- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
497

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Furol ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Furol—Fylakterier

497

Furnity’r (/r. fourniture), förråd;
material, tillbehör. — Fura ge (L fura’sj, /r.
fourage), häst- och kreatursfoder,
utfodring. — Furage’ra {L -asj-), anskaffa
och hämta foder. — Furage’ring,
anskaffande av foder. —• Furagö’r (Z. -asj-),
foderhämtare.

Furo’l, kem.y se Furfurol.

Furo’r {ital. furo’re, av lat, fuJror, raseri),
raseri; hänförelse; stormande bifall. —
Göra furor, vinna stort bifall.

Fu’ror teuto’nicus, lat., bärsärkagång; tysk
stridslystnad.

Furstbiskop {ty. Fürstbischof), fordom titel
på biskopar, vilkas stift voro
tysk-romerska furstendömen, numera titel på vissa
österrikiska biskopar samt i Tyskland
biskopen av Breslau.

Furstprimas, titel för katolska kyrkans
pri-mas i Ungern, ärkebiskopen av Gran.

Fu’rtum, lat., stöld. — F. manife’stum,
uppenbar stöld. — Fu’rtim, i smyg, förstulet.

Furunculo’sis, med., sjukdom vid vilken
talrika furunklar (se d. o.) uppträda i huden.

Furu’nkel (lat. fuTu’nculus), eg. liten tjuv,
knöl på vinrankor; kirurg., bolde, en hård,
smärtsam svulst 1. knöl i 1. under huden.

Fu’sa, ital, tonk., Vs not. — Fuse’lla, 764 not.

Fu’sca, -um, lat., hot., mörkbrun. — Fusca^ta,
lat., hot., brynt. — Fusce’scens, lat., hot.,
blivande brun. — Fu’sco-a’tra, lat., hot.,
brun och svart. — Fu’sco-purpu’rea, lat.,
hot., mörkt purpurfärgad.

Fu’sel, ty., finkel; dålig tobak; dålig vara.

Fusifo’rm (av lat. fu’siis, spole, och fo’rma,
form), spolformig.

Fu’siger, lat. (av fu’sus, ten, spole), hot.,
spolbärande.

Fu’sipes, lat. (av fu’sus, spole, och pes, fot),
hot., med spolformig fot.

Fusilier, fr. (1. fysihe’, sv. uttal: fysi’lier, av
fusil, bössa), 1. Fusiljä’r, Fysiljä’r, krig sk.,
först benämning på de soldater (i franska
armén), som i slutet av 17: e årh.
beväpnades med gevär; med musköt beväpnad
lätt fotsoldat. — Fusiljera 1. Fysilje’ra,
arkebusera (se d. o.).

Fusino’ki, se Chamæcyparis.

Fusio’n, lat. (av fu’ndere, gjuta),
sammanblandning; nära förening;
sammanslutning av olika politiska partier o. d. Ordet
användes särskilt för att beteckna de
försök, som gjorts att sammansluta
Frankrikes orleanister och legitimister till ett
parti. — Fusionfst, anhängare av en
sammansmältningspolitik, medlem av det
franska politiska parti, som åsyftar en
sammansmältning mellan orleanister och
legitimister. — Fusionfstisk, som har
avseende på en viss fusion.

Fuss, ty., fot; tyskt längdmått av olika
storlek i olika landsdelar.

Fust (av lat. fu’stis, trä), sjöv., gammaldags
tvåmastat fartyg meä ända till 26
roddarbänkar.

32. — Ekb.ohrn, 100,000 främmande ord. L

Fustage (Z. fusta’sj; av ital. fu’sti, se d. o.)
== Fastage (se d. o.).

Fustane’lla, en del av den nygrekiska
manliga nationaldräkten, den vita
albaneser-skjortan, som räcker ned till knäna.

Fustetträ, se Fisetträ.

Fu’sti, ital., eg. stjälkar; handelst.,
främmande inblandningar i en vara; själva det
avdrag (i vikt och följaktligen i pris), som
göres å en vara, vilken innehåller dylika
inblandningar.

Fustie, avkomling av en vit och en 7nustie
— dotter av en vit och en mulattska.

Fustige’ra {lat. fustiga’re, av fiCstis,
knölpåk) , genompiska, prygla. — Fustigatio’n,
prygling.

Fusti’k, tekn., skilda sorters färgträ.

Fusti’n, kem., se Fisetträ.

Fusuli^na, paleont., ett slags fossila urdjur,
som förekomma huvudsakl. i bergkalk
{fusulinakalk).

Fu’sus, lat., spole. — Fusifo’rm, spolformig.

fut., förk. för futurum.

Futaille, fr. {1. fyta’j), stort fat.

Futhark 1. Futhork, benämning på
runalfa-betet efter dess 6 första bokstäver: f, u,
t (th), a (1. o), r, k.

Futi’l {lat. futilis), obetydlig, intetsägande.
—■ Futilite’t, lappri, bagatell.

Futura’1, som avser Futurum (se d. o.).

Futuri’sni (av lat. futurum, tillkommande),
konstnärlig och litterär riktning från
omkr. 1910, som i sin konst vill ge en
förnimmelse av verkligheten utan organiskt
sammanhang. Jfr Dadaism. — Futuri’st,
anhängare 1. utövare av futurismen.

Futu’rum, lat., det tillkommande; språkv.,
den tempusform av verbet, som uttrycker
tillkommande tid. — F. exa’ctum,
verbform, som betecknar fullbordad handling
i tillkommande tid. — F. si’mplex, enkelt
futurum. — In futurum 1. Pro futu’ro, för
framtiden. — Ad futuram memo’riam, till
framtida hågkomst.

Fux (av ty. Fucks, räv), häst, vars färg å
kropp och ben är röd; benämningen
bibe-hålles, även om manen och svansen äro av
annan färg. Jfr Fuchs och Fuks.

F. v., förk. för lat. folio verso. Se Folio.

F. v. b., förk. för för vidare befordran (å
brev o. d.).

Fygantropi’ (av gr. fy’gein, sky, och
a’nthro-pos, människa), människoskygghet.

Fü^hrer, Der, ty., "ledaren", hederstitel för
den tyske nationalsocialistiske ledaren
A. Hitler.

Fykoceci’dier (av gr. fy’kos, alg, och ceci’dier,
gallbildningar), hot., av alger förorsakade
gallbildningar på växter.

Fykodoma’tier, se Domatier.

Fykologi’ (av gr. fy’kos, alg, och lo’gos, lära),
hot., vetenskapen om algerna. — Fykolo’g,
algkännare.

Fylakte’rier (av gr. fylakte’rion,
skyddsmedel), tänkeskrifter; ordet avser eg. de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0505.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free