- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
489

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Frankofobi ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Frankofobi—Frederik

489

binder sig att vid anfordran erlägga
belöpande avgifter.

Frankofobi’, skräck för allt franskt.

Frankoma’n, Frankomani’ (av lat. fra’ncus,
fransk, och gr. mani’a, raseri) se
Galloman, Gallomani,

Franktirö’rer, se Francs-tireurs.

Frans och Franz, österrikiskt, tyskt och
franskt furstenamn = Franciscus (se
d. o.).

Frans I:s stil, se Style Frangois L

Frans Josefs-orden, österrikisk orden för
civila förtjänster, stiftad 1849.

Fransk-kla’ssisk, se Psevdoklassisk.

Fransk lilja, se Fleur de lis.

Fransk sköld, herald., en sköld, vars
avrundade nedre kant slutar i en spets.

Franskt brännvin, konjak (se d. o.).

Franskt guld, en blekgul legering med 15
delar guld. Även en rödare legering med
95 delar guld.

Franskt rött, dets. som Engelskt rött.

Franskt vitt, finslammad talk, använd som
puder.

Franso’s {ty. Franzo’se) och Fransy’ska
{ty.Franzö’sin), se Frangais. — Fransosen,
’’franska sjukan", gammal
populärbenämning på syfilis.

Fransyskan, kokk., på den slaktade oxen
kallas ländstycket mellan "rostbiffen" och
baklårbenen "tjocka fransyskan",
revstycket närmast rostbiffen "tunna
fransyskan".

Fransä’s {fr. frangaise, se Frangais), dansk.,
en följd av kontradansar, urspr. = angläs
(se d. o.).

Frappe’ra {fr. frapper), eg. slå; träffa, falla
i ögonen; göra intryck på, överraska;
avkyla viner o. d. medelst is. — Frappant
{1. frappa’ngt), slående, iögonfallande;
träffande, påtaglig.

Fras {gr. fra’sis, av fra’zein, tala), talesätt;
pL, även innehållsfattiga, klingande
tsile-sätt ; tonk., större 1. mindre avdelning av
en period i en komposition. —
Fraseo-logi’ (av gr. lo’gos, lära), samling av
talesätt ; läran om de för ett språk
egendomliga talesätten (ordet användes i
synnerhet då fråga är om de klassiska språken).
— Frase’ring, tonk., musikalisk
interpunktion, varigenom de särskilda musikaliska
fraserna framhållas såsom sig bör; i det
muntliga föredraget en riktig behandling
av pauserna. — Sans phrase, fr. {1. sang
fras), utan omsvep, kort och gott.

Frasco, sp., flaska, sydamerikanskt
rymdmått för våtvaror av växlande storlek.

Fraseologi’, Frase’ra, se under Fras.

Fra’ter, lat.^ pl. Fra’tres, broder, i synnerhet
ordens- 1. klosterbroder (som icke är
präst). — F. consangui’neus, halvbroder
(av samme fader). — F. uteri’nus,
halvbroder (av samma moder). — Fraterne’ll
{fr. fraternel), broderlig. — Fraternise’ra
{fr. fratemiser), umgås förtroligt, som

bröder. — Fraternite’t, lat., Fraternité,
fr., broderskap; broderlighet. Se Liberté,
Egalité, Fraternité. — Fratrici’da, lat.,
broder- 1. systermördare. — Fratrici’dium,
broder- 1. systermord.

Frate’rcula a’rctica, zool., lunnefågel, en
arktisk, i Sverige sällsynt alkfågel.

Fraternal societies, se Friendly societies.

Frate’rnitas, astr., en av småplaneterna.

Fratice’ller {ital. fraticelli), eg. småbröder,
småmunkar; ett religiöst parti under 14: e
årh., vilket ledde sitt ursprung från
spiri-tualerna, de strängare franciskanerna.

Fra’tres arva’les, lat., se Arvaler. — F.
ca-lenda’rii, lat., se Kalandsbröder. — F.
celli’tæ, lat., se Alexianer. — F. eremi’tæ
de mo’nte 01ive’ti, lat., "eremitbröderna
på Oljeberget", se Olivetaner. — F.
gau-de’ntes, lat., "glada bröder", se Marianer.

— F. ignora’ntiæ, lat., se Ignoranthröder.

— F. mili’tiæ Christi, lat., se
Svärdsriddar-orden. — F. mino’res, lat. — Minoriter (se
under Minor). — F. prædicato’res, lat.,
"predikarbröderna", dominikanmunkar (se
Dominikanorden).

Fratri’a, pl. Fratri’er {gr. fratri’ai), eg.
broderskap; folkavdelningar i det gamla
Aten o. a. grekiska stater. I Aten voro
fra-trierna tolv och stodo var och en under
uppsikt av en föreståndare, kallad
Fra-tria’rk.

Fra’tri alle’gri, ital., dets. som Fratres
gaudentes (sed. o.).

Fratria’rk, se Fratria.

Fratrici’da, Fratrici’dium, se under Fräter.

Fratri’er, se Fratria.

Fraudatio’n, Fraudulö’s, se under Fraus.

Fra’uenlob, ty.,^ eg. kvinnolov; binamn till
den tyske mäster sångaren Heinrich von
Meissen.

Fra’unhoferska linjerna, fys., de mörka
linjerna i solljusets spektrum (se d. o.), vilka
uppkallats efter sin upptäckare, tysken
Fraunhofer.

Fra’us, lat., bedrägeri; villfarelse. — Fraus
o’ptica, optisk villa. — Pi’a fraus, fromt,
välment bedrägeri. — Fraudatio’n,
bedrägeri. — Fraudulö’s, bedräglig.

Frava’sji pers., i Avesta omtalade
skyddsandar jämförliga med Nordens fylgjor.

Fraxi’nea, lat., hot., på Fraxinus (se d. o.).

Fraxini’n, kem., ett ur askens bark
framställt bittert ämne.

Fra’xinus, hot., trädsläkte, tillhörande fam.
Olea’ceæ. — F. exce’lsior, ask. — F.
di-versifolia, odlat parkträd med enkla blad.

Fray, sp. {1. fra’i, lat. fra’ter), munk,
medlem av en andlig orden.

fre., frcs, förk. för franc, francs.

fr. dl., förk. för eng. free deliver ed, fritt
levererat (d. v. s. utan fraktkostnader).

Fredegu’nda 1. Fridegu’nda, forntyskt
kvinnonamn, den fridsamma.

Frederik, dansk och holländsk namnform för
Fredrik.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0497.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free