- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
494

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Främlingslegionen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

494

Främlingslegionen—Fulah

funnos vid medeltidens universitet,
särskilt i Paris.

Främlingslegionen, se under Legion,

Fräs, se Fraise.

Fräsch, Fräschö’r, se Fratche.

Frö, isl. Freyr, nord. myt., eg. herre,
härskare, en av de yppersta åsagudarna,
härskaren över himlaboningen Alfhem.
Han är solens och årsväxtens gud, Njärds
son och den sköna jättekvinnan Gerds
make.

Fröja, isl. Freyja, nord. myt., dotter av
Njärd och syster till Frö, en av de
yppersta åsagudinnorna, fruktbarhetens,
kärlekens och sångens gudinna, härskarinna
över gudaboningen Folkvang, Henne
tillhör hälften av de hjältar, som stupat i
strid.

F. S., förk. av det franska faire suivre (1.
fär suiVr), sändes vidare (per telegraf).

f. s. a., på recept förk. för lat. fi’at
secu’n-dum a’rtem, må tillredas efter konstens
föreskrift.

Ftalei’ner, kem., organiska föreningar, som
uppstå vid upphettning av
ftalsyreanhy-drid med fenoler och svavelsyra. De lösas
i alkalier till starkt färgade salter, vilka
användas till f ärgning av ylle och silke.

Ftalsyra, kem., bensoldikarbonsyra, som
framställes genom oxidation av naftalin.
Användes i den kem.-tekn. industrien bl. a.
till framställning av ftaleinfärger,
praktfulla färger, som stå anilin- och
naftalinfärgerna nära.

Ftartola’trer (av gr. ftharto’s, förgänglig,
och la’tris, tjänare), eg.
förgänglighets-tjänare; de av monofysiterna (se d. o.),
som antogo, att Kristi kropp var
förgänglig. Kallades även severianer efter sektens
stiftare, Severus.

Ftiri’asis (av gr. fthte’ir, lus) 1. Pediculo’sis,
med., lussjuka, varvid hela kroppen
angri-pes av parasiter, som samla sig ej blott på
hårbevuxna delar utan även i bölder och
sårnader. Sjukdomen förekommer hos
både människor och djur.

Ftiseofobi’ (av fti’sis, se d. o., och fo’hos,
fruktan), lungsotsskräck.

Fti’sis (av gr. ftMsis, avtärande), med.,
tvinsot; mestadels = ftisis pulmona’lis,
lungsot.

Fu, kinesiskt förvaltningsområde, domsaga
1. d.

Fuang, mynt, åttondelen av en siamesisk
tikal (se d. o.).

Fuca’ceæ 1. Fukace’er, hot., en familj bland
brunalgerna. Svenska släkten äro
Asco-phy’llum, Fucus och HaWdrys.

Fuca’tus, lat., sminkad, färgad; 6ot.,nedrökt.

Fuchs, ty., eg. räv; i tyska studentspråket:
nyligen till en högskola anländ och ej ännu
bland de äldre kamraterna upptagen
student. Se även Fux.

Fu’chsia 1. Fu’ksia, hot., ett växtsläkte,
hörande till fam. Onagra’rieæ, inhemskt i

Amerika. Flera arter odlas som
prydnadsväxter.

Fuci’ola, lat., hot., växande på FiCcus.

Fucoi’deæ 1. Fukoi’der, hot., paleont.,
brunalger. — Fukoi’dsandsten, geoL, sandsten,
innehållande lämningar av fukoider.

Fucol, farm., ett ersättningsmedel för
fiskleverolja, berett ur havsalger med
sesam-och jordnötsolja.

Fuco’s 1. Fuko’s, kem., sockerart (tillhörande
metylpentoserna), som uppstår vid
hydro-lys av en i havstång {Fucus)
förekommande art cellulosa, fucosa’n.

Fucosa’n, se under Fucos.

Fuco’so, se under Fuoco.

Fu’cus, hot., ett viktigt släkte brunalger. —
F. serra’tus, sågtång. — F. vesiculo’sus,
blåstång. — Fukologi’, läran om algerna.
— Fukolo’g, algkännare.

Fudder, eng. (1. fö’ddö), en vikt. Se Fodder.

Fuder, ty. (1. fo’der), se Foder.

Fuente, sp. (1. fuä’nte), källa. Ingår i många
spanska namn, särskilt på badorter.

Fue’ros, sp. (av lat. fo’rum), i Spanien namn
på vissa lagböcker och åtskilliga (i
synnerhet baskiska) provinsers och städers
frihetsbrev.

Fu’ga, ital., eg. flykt; tonk., flerstämmigt
tonstycke, vari en sats (tema), under
åtskilliga förändringar, upprepas av den
ena stämman efter den andra. — Fuga’ra,
flöjtartad orgelstämma. — Fuga’to, kort
sats i tonstycke, skriven i fugastil. —
Fu-ge’ra, utarbeta en fuga. — Fugerad, satt
i samma art som en fuga. — Fughetta,
liten fuga (se ovan).

Fugass {fr. fougasse, av lat. fo’cus, eldhärd),
fladdermina.

Fu’gato, Fuge’ra, se under Fuga.

Fu’gax, lat., hot., eg. benägen att fly;
förgänglig.

Fughetta, se under Fuga.

Fu’git irrepara’bile te’mpus, lat. ordspr.
oersättlig flyr tiden bort.

Fuglevæ’r, no., plats, där ejderdun insamlas.

Fu’imus Tro’es, lat., vi hava varit trojaner,
enl. Virgilius den trojanske Apolloprästen
Panthus’ utrop vid åsynen av det
brinnande Tröja. Användes ordspråksvis i
betydelsen "allt är slut’’, "det är ute med
oss".

Fukace’er, se Fucaceæ.

Fuka’ra, arab., pluralis av fakir (se d. o.).

Fukoi’der, Fukoi’dsandsten, se Fucoideæ.

Fukolo’g, Fukologi’, se under Fucus.

Fuko’s, se Fucos.

Fuks 1. Fux, da., benämning på den som
sitter sist i en skolklass (ultimus) i motsats
till Duks 1. Dux, som är primus i klassen.
Jfr Fuchs.

Fu’ksia, se Fuchsia.

Fuksi’n, tekn., en röd anilinfärg.

Fuktel (av ty. Fuchtel, bred värja), prygel.

Fulah 1. Fulbe, eg. Ijusbrun, röd; en hamitisk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0502.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free