- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
496

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fungera ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

496

Fungera—Furnera

funèbre (L marsj -), Marcia funebre, ital.
(1. ma’rtja fo’-), tonk., sorgmarsch.

Funge’ra, se under Funktion. — Fungi’bel
{lat, fungi’hilis), som slites ut 1. fortares
genom bruk. —^ Fungibilisering, åtgärd
varigenom handelsvara göres enhetlig i
kvalitativt avseende. — Fungi’bla ting (av
lat. res fungi’biles, ting, som är o så lika
varandra, att det ena kan sättas i st. f.
ett annat av samma slag), jur., sådana
ting, vid vilkas omnämnande man mera
fäster sig vid mängden och beskaffenheten
av desamma än vid det individuella tinget
självt (t. ex. spannmål).

Fungi, hot.y svampar. Se Fungus.

Fu’ngi imperfe’cti, lat., bot., ofullständigt
kända svampar utgörande konidieformer
av askomyceter och basidiomyceter.

Fungi’cola, lat. (av fu’ngus, svamp), hot.,
på svampar.

Fungi’n, Fungi’t, Fungosite’t, se under
Fungus.

Fungologi’ (av lat. fu-ngus, svamp, och gr.
lo’gos, lära), hot., läran om svamparna.
Jfr Mykologi.

Fu’ngus, lat., pl. Fu’ngi, svamp; med., mjuk
och svampartad köttutväxt på sår 1.
bölder. — F. articulo’rum, ledsvamp. — F.
Carrageen, karrageen. — F. chirurgo’rum,
fnöske. — F. mamma’rum, bröstsvamp. —
F. medulla’ris, märgsvamp. — F.
melite’n-sis, maltesersvamp. — F. o’sseus,
bensvamp. — F. que’rnus, fnöske. — Fungfn,
svampämne, egendomligt växtämne i
svamparna. — Fungi’t, paleont., svamplik
förstening. — Fungosite’t, svampaktig
beskaffenhet, svampaktig utväxt. — Fungö’s,
svampaktig.

Fu’ngus cervi’nus, lat.^ hot., hjorttryffel. —
F. la’ricis, lärksvamp.

Fungus foot, eng. {1. fö’ngös tott), med.,
svampfot. Se Madurafot.

Fungö’s, se under Fungus.

Funfculus, se under Funikel.

Funi’kel (av lat. funi’culus, snöre, dimin. av
fu’nis, tåg), anat., sträng. — Funi’culus
umbilica’lis, navelsträng. — F.
sperma’-tikus, sädessträng.

Funktio’n (av lat. fu’ngi, förvalta),
förrättning; tjänst; fysioL, en kroppsdels
förrättning; mat., storhet, som är på sådant
sätt beroende av en annan storhet, att
varje förändring i värdet av den senare
medför en förändring i värdet av den
förra. — Funge’ra 1. Funktione’ra,
tjänstgöra; vara i verksamhet. —
Funktions-teori, mat, läran om funktionernas
allmänna egenskaper. — Funktionali’sm,
riktning inom arkitektur och närliggande
områden, vilken strävar till formgivning
av föremålen i enlighet med deras
ändamål 1. funktion. — Funktionari’sm,
nybildat ord för de maktområden, som
företrädas av olika slags funktionärer på det

offentliga livets områden. — Funktionä’r,
ämbetsman; tjänstgörande.

Funt (av lat. fons, ackusativ fo’ntem, källa),
dopkärl.

Funt, pl. Funtov, rysk skålpundsvikt = 409,5
gr. (förr även polsk = 405,5 gr.).

Funtu’mia, hot., afrikanskt växtsläkte av
fam. Apocyna’ceæ. — F. exe’lsa ger en stor
del av den västafrikanska kautschuken
(Lagoskautschuk).

Fuo’co, ital., eld. — Con fuoco, Fuoco’so 1.
Fuco’so, tonk., eldigt, .med liv.

Fuo’ra, ital. (av lat. fo’ras, ut), utom,
utanför. — F. di ba’nca, handelst., eg. utom
banken; i reda penningar. — F. di te’mpo,
i otid.

Fur, hot., se Finus.

Furage, Furage’ra m. fl., se under Furnera.

Fura’naldehy’d, se Furfurol.

Fura’nalkoho’l, se Fiir fur alkohol.

Furca’ta, lat. (av fu’rca, gaffel), hot.,
gaffellik, gaffelkluven.

Fure’rare, se Furir.

Fu’rfur, lat., kli. — Furfura’ceus, lat.,
Fur-furö’s, kliartad, klilik.

Furfu’ralkoho’l 1. Fura’nalkoho’l, kem., ämne,
som uppstår i kaffe vid dettas röstning och
som lätt sönderdelas varvid samtidigt en
giftig aldehyd, med i små doser ofarlig och
uppiggande verkan bildas.

Furfuro’l 1. Furo’l (av lat. fu’rfur, kli), kem.,
furanaldehyd, en färglös olja, som uppstår
vid upphettning av kli med utspädd
svavelsyra.

Furia’nt, höm., tonk., livlig bömisk dans, som
ofta förekommer såsom sats i större
instrumentalstycken.

Furibo’ndo, se under Furier.

Furibu’nd, lat., rasande.

Fu’rie, se under följ. ord.

Fu’rier (av lat. fu’ria, raseri), rom. myt.,
hämndens gudinnor (jfr Erinnyer och
Evmenider); sing. Fu’rie, fig., en
hämndgirig, rasande kvinna. — Furio’so 1.
Furi-bo’ndo, ital., tonk., häftigt, vilt.

Furi’r (fr. fourrier), krigsk., underofficer,
som har att sörja för soldaternas
inkvartering, livsmedel etc.; sedan 1914 i
svenska armén benämning på de
underofficerare, som tidigare kallats
distinktionskorpraler (första konstaplar). —
Furir-skyttar, det manskap, som under en
marsch sändes före de övriga
truppavdelningarna att vidtaga anstalter för
förpläg-ning, bivuakering o. d.

Fu’rka (ital. forcla, av lat. fu’rca, gaffel),
pass i Alperna mellan höga och skarpa
bergspetsar.

Furlana = Forlana (se d. o.).

Furlong, eng. (1. för’rrlång; eg. a furrow
long, en fåra lång), engelskt längdmått
= Vs eng. mil.

Furne’ra (fr. fournir), anskaffa, förse. —
Furnissö’r (fr. fournisseur), person, som
anskaffar behövliga varor, leverantör. —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0504.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free