’,
ljusbilders framställande på trä. —
Foto-zinkografi’, överförandet av fotografier
, på en zinkplåt, som därefter prepareras
för litografiskt tryck. — Fotozinkotypi’
överförandet av fotografier på en
zinkplåt, som därefter etsas med syror för
boktryck.

Fotservi’s, krig sk., fotartilleriets
betjäningsmanskap.

Fots-ton, tonk., ett till orgelbyggarespråket
hörande tekniskt uttryck, som har
avseende på pipornas längd.

Fo’ttel, se Fortel.

Fou, fr. (1. fo), narr, dåre.

Foucaults pendelförsök (1. fokå’s -), visar
att planet för en fritt hängande pendels
rörelse vrider sig medsols på grund av
jordens rörelse kring sin axel. — F.
strömmar, fys., virvelströmmar, i metallföremål
inducerade elektriska strömmar, som flyta
i slutna banor.

Foudroyant, fr. (1. fodroaja’ngt), med.,
hastigt förlöpande, svårartat sjukdomsfall.

Foul, eng. (1. fa’ol), sportt., otillåtet slag (i
boxning).

Foulage, fr. (1. fola’sj), rullning (massage).

Foulard, fr. (1. fola’r), ett slags tunt, glatt
sidentyg; även en näsduk av siden.

Foule, fr. (1. fol), hop, trängsel; den stora
mängden; folket. —• En foule (L ang
i mängd, hoptals.

Fourage, se Furage.

Fourberie, fr. (1. forböri’), list; bedrägeri;
skurkstreck.

Fourcro’ya, bot., vä:^tsläkte av isLin. Ama-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:06:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ekbohrn/0494.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free